Det är viktigt att upptäcka förmaksflimmer då det bland annat kan leda till blodproppar som orsakar stroke, den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Förutom att behandla själva förmaksflimret sätter man oftast in blodförtunnande läkemedel för att förebygga blodproppar som orsakar stroke.
Vad är förmaksflimmer?
För att kroppen ska fungera behöver hjärtat med regelbunden rytm pumpa runt blodet i kroppen. Hjärtrytmen genereras genom elektriska signaler från sinusknutan som sitter i hjärtats högra förmak. Det är vanligt med avvikelser i hjärtats rytm vilket beror på fel i hjärtats elektriska impulsbildning eller fortledning och detta kallas hjärtrytmrubbningar eller arytmier.
Om de elektriska signalerna av någon anledning försämras eller slutar att fungera kan kroppen gå in med en reservmekanism. Reservmekanismen innebär att elektriska signaler uppstår på andra håll än från sinusknutan och hjälper hjärtat att slå. Detta gör dock att hjärtat plötsligt pumpar ut blodet mindre effektivt. Hjärtat kan tappa omkring 20 procent av sin maximala pumpförmåga. Det leder till att hjärtrytmen rubbas och att hjärtat börjar slå oregelbundet och många gånger snabbare än normalt.
Den vanligaste hjärtrytmrubbningen är förmaksflimmer. Nedan följer några symtom vid förmaksflimmer, där de tre första är vanligast förekommande. För några uppstår endast få symtom, många får inga symtom alls, men det kan även ge så svåra symtom att man måste förändra hela sin livsföring. Om du misstänker förmaksflimmer är det viktigt att du kontaktar din läkare eftersom obehandlat förmaksflimmer ökar risken för stroke och kan försämra livskvaliteten.
Tecken på förmaksflimmer
- Hjärtat slår fler slag än vanligt, hjärtklappning
- Pulsen känns snabb och oregelbunden
- Obehagskänsla i bröstet i vila
- Nedsatt prestationsförmåga vid ansträngning
- Yrsel
- Andnöd
- Svettning
- Trötthet
- Svaghet
- Bröstsmärta
- Illamående
- Svimning
Att diagnostisera förmaksflimmer
Många hjärtrytmrubbningar är kopplade till andra hjärt-kärlsjukdomar vilket gör det viktigt med en noggrann utredning. Det första steget till att hitta eventuella rytmrubbningar och orsaken är genom EKG (elektrokardiografisk undersökning). Där kan läkaren exempelvis se om det finns förändringar och störningar som är typiska vid just förmaksflimmer. Ett EKG kan även visa vilket fel som skapar rytmrubbningen eller om det finns annan hjärtsjukdom, exempelvis genomgången hjärtinfarkt.
Förutom ett EKG görs även en kontroll av din allmänhälsa. Läkaren brukar även, vid behov, vilja utesluta andra sjukdomar genom att lyssna på hjärtat, mäta blodtryck och ta blodprov.
Hur stor undersökning just du behöver genomgå kan skilja sig beroende på tidigare sjukdomshistoria. Det viktigaste är att läkaren tar reda på om hjärtats rytm har påverkats och inte längre är regelbunden.
Olika former av förmaksflimmer
Förmaksflimmer är inte ärftligt och det finns två vanliga former, attackvist eller kroniskt förmaksflimmer. Förmaksflimmer är den vanligaste formen av rytmstörning i hjärtat, men man kan inte alltid med säkerhet säga vad som är orsaken. Däremot kan man se några bidragande faktorer som verkar ha samband med förmaksflimmer, såsom exempelvis hög ålder.
Orsaker som tros ha samband med förmaksflimmer
- Hög ålder
- Högt blodtryck
- Olika typer av ämnesomsättningsrubbningar
- Alkoholöverkonsumtion
- Övervikt
- Sömnstörningar
Attackvist förmaksflimmer är som det låter, en tillfällig rubbning av hjärtrytmen. Förmaksflimmer hos yngre människor uppträder oftast i attacker. Man kan ha enstaka attacker per år eller varje vecka. Vanligtvis behöver man inte sätta in någon behandling i samband med attackvist förmaksflimmer och det går många gånger över av sig själv. Ju oftare du har besvär av attackvist/tillfälligt förmaksflimmer desto större är risken att du drabbas av kroniskt förmaksflimmer. Det kan finnas olika anledningar till att du drabbas av attackvist förmaksflimmer.
Orsaker som kan utlösa attackvist förmaksflimmer
- Negativ stress
- Vissa läkemedel
- Hög konsumtion av kaffe
- Hög konsumtion av alkohol
- Kombination av flera faktorer; exempelvis fetma, högt blodtryck, diabetes, obstruktiv sömnapné och hjärtsvikt.
Blir flimret ihållande kan det ibland behövas en behandling som kallas elkonvertering för att återställa den normala sinusrytmen. Det är viktigt att veta att förmaksflimmer är en sjukdom som förändras över tid och efter många år med attackvisa flimmerepisoder kommer många att få ett så kallat kroniskt flimmer. Ett kroniskt flimmer är inte allvarligare än attackvist flimmer.
Kroniskt förmaksflimmer innebär att förmaksflimret inte går att återställa till sinusrytm med hjälp av behandling (vanligen elkonvertering) eller att du inte har några besvär av flimret och därmed behöver man inte försöka återställa sinusrytmen.
Vid både attackvis och kroniskt förmaksflimmer ingår vanligtvis blodförtunnande läkemedel i behandlingen, för att förebygga risken för proppbildning och stroke.
