Ange ditt sökord

Det är extra viktigt att vara uppmärksam på små barn och äldre personer när temperaturen är hög under en längre period. Foto: Getty Images

Det är extra viktigt att vara uppmärksam på små barn och äldre personer när temperaturen är hög under en längre period. Foto: Getty Images

Förebygga hälsorisker vid värmebölja (värmeslag)

Sol och värme kan låta härligt. Men det är större risk än vad många tror att drabbas av negativa hälsoeffekter i värmen. Riskgrupper är exempelvis äldre personer, personer med demens eller kroniska sjukdomar och små barn. För att minska risken för allvarliga konsekvenser av höga temperaturer, såsom värmeslag, är det viktigt att både förebygga och att vara observant på tidiga symtom och tecken på vätskebrist.

Annons:

Värme ses ofta som något positivt och i kombination med bristande kunskap om hälsoeffekter, kan det medföra att vissa trivialiserar eller inte tar problemen på allvar. Många som har hemtjänst, bor på vårdboenden eller i LSS-boenden kan tillhöra en eller flera riskgrupper och vara extra känsliga för höga temperaturer, som i värsta fall kan leda till värmeslag.

Riskgrupper vid höga temperaturer

Höga temperaturer och värmeböljor kan vara farligt för alla, men grupper som har svårigheter att reglera kroppstemperaturen eller inte reagerar på risker är särskilt sårbara:

  • Personer med kroniska sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, diabetes eller njursjukdom.
  • Äldre personer kan ha sämre temperaturreglering och nedsatt förmåga att känna törst.
  • Äldre personer kan också vara känsliga på grund av kroniska sjukdomar, medicinering eller funktionsnedsättning.
  • Vissa läkemedel kan göra en person mer känslig för höga temperaturer.
  • Personer med psykisk funktionsnedsättning, som exempelvis demens, kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler och glömmer lättare att dricka.
  • Personer med fysisk funktionsnedsättning kan rent praktiskt ha svårt att få i sig dryck eller flytta sig till en svalare plats.
  • Små barn.
  • Gravida kvinnor.

Symtom på vätskebrist till följd av värmebölja

Symtom man kan få på grund av värme orsakas av att man inte har druckit tillräckligt mycket vatten, rubbning i saltbalansen och att blodkärlen är vidgade. Vanliga symtom hos vuxna kan vara:

  • Ökad törst.
  • Torr hud.
  • Muntorrhet.
  • Minskade urinmängder och mer koncentrerad urin (urinen blir mörk).
  • Trötthet /dåsighet.
  • Huvudvärk.

Om du eller någon i din närhet har ett eller flera av ovanstående symtom i samband med höga temperaturer behöver han eller hon:

  • Få i sig mer vätska.
  • Svalkas genom att exempelvis ta en sval dusch, lägga en blöt handduk runt nacken.
  • Placera sig på den svalaste platsen man har tillgänglig.
  • Vid kraftig svettning, med eller utan fysisk aktivitet, kan personen även behöva extra salt.

Medicinsk bedömning vid vätskebrist

Om åtgärderna inte hjälper och personen tillhör en riskgrupp krävs medicinsk bedömning eftersom tillståndet snabbt kan förvärras med påverkat allmäntillstånd och feber (cirka 39° C).  För att minimera risken för värmeslag behöver personen medicinsk behandling, oftast på sjukhus vid symtom som:

  • personen är väldigt törstig och svettas, har mycket små urinmängder och urinen är koncentrerad (ser mörk ut).
  • pulsen är snabb och personen kan känna sig yr, se suddigt och må illa.

Värmeslag till följd av värme och vätskebrist

Värmeslag är det allvarligaste tillståndet till följd av värme och vätskebrist. Det är ett mycket akut tillstånd där man har en kroppstemperatur på över 40,5° C, förvirring, kramper, eventuell medvetandeförlust och cirkulationskollaps. Värmeslag ska behandlas omedelbart på sjukhus eftersom tillståndet kan leda till organsvikt, hjärnskada och död.

Läkemedelsbehandling och värme

Även vissa mediciner kan påverka kroppens förmåga att anpassa värme- och vätskebalansen. De grupper av läkemedel som oftast kan ge upphov till problem vid värmebölja är:

  • Vätskedrivande (diuretika).
  • Psykofarmaka, främst läkemedel mot psykos (neuroleptika) eller läkemedel mot depression (antidepressiva).
  • Blodtryckssänkande läkemedel.
  • NSAID-preparat /COX-2-hämmare som exempelvis Ipren, Ibuprofen.
  • Läkemedel som har en så kallad smal terapeutisk bredd som exempelvis litium, digoxin, läkemedel mot epilepsi samt preparat mot Parkinsons sjukdom. Med smal terapeutisk bredd menar man att koncentrationen av läkemedlet lätt kan bli för hög eller för låg och kan då orsaka allvarliga biverkningar eller avsaknad av behandlingseffekt.

Det är viktigt att prata med läkaren om eventuell justering av dosen i samband med värmebölja eller symtom på vätskebrist. Det är även viktigt att förvara mediciner korrekt. Läs om ditt läkemedel är temperaturkänsligt på förpackningen eller i bipacksedeln. Vid långvarig värme finns risk att läkemedlen bryts ner i snabbare takt och då kan man lägga in medicinen i kylskåpet till dess att värmeböljan är över.

Råd vid värmebölja för att minska negativa hälsoeffekter

Sommarvärmen kan vara farlig för alla, men speciellt för äldre, kroniskt sjuka och personer med funktionsnedsättning men även för små barn, gravida och personer som tar viss medicin. Ta hjälp av dessa tips från Folkhälsomyndigheten.

  • Var uppmärksam på inomhustemperaturen. När temperaturen stiger inomhus ökar risken för hälsoproblem. Riskerna ökar påtagligt när temperaturen utomhus når upp till 26 °C eller mer under tre dagar i följd.
  • Drick mer. Det är viktigt att dricka även om du inte är törstig. Se till att ha lämplig dryck tillgänglig.Ät vätskerik mat som exempelvis grönsaker och frukt och undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Var uppmärksam på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka.
  • Ordna en sval miljö. Använd gardiner, persienner, markiser och soldämpande film för att minska solinstrålningen. Försök att vistas på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt. Man kan även sänka temperaturen med ett portabelt kylaggregat.
  • Ordna svalka genom exempelvis en sval dusch. Ett alternativ kan vara en blöt handduk runt nacken. Använd gärna löst sittande kläder i naturmaterial, vilket är svalare än åtsittande syntetkläder.
  • Ta det lugnt. Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.
  • Förvara läkemedel rätt. Läs om förvaring av ditt läkemedel på förpackningen eller i bipacksedeln, för att veta om medicinen är temperaturkänslig.
  • Var uppmärksam. Viktiga varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något läkemedel, såsom exempelvis vätskedrivande, kan dosen behöva justeras. Kontakta sjukvården för specifika råd kring just din eller dina närståendes hälsa

Var uppmärksam vid höga temperaturer!

Det är inte alltid sårbara personer uppfattar sig själva som vare sig gamla eller i behov av extra stöd på grund av hög värme. Just därför kan de behöva mer tillsyn än vanligt. Det kan också vara bra att ta extra kontakt med personer i din närhet som tillbringar mycket tid ensamma.

Läs om symtom och behandling vid demens.

Läs om typ 2-diabetes och läkemedelsbehandling.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: