Bruna födelsemärken (pigmenterade naevi) kan någon gång omvandlas till malignt melanom. Det är en fruktad sjukdom då den fort sprider sig i kroppen. Det är också den tumörform som f.n. ökar mest i Sverige. Rödlätta och ljushyade personer med solkänslig hud löper en ökad risk, om man är oförsiktig med sitt solande.
De flesta människor har många födelsemärken och med hänsyn till detta är det trots allt ovanligt att ett födelsemärke omvandlas till malignt melanom.
Allt är inte födelsemärken!
Födelsemärke är egentligen en mycket ospecifik benämning på en rad olika förändringar i huden, varav en del kommer under barndomen och andra i vuxen ålder. Många har ingenting att göra med s.k. äkta födelsemärken (naevi pigmentosi) och blir aldrig farliga. I regel kan man lätt avgöra vid läkarundersökningen om det är ett godartat märke eller inte. Vid minsta tveksamhet tages märket bort.
Som rutin skickas alla sådana på mikroskopisk undersökning. Att ta bort märken i förebyggande syfte är meningslöst.
Ofarliga födelsemärken
Rent allmänt gäller att ju mer ljusbrunt ett födelsemärke är, desto beskedligare brukar det vara, men mörk färg i sig är inte farligt. Upphöjda, ljus- och mellanbruna märken är vanligen ofarliga, särskilt om de har en slät och tydligt rundad avgränsning.
Att ett födelsemärke är hårbevuxet är inte farligt. Färgtonens fördelning är också av betydelse. Jämnt bruna är mer beskedliga än sådana där det finns inslag av mörkare eller brunsvarta öar. Normalt förändras naevi långsamt med åren. De brukar bli ljusare och mer upphöjda. Hos barn och ungdom kan ibland en cirkelrund vit zon uppkomma runt vissa födelsemärken, samtidigt som dessa sedan långsamt försvinner. Dessa kallas halonaevi och är ett godartat tillstånd.
Vad man bör se upp med!
Snabb förändring ( över enstaka månader) i kombination med oregelbundenhet i form och/eller färg skall föranleda kontroll.
Ibland kan ett födelsemärke retas upp efter det att man blivit kraftigt bränd av stark solbestrålning, eller om man råkat riva sönder det. Man skall vara vaksam beträffande spräckligt mörkbruna till nästan svarta födelsemärken som inte är upphöjda utan ligger i hudens plan, och särskilt de som inte har släta jämnt rundade kanter utan är ojämna som en skärgårdsö på en karta. Födelsemärken som plötsligt ändrar färg, börjar växa, får en röd kantzon skall alltid snarast visas för läkare. Klåda och blödning är oftast sena tecken.
Dysplastiska födelsemärken
Ett mycket sällsynt tillstånd är s k “dysplastiskt naevus syndrom”.
Här finns en ärftlig belastning att få ett stort antal födelsemärken av olika storlek, färg, form och utseende. Många är oklart och ojämnt avgränsade och mer eller mindre spräckligt färgade. Släktingar som fått malignt melanom förekommer. En del av dessa patienter löper själva stor risk att få malignt melanom och bör kontrolleras regelbundet av hudläkare. I andra fall kan enstaka födelsemärken också uppvisa olika grader av dysplasi vid undersökning i mikroskopet, d v s en orolig och aktiv cellbild, utan att i övrigt behöva ha en allvarlig innebörd.