Behandling av förmaksflimmer
Både attackvis förmaksflimmer och kroniskt förmaksflimmer innebär en ökad risk för att få en stroke och läkaren bör göra individuell bedömning om just du behöver blodförtunnande behandling/läkemedel. I övrigt är det symtomen på flimret som avgör annan medicinering för att minska antalet flimmerattacker eller sänka hastigheten på pulsen.
Ablation innebär att man via en kateter från ljumske till hjärta på elektrisk väg häver störningen som gör att hjärtat inte slår regelbundet. Man använder metoden om man lider av återkommande attacker och det kan många gånger bota patienter vars hjärta slår för snabbt.
Elkonvertering är en annan metod som innebär att du under narkos får en elstöt via bröstkorgen. Elstöten syftar till att återställa hjärtrytmen till normal frekvens. Elkonvertering används generellt vid kortvarigt alternativt akut förmaksflimmer.
Läkemedel används vid behandling av långvariga besvär. Det är viktigt att läkaren tillsammans med dig går igenom de läkemedel du får, eftersom det många gånger handlar om långa behandlingsperioder. Läkemedlen som används vid behandling av förmaksflimmer kan dels ges för att sakta ner pulsen och för att stabilisera hjärtats rytm.
I kombination med ovanstående behandlingar är blodförtunnande läkemedel en viktig del för att minska risken för förtida död och lidande. Den kan vara nödvändigt att fortsätta ta blodförtunnande läkemedel livet ut, för att undvika proppbildning.
Risker med förmaksflimmer – stroke
6 000 personer drabbas varje år av stroke till följd av förmaksflimmer, enligt Socialstyrelsen. Därför är det viktigt att du får behandling och att man aktivt förebygger risken för blodproppar.
Varför bildas blodproppar? Förmaksflimmer innebär att hjärtats rytm påverkas. Om hjärtat inte slår regelbundet kan blod bli kvar i vänster förmak utan att kunna pumpas runt ordentligt. Blodet har då lättare att klumpa ihop sig (koagel), lossna och sedan följa blodströmmen till hjärnan där det kan fastna som en propp. Den typen av propp leder till stroke.
Blodförtunnande läkemedel
Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den största folksjukdomen i Sverige i dag. Socialstyrelsen menar därför att det är viktigt att hjärtsjukvården fortsätter att utvecklas med hjälp av nya effektiva behandlingsmetoder.
Blodförtunnande läkemedel är något som de allra flesta har hört talas om och det mest kända är Waran. På senare år har det kommit alternativ till hur Waranbehandlingen utformas men även nya läkemedel som forskats fram. Numera finns alternativ som har en större användning än Waran och rekommenderas av Socialstyrelsen och läkemedelsverket som förstahandsval.
Behandlingen mot proppbildning är så pass viktig att Socialstyrelsen i sina Nationella riktlinjer för hjärtsjukvårdhjärtsjukvård skriver att ”80 procent av patienter med förmaksflimmer bör behandlas med blodförtunnande medel”.
Det är för att förebygga proppbildning man skriver ut blodförtunnande läkemedel till dig som lider av förmaksflimmer. Förutom personer med förmaksflimmer löper även personer som är över 65, har högt blodtryck och/eller hjärtsvikt, diabetes eller tidigare inslag av blodpropp och hjärtinfarkt, större risk för proppbildning.
Så kallade noak är idag det mest använda blodförtunnande läkemedlen. Nya blodförtunnande läkemedel har kommit på senare år och ytterligare nya läkemedel är under utveckling. De nya läkemedlen har en fast dos vilket innebär att du inte behöver åka till en särskild mottagning för att reglera doseringen av läkemedlet. Dessutom är dessa läkemedel inte känsliga för förändringar i mat- och dryckesvanor, såsom Waran. I Socialstyrelsens uppdaterade Nationella riktlinjer* för hjärtsjukvård skriver man bland annat följande: “De nya blodförtunnande läkemedlen prioriteras högre än Waran.” Man har tidigare slagit fast att de nya läkemedlen har likvärdig eller bättre förebyggande effekt mot stroke jämfört med Waran och att risken för blödningar (framförallt hjärnblödning) är lägre.
Om du skulle få ett sår eller en skada blöder du lättare när du tar blodförtunnande läkemedel. Det beror på att blodet inte koagulerar lika snabbt som tidigare. Det kan vara speciellt besvärligt vid näsblod. Där kan medicinsk blodstoppande vadd hjälpa till att stoppa blödningen snabbare än bomull och toapapper. Skorpan som bildas rycks inte heller loss när man tar bort det blodstoppande vaddet i jämförelse med bomull eller toapapper.
Att leva med förmaksflimmer
Det finns idag effektiv behandling och därför är det viktigt att i god tid upptäcka om din hjärtrytm inte längre är normal och söka hjälp. I samband med diagnosen förmaksflimmer bör du ställa in dig på att få blodförtunnande läkemedel för att förebygga och undvika den allra vanligaste och mest allvarliga komplikationen vid förmaksflimmer – stroke.
Kombinerade insatser av vården och individen är viktigt för bästa möjliga hjärthälsa. Eftervården är en viktig del. Tidig diagnos, ett bra omhändertagande av läkare samt sjuksköterska och eventuella livsstilsförändringar, ger dig möjligheten att leva ett normalt liv även efter att du har fått diagnosen förmaksflimmer.
