Dysenteri – shigellainfektion

Vad är shigella?

Shigella är en bakterie som kan orsaka sjukdomen shigellos, även kallad bacillär dysenteri, hos människor. Shigella finns i tarmen och avföringen hos personer med smittan samt i vatten som förorenats  med avloppsvatten. Det krävs enbart ett litet antal shigellabakterier för att orsaka sjukdom och de flesta som blir sjuka i Sverige har smittats utomlands.

Historisk bakgrund av shigella

Under 1700- och 1800-talen härjade shigellainfektion, även känd som dysenteri, som en vanlig och allvarlig sjukdom i Sverige. Idag är det fortfarande ett problem i länder med bristande sanitära förhållanden och orsakar många dödsfall, framför allt hos barn. I Sverige rapporteras årligen omkring 200–400 fall, med majoriteten smittade utomlands, exempelvis i Turkiet, Indien och Egypten. Andra benämningar på shigellainfektion är bacillär dysenteri och rödsot.

Orsak och smittspridning av shigella

Shigellainfektion orsakas av shigellabakterier, med fyra olika arter, varav S. sonnei är den vanligaste i Sverige. Den allvarligaste formen är S. dysenteriae, typ 1, vilken även utövar sin effekt via ett gift. Bakterien utsöndras med avföringen och sprids främst genom förorenade födoämnen, exempelvis grönsaker som bevattnats med förorenat vatten. Det förekommer även direkt kontaktsmitta från person till person, särskilt vid dåliga sanitära förhållanden. Den låga infektionsdosen, 10-100 bakterier, gör smittan mycket lättöverförbar. Utsöndringstiden är vanligen kortare än fyra veckor men betydligt längre bärarskap kan förekomma. Vanligtvis tar det två till tre dygn innan man får symtom, men det kan ta upp till en vecka.

Symtom och komplikationer vid shigellainfektion

Sjukdomen debuterar oftast med måttlig feber och diarré, som kan förvärras över tiden. Buksmärtor är vanliga, och avföringen kan bli slemmig och blodig. Speciellt barn och äldre riskerar stora vätskeförluster. Ledbesvär kan också uppstå som en komplikation.

Diagnostik och behandling vid shigellainfektion

Diagnos ställs genom bakterieodling från avföringsprover, även om denna metod är osäker då bakterierna lätt dör under provets transporttid till laboratoriet. Behandling med antibiotika är vanlig för att lindra symtom och minska smittspridning.

Förebyggande och åtgärder vid shigellainfektion

Det finns inget vaccin mot shigellainfektion, så god personlig hygien är avgörande. Vid konstaterade fall krävs anmälan enligt smittskyddslagen. Man anmäler till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Isolering är sällan nödvändig, men försiktighet med hantering av livsmedel och personlig hygien är viktigt. Man behöver prioritera att noggrant rengöra händerna efter toalettbesök och före matlagning. Barn med sjukdomen bör undvika daghem och förskola.

Hantering av shigellautbrott

Shigellautbrott är relativt ovanliga i Sverige, men de har förekommit. Dessa utbrott kan orsakas av personer som har lagat mat åt andra eller genom förorenade importerade livsmedel, som exempelvis dessertostar, isbergssallat och färska kryddor. Shigellabakterier är svåra att spåra i livsmedel, och ett negativt testresultat innebär inte alltid att livsmedlet är fritt från smitta.

I vissa historiska exempel av shigellautbrott har det varit svårt att fastställa den exakta smittkällan, som i fallet med färsk koriander importerad från Laos. Utbrottet visar vikten av noga mikrobiologisk övervakning och smittspårning vid misstänkta utbrott.

Sammanfattningsvis är snabb och korrekt hantering av shigellainfektion och utbrott avgörande för att minska smittspridningen och skydda den allmänna hälsan. Åtgärder som rapportering enligt smittskyddslagen, god personlig hygien och försiktighet med hantering av livsmedel spelar en viktig roll i att förhindra och hantera denna sjukdom.

Utbrott och historiska referenser

Shigellautbrott är ovanliga i Sverige och kopplas oftast till smittade personer som hanterat mat åt andra eller förorenade livsmedel. Det har även förekommit smittsmpridning via importerade livsmedel, som exempelvis dessertostar, isbergssallad och färska kryddor. Termen “rödsot” användes historiskt för att beskriva sjukdomstillstånd med blodiga diarréer innan mer specifika namn som “amöbadysenteri” och “bacillär dysenteri” infördes.

• Under oktober och början av november 2015 rapporterades 43 fall av shigellainfektion från södra och västra Sverige. Vid intervjuer med de drabbade personerna upptäcktes en koppling till olika restauranger i Skåne och Västra Götaland. Kopplingen mellan restaurangerna kunde bekräftas genom mikrobiologiska analyser. En enkätundersökning bland en grupp som besökte en av restaurangerna identifierade en röra med färsk koriander som en trolig smittkälla. Koriandern hade direktimporterats från Laos till Sverige. Trots flera tester på koriandern, som hade senare leveransdatum än den som de sjuka personerna ätit av, hittades ingen shigella.
• År 2009 inträffade ett utbrott med den ovanliga typen Shigella dysenteriae typ 2 i Sverige. Cirka 50 personer i olika delar av landet insjuknade. Den epidemiologiska utredningen pekade på sockerärter från Kenya som misstänkt smittkälla.
• År 2008 drabbades totalt 17 barn, föräldrar och bekanta av Shigella sonnei i ett utbrott i Kalmar. Indexfallet hade koppling till en förskola där flera barn smittades, och även deras föräldrar drabbades. Barnens involvering i matlagningen kan ha bidragit till smittspridningen.
• År 2008 drabbades över 140 personer av ett stort utbrott efter att ha ätit lunch i en personalrestaurang i Stockholm. En ovanlig typ av Shigella sonnei identifierades hos ungefär hälften av fallen. En kohortstudie indikerade att risken för smitta var högre bland dem som hade ätit rårivna morötter från salladsbuffén, även om detta aldrig kunde bekräftas genom bakteriologiska tester och spårning av morötterna.

Läs om amöbainfektion.