Människor hör ljud på grund av vibrationerna som går igenom hörselgångarna in till hörselsnäckan. När vibrationerna träffar hörselsnäckan rör och böjer sig hårcellerna, detta leder i sin tur till att det sänds nervimpulser in till hjärnan. Det är när nervimpulserna träffar hjärnan som vi gör om vibrationerna till ljud. Skulle det vara så att man saknar dessa hårceller, eller om de skulle vara trasiga, kan man inte uppfatta ljud.
Att leva med dövhet och hörselnedsättning
Att drabbas av dövhet som vuxen kan vara en stor och mycket svår omställning. Hela ens liv förändras. De vanligaste vardagssakerna som man tidigare har tagit för givet, som exempelvis att kunna samtala och uppfatta ett skämt, fungerar plötsligt inte på samma sätt. Det kan vara därför som många med en tilltagande hörselnedsättning länge förnekar sin dövhet. Istället hävdar de att “jag är inte alls hörselskadad, jag hör bara lite dåligt”.
Ofta förändras personer som drabbas av dövhet. Någon som brukade vara social kan efter att den fått dövhet börja dra sig undan och bli tystlåten. Efter ett tag så brukar insikten komma smygande och då kan man bli ganska osäker. Man blir rädd att man hör fel och kanske svarar fel på frågor. Detta kan i sin tur leda till en stor stress, en så kallad “hörselstress”. Detta kan på sikt innebära en hälsorisk.
Hjälpmedel vid dövhet och hörselnedsättning
Det finns hjälpmedel och stöd som avsevärt kan förbättra tillvaron och delaktigheten för individet med hörselnedsättning eller dövhet. Hörapparater, hörselimplantat (kokleaimplantat), teckenspråk, tecken som stöd eller tolk kan göra det möjligt att ha en bra kommunikation.
Förutom kommunikationshjälpmedel finns det även andra hjälpmedel, till exempel vibratorer som bärs runt handleden. Dessa vibratorer kan kopplas till olika alarm som en dörrklocka, telefonsignal, brandvarnare och andra viktiga alarm. Man kan även koppla dessa alarm till lampor som blinkar.
Olika typer av dövhet och hörseltest
Man kontrollerar alltid ett nyfött barns hörsel. Detta görs genom en sändare som sätts in i barnets öra tillsammans med en mikrofon. Sändaren kommer sedan att skicka ett klickljud. Klickljuden fångas sedan upp av hårcellerna som finns i innerörat vilket får de att röra på sig. Bildas det ett ljud på grund av rörelsen så innebär det att barnets hörsel är bra. Skulle resultatet bli negativt så görs testet om. Spädbarn har ofta fosterfett kvar i öronen och det kan försvåra testet. Visar nästa test fortfarande negativt så startas en undersökning och barnet skickas till hörselkliniken. Det är bara en till två barn per år i Sverige som föds med en form av hörselskada.
Ett annat hörseltest är tonaudiometri. Man skickar toner till ett par hörlurar. När personen med hörlurar hör en ton trycker denne på en knapp som den har i handen. Hörseltestet kontrollerar när personen börjar uppfatta tonen.
