1. Varför har jag fått en stroke?
– De vanligaste anledningarna är högt blodtryck och hög ålder. Höga blodfetter, rökning, stor konsumtion av alkohol, övervikt, diabetes tillsammans med högt blodtryck och hjärtflimmer är andra förklaringar. Det finns även mer ovanliga orsaker till en stroke, till exempel vissa typer av inflammationer. Stroke beror på syrebrist i hjärnan.
2. Kommer jag att kunna bli helt återställd efter min stroke?
– Det är tre faktorer som styr: 1) var skadan sitter, 2) hur stor skadan är och 3) din ålder. Ju yngre personen som får en stroke är, desto bättre är möjligheterna till att bli återställd. Vissa drabbade får inga funktionsnedsättningar efter en stroke medan andra får olika grader av svårigheter. Skadans placering och storlek är avgörande för vilken typ av funktionsnedsättning som uppstår. Bättre omhändertagande, medicinering och framförallt bättre och effektivare rehabilitering banar vägen för en bättre återhämtning.
3. Vilka är de vanligaste komplikationerna efter en stroke?
– I det akuta läget finns risk för komplikationer så som en blodpropp i lungor eller ben, lunginflammation eller fallskador. När patienten kommer hem efter det akuta tillståndet finns risk för komplikationer som till exempel fler fallskador på grund av nedsatt balans, spasticitet, halvsidig förlamning, afasi (svårigheter med tal), nedsatt minne, synfältsbortfall, hjärntrötthet och stresskänslighet.
4. Hur lång tid tar det att bli bättre efter en stroke?
– Från det akuta tillståndet blir de flesta bättre inom två till tre veckor. Därefter krävs att man fortsätter med rehabilitering och då blir de flesta betydligt bättre inom tre till sex månader. Förbättringarna kan sedan fortsätta under flera år, med fortsatt träning.
5. Vad kan jag göra för att bli bättre efter stroke?
– Träning och rehabilitering är avgörande för att bli bättre. Det kan ta tid, men det gäller att fortsätta träna och inte ge upp. I den högra hjärnhalvan finns förmågan till sjukdomsinsikt, den som får en stroke i det området kan ha svårare att ta initiativ till träning och behöver mer hjälp. Det är bra om anhöriga driver på och påminner om träningen.
6. Vad är spasticitet efter en stroke?
– Spasticitet är kraftiga och ofrivilliga muskelsammandragningar som sker i den förlamade sidan. Spasticitet kan leda till smärta, kramper och försämrad förmåga att styra musklerna. Runt en tredjedel av de som drabbas av stroke utvecklar spasticitet. Den bästa behandlingen är träning och rehabilitering i kombination med muskelavslappnande injektioner.
7. Var kan jag vända mig för att få hjälp efter en stroke?
– I första hand till vårdcentralen eller en fysioterapeut/sjukgymnast för att komma igång med träningen. Den lokala patientföreningen för stroke eller neurologiska sjukdomar kan också hjälpa till och informera om vilka möjligheter som finns där just du bor.
8. Varför har jag fått epilepsi efter min stroke?
– Cirka en tredjedel utvecklar epilepsi efter en stroke och symptomen kommer oftast under första året men ibland efter flera år. Epilepsi beror på att ett anfall uppstår på grund av ett plötsligt utbrott av okontrollerad elektrisk aktivitet i hjärnbarkens nervceller. Om epilepsi utvecklas eller inte beror på var i hjärnan en stroke sitter. Risken att utveckla epilepsi är större vid en stroke som drabbar det yttersta lagret på hjärnan.
9. När får jag börja köra bil efter en stroke?
– Efter en stroke har man körförbud en till sex månader, ibland mer. Har man haft en liten stroke eller en TIA (transitorisk ischemisk attack;när det bildats en blodpropp som kroppen själv snabbt löser upp), är frisk i övrigt, har opåverkad syn och alla tester är bra, så kan man, efter klartecken från läkare, få börja köra bil igen efter en månad. Vid återbesök gör läkaren en bedömning av körförmågan.
10. Vad är en post-stroke-checklista?
– Det är tio viktiga frågor som ställs inför återbesök efter en stroke med syfte att ge rätt och bra vård som förbättrar livskvaliteten. Frågorna handlar exempelvis om spasticitet, minne och rörlighet. Checklistan ska följa med patienten genom alla vårdkontakter för att se hur tillståndet förändras över tid. Patienten eller anhöriga kan med fördel fylla i listan innan läkarbesöket. Här hittar du post-stroke-checklistan.
