Feber hos barn: orsak, symtom & behandling

Orsak till feber hos barn

Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot infektioner, som orsakas av bakterier eller virus. Det är ingen sjukdom utan ett symtom på att något är fel, som visar sig genom att kroppens temperatur blir högre. Virus och bakterier förökar sig sämre vid en temperatur över 37,0 grader. Feber är vanligt vid virusinfektion som förkylning, hosta och ont i halsen. Kroppen fungerar som bäst vid en temp mellan 36,0 och 38,0 grader. Man har vanligtvis en lägre temp på natten och högre på eftermiddagen.

Symtom vid feber hos barn

Man säger att feber är när kroppstemperaturen överstiger 38,0 grader Celsius. Vanligtvis handlar det om en infektion som ofta läker av sig själv och är ofarlig. Barn får oftare feber än vuxna, men det behöver inte betyda att barnet är speciellt sjuk. Det viktigaste är att se till barnets allmänna mående. En del barn kan bli tillfälligt förvirrade vid feber, vilket kan kännas obehagligt. Det är dock ofarligt och brukar gå över relativt snabbt. Andra sover annorlunda eller blir extra gnälliga.

Vanliga symtom hos barn med feber:

• Barnet känns varmt
• Gnällighet
• Nedsatt aptit, att barnet dricker sämre
• Sover mindre eller mer
• Trötthet
• Att barnet fryser eller svettas
• Barnet ger sämre kontakt

Egenvård vid feber hos barn

• Anpassa kläder och sängkläder efter barnets temperatur.
• Barnet behöver vara hemma från förskola/skola för att vila och återhämta sig.
• Barnet kommer själv reglera aktivitetsnivån beroende på hur mycket hen orkar.
• Höj gärna huvudändan på sängen när barnet sover, vilket minskar svullnad och risk för problem med öron och bihålor.
• Barnet behöver dricka mer än vanligt. Ge lite vätska ofta hellre än mycket på en gång. Att slicka i sig en isglass kan vara lättare än att dricka ett glas vatten eller juice.
• Se till att barnet kissar några gånger per dag.
• Om barnet får minskad aptit under några dagar är det ingen fara. Man kan prova att ge barnet sådant som hen gillar att äta och dricka.
• Ta tempen först efter omkring 30 minuters vila, om barnet varit aktivt. Mät med samma termometer på samma ställe, då det annars kan bli viss skillnad och svårare att jämföra. Skriv gärna upp resultaten.

Ta tempen – termometer finns att köpa på apotek.

Små barn

• Spädbarn bör vara avklädda när tempen tas, eftersom varma kläder kan höja temperaturen.
• För barn under ett år rekommenderas att ta tempen i ändtarmen.
• På barn upp till sex månader förs endast den yttersta spetsen in, annars för man in termometern en till två centimeter.
• För att underlätta, smörj gärna in spetsen med fet salva eller olja på termometern.
• Använder du en digital termometer piper den när det är färdigt, ofta efter 15 till 30 sekunder.
• Gör ren termometern efter varje gång.

Lite större barn

• För barn över ett år kan man mäta temperaturen i örat. Då krävs en örontermometer. Det är viktigt att man placerar termometern så att hörselgången i örat sluter tätt om den. Följ bruksanvisningen eller be apotekspersonalen om hjälp.
• Om barnet har legat ner i en varm kudde eller nyss kommit in från kylan, vänta 10 till 15 minuter. Annars kan värmen/kylan påverka temperaturen.

Ta tempen på morgonen och på eftermiddagen, men det är barnets allmänna välmående som styr om behandling krävs eller om man ska kontakta vården.

Barn som har feber och/eller symtom på förkylning ska stanna hemma från förskola, skola eller annan barnomsorg. På grund av covid-19 är det viktigt att barn stannar hemma även om symtomen är lindriga och att man är symtomfri två dagar innan man återgår till verksamheten för barn.

Behandling vid feber hos barn

Feber är ett av kroppens sätt att bearbeta infektioner, så behandla inte ett barn som i övrigt mår bra. Det finns ingen bestämd temperatur som avgör när det är dags att ge febernedsättande medicin och det krävs sällan om barnet mår bra trots feber. Om barnet är extra gnälligt, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen kan man ge receptfria febernedsättande läkemedel. Ring sjukvårdsupplysningen eller din vårdcentral innan du ger läkemedel till barn som är yngre än sex månader. De vanligaste receptfria febernedsättande medicinerna innehåller paracetamol (exempelvis Alvedon och Panodil), eller ibuprofen (exempelvis Ipren). Dessa läkemedel finns som tabletter, flytande eller stolpiller.

