Dykarsjuka kallas för flera olika saker, några av dem är tryckfallssjuka, dekompressionssjuka, kassunsjuka och “the bends” (vilket också en del av symtomen kallas). Det förkortas DCS (Decompression Sickness). Besvären drabbar inte bara dykare; även t ex ubåtspersonal, flygare och astronauter kan få dem.
Symtom på dykarsjuka
Dykarsjuka kan visa sig genom både milda, medelsvåra och allvarliga symtom. Oavsett hur symtombilden ser ut är det dock viktigt att ta dem på allvar. Symtomen brukar uppstå inom sex timmar efter dykning, men det kan ta upp till två dagar.
Symtomen på mild tryckfallssjuka är:
- Domningar i kroppen
- Svaghet och trötthet
- Sinnesfrånvaro och koncentrationssvårigheter
- Dykarloppor (krypningar/stickningar i huden som växlar färg)
- Marmoreringar (blåröda missfärgningar av huden på vissa ställen)
Även om någon endast har lindriga symtom på tryckfallssjuka är det viktigt att övervaka personen. De lindriga tecknen kan vara ett förstadium till allvarligare sjukdom.
Ett medelsvårt symtom på dykarsjuka är så kallade “bends” (smärta och stumhet i leder). Dessa drabbar vanligen knän, armbågar, skuldror eller fotleder. Smärtan kan vara intensiv och förvärras av rörelse.
Några av symtomen på allvarlig tryckfallssjuka är:
- Andnöd
- Bröstsmärtor
- Hosta
- Medvetslöshet
- Huvudvärk
- Synrubbningar
- Yrsel
- Illamående
- Kräkningar
- Buksmärta
- Trötthet
- Förvirring
- Kramper
I litteraturen om dykarsjuka kategoriseras de milda och medelsvåra symtomen som DCS typ I, men de svåra kallas för DCS typ II.
Orsaker till dykarsjuka
Orsaken till dykarsjuka är den trycksänkning som sker när du byter djup (och därmed även tryck). När vattnet blir djupare ökar trycket, vilket gör att det sedan sjunker igen när du är på väg upp mot ytan. Det finns riktlinjer gällande djup och frekvens för dyk, och det är viktigt att följa dessa för att undvika att drabbas.
De dyktabeller, dykdatorer och dykarklockor som dykare använder är utformade för att du enkelt ska undvika ett för högt tryck. Men i sällsynta fall kan dykarsjuka ändå uppstå, vilket brukar kallas för paradoxal dykarsjuka.
Trycksänkningen när du stiger mot ytan gör att fria bubblor av gaser bildas inuti kroppen. Gaserna som orsakar dykarsjuka, t ex kvävgas, finns alltid i kroppens vävnader och vätskor. Men då är de främst upplösta och inte i fri form. När vi utsätts för tryck skapas gaserna i fri form och bildar gasbubblor i kroppens vävnader. Vid kontrollerad dykning händer detta i ett tempo som inte leder till tryckfallssjuka.
Det finns en mängd faktorer som påverkar sannolikheten att drabbas av dykarsjuka. Några av dem är:
- Fysisk kondition
- Dagsform
- Ålder
- Vikt
- Vätskenivå
- Alkohol
En del tycker att reglerna för dykare är alldeles för strikta, eftersom de tidigare dykt och alltid klarat av olika situationer väl. Men olika kroppar reagerar olika på tryck, och dessutom kan samma kropp reagera olika vid olika tillfällen. Därför behövs det goda marginaler för att minska risken för olyckor. Därför är det faktiskt ganska lätt att göra allt du kan för att undvika dykarsjuka; det räcker med att följa de säkerhetsregler du lärt dig under utbildningen.
Behandling av dykarsjuka
Vid misstänkt dykarsjuka är det viktigt att agera snabbt. Direkt efter uppstigningen är det viktigt att ringa 112, ge syrgas och få dykaren att dricka upp till en liter vatten. Undersökningen av dykaren får inte fördröja behandlingen, eftersom det behöver gå fort.
Om syrgas inte skulle vara tillräckligt finns det specialutformade tryckkammare för att behandla dykarsjuka. Trycket i kammaren gör att gasbubblorna minskar i storlek. Dessutom löser det upp gasen i blodet och gör att den lämnar kroppen genom lungorna. Ibland kombineras tryckkammare med syrgas för att få maximal effekt.