• Från tre månaders ålder kan barnet få läkemedel som innehåller paracetamol.
• Från sex månader kan man använda läkemedel som innehåller ibuprofen. Vid vattkoppor bör man undvika ibuprofen, då det kan öka risken för komplikationer. Om man behöver ge medicinen längre än två dygn kan det vara bra att kontakta läkare.
• Barn över tolv år kan vid behov få paracetamol i tre dagar.
• Om barnet inte dricker eller om det kräks eller har diarré bör man vara försiktig med att ge ibuprofen, då det skulle kunna påverka njurarna negativt.
• Om man är under 18 år och har feber ska man undvika acetylsalicylsyra (exempelvis Aspirin, Treo).
• Man ska alltid noga följa anvisningarna på förpackningen och inte kombinera olika läkemedel. Man kan även söka upp läkemedlet på fass.se.
• Om infektionen som orsakar febern beror på bakterier kan barnet ibland få antibiotika som behandling. Antibiotika hjälper dock inte om infektionen orsakats av virus.

Sök hjälp vid feber hos barn

Vid frågor kontakta sjukvårdsupplysningen, 1177. Vid akuta, livshotande tillstånd ringer du alltid 112.

Kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning (ring dem först):

• om barnet har haft feber i mer än fyra dagar.
• om barnet är yngre än tre månader och har 38,0 grader eller högre temperatur.
• om barnet är yngre än sex månader och har en temperatur på 39,0 grader eller högre.
• om barnet är mellan sex månader och två år och har en temperatur på 39,0 grader eller högre utan att samtidigt ha några förkylningssymtom.

Kontakta genast en vårdcentral, barnläkarmottagning eller jouröppen mottagning:

• om barnet har 41,0 grader eller högre temp.
• om barnet har feber och verkar mycket sjuk.
• om barnet har feberkramp för första gången.
• om barnet har feber och smärta eller gråter otröstligt.
• om barnet inte vill drick eller har tecken på uttorkning, till exempelvis är torr i munnen eller kissar mindre än vanligt.

Är mottagningen stängd, sök vård på en akutmottagning.

Man har möjlighet att få hjälp av en tolk om ingen pratar svenska eller vid en hörselnedsättning. Läkaren tittar i halsen och öronen och lyssnar på hjärta och lungor. Man känner även på hals, nacke och ibland även på magen. Läkaren kan även undersöka muskler och leder. Ibland kan läkaren behöva ta prover för att undersöka vilken slags infektion barnet har. Svalgprov kan visa om barnet har streptokocker, halsflussbakterier. Ibland tas blodprov genom stick i fingret eller i armvecket och man kan även få lämna ett urinprov. Vid behov skickas remiss till en barnklinik där det kan göras fler undersökningar.

Förebyggande åtgärder 

Det är svårt att undvika att barn smittas, men man kan minska risken för att smittor sprids genom att:

• Tvätta dina och barnets händer ofta. Framför allt före och efter varje måltid och efter toalettbesök.
• Lär barnet att nysa och hosta i armvecket.
• Lär barnet att inte peta sig i näsan eller ögonen, eftersom virus lätt fastnar där.
• Virus sprids lättare inomhus så låt gärna barnet vara utomhus så mycket som möjligt, även vintertid.
• Tobaksrök kan påverka slemhinnan i luftvägarna negativt så att infektion lättare uppstår. Undvik därför miljöer där människor röker.

Fram till barnet är sex månader har hen ett visst medfött skydd i form av antikroppar från mamman. Barn drabbas lättast av infektioner mellan sju och arton månaders ålder. Det är inte helt ovanligt att barn upp till omkring två till tre år kan ha så många som tolv virusinfektioner per år.

Feberkramp hos barn

Bakgrund

Barn kan få feberkramp när de har feber. De flesta barn får dock aldrig kramp. Det är ofarligt, men kan se obehagligt ut. När ett barn får feberkramp första gången ska man alltid direkt söka vård på en vårdcentral eller akutmottagning. Detta för att utesluta andra orsaker än febern.

Symtom

• Feber från 38,5 grader och uppåt.
• Hela kroppen blir stel.
• Huvudet böjs bakåt.
• Huden blir blek, men kan även bli lite blå.
• Armar och ben rycker.
• Varar vanligtvis några minuter, men kan vara upp emot 15 minuter.
• Barnet är frånvarande i samband med krampen men har snabb återhämtning efter anfallet.

Debuterar mellan sex månader och fyra till sex års ålder. Förekommer ofta i samband med virusinfektioner under första feberdygnet. Symtomen orsakas inte av febern, men den leder till att kramptröskeln sänks. Det växer vanligtvis bort vid fyra till fem årsåldern. Runt en tredjedel får ytterligare enstaka feberkramper. Feberkramper är ofta ärftligt.

Behandling

Om det är första gången barnet har feberkramp eller om krampen varar längre än 15 minuter bör man kontakta läkare. Klä av barnet, badda med ljummet vatten. Ge paracetamol alternativt ibuprofen. Vid frågor ring sjukvårdsupplysningen. 

Läs mer om feberkramp.

Läs om löss och springmask.

Läs om vinterkräksjuka.