Vad är divertikelsjukdom?
Divertikelsjukdom är ett tillstånd där divertiklar, små fickor eller utbuktningar, utvecklas i tjocktarmens vägg. Divertiklar kan vara ofarliga i sig, men om de blir inflammerade eller infekterade kan det leda till ett tillstånd som kallas divertikulit, vilket orsakar en rad symtom och komplikationer.
Orsaker till divertikelsjukdom
Orsakerna till divertikelsjukdom är inte helt klara, men flera faktorer kan öka risken för att utveckla divertiklar och divertikulit. Dessa inkluderar:
- Förstoppning: En av de mest betydande riskfaktorerna är förstoppning. Ökat tryck i tjocktarmen på grund av svårigheter att tömma tarmen kan bidra till bildandet av divertiklar.
- Ålder: Risken för divertikelsjukdom ökar med åldern, och det är vanligare bland äldre vuxna.
- Kostvanor: En kost som är låg i kostfiber och hög i processad mat kan öka risken för divertiklar och divertikulit.
- Rökning: Rökning är en riskfaktor för att utveckla tarmfickor och komplikationer.
- Genetik: Det finns en viss genetisk predisposition för att utveckla divertiklar och divertikulit.
- Övervikt: Övervikt och fetma har kopplats till en ökad risk för divertikelsjukdom.
Symtom på divertikelsjukdom
Divertikelsjukdom kan vara asymtomatisk, men när symtom uppstår kan de inkludera:
- Buksmärta: Många människor med divertiklar upplever intermittent, krampartad smärta, vanligtvis i nedre delen av magen, särskilt på vänster sida.
- Förändringar i tarmvanor: Symtom kan inkludera förstoppning, diarré eller växlingar mellan de två.
- Uppblåsthet: En känsla av uppblåsthet i magen kan förekomma.
- Ökad urinering: Du kan behöva kissa oftare än vanligt.
- Blod i avföringen: Blödning från tarmen kan förekomma om en divertikel blöder. Detta manifesterar sig vanligtvis som ljusrött blod i avföringen eller blod i toalettpapperet.
- Feber och ömhet: Om divertiklar blir inflammerade och utvecklar divertikulit, kan symtomen inkludera feber, känslighet i buken och allmän sjukdomskänsla.
- Illamående: Du kan känna dig illamående.
- Allvarlig smärta: I sällsynta fall, om tarmfickan spricker och inflammationen sprider sig, kan du uppleva allvarlig smärta i hela magen.
När ska du söka vård?
Det är viktigt att söka vård om du upplever buksmärta, särskilt om det är ihållande eller följs av andra symtom som feber eller blod i avföringen. Kontakta din vårdcentral eller en jouröppen mottagning om det är öppet. I fall av kraftig buksmärta eller tecken på allvarlig infektion, såsom hög feber eller påverkat allmäntillstånd, ska du omedelbart söka akutvård.
Undersökningar och diagnos
För att diagnostisera divertikelsjukdom och utesluta andra orsaker till buksmärta kan läkaren utföra flera undersökningar, inklusive:
- Röntgen eller Ultraljud: Om symptomen är svåra eller om du tidigare inte har haft inflammerade tarmfickor kan dessa bildundersökningar användas för att få en bättre bild av tarmen.
- Blodprov: Blodprover kan utföras för att utvärdera inflammationsmarkörer och utesluta andra tillstånd.
- Urinprov: För att få indikation på inflammation och infektion.
- Datortomografi (DT) av buken: En DT-skanning kan identifiera divertiklar och deras eventuella komplikationer, som divertikulit eller abscesser.
- Sigmoidoskopi eller koloskopi: Dessa undersökningar innebär att en flexibel slang med en kamera används för att inspektera insidan av tjocktarmen och kan användas för att identifiera divertiklar och ta vävnadsprover om det behövs.
Behandling av divertikelsjukdom
Behandlingen av divertikelsjukdom beror på svårighetsgraden av tillståndet och inkluderar följande alternativ:
- Egenvård: Att öka fiberintaget genom kosten kan hjälpa till att förebygga divertiklar och lindra symtom. En fiberrik kost främjar normal tarmfunktion och minskar förstoppning. För milda fall av inflammerade tarmfickor kan egenvård vara tillräcklig. Detta kan innefatta att äta flytande mat, ta receptfria smärtstillande läkemedel och vila.
- Läkemedel: Vid milda symtom kan läkaren ordinera smärtstillande medel, inklusive icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) för smärtlindring. Vid divertikulit kan antibiotika användas för att behandla infektionen.
- Sjukhusvård: Vid svåra fall, särskilt om det finns komplikationer som abscessbildning, kan sjukhusvård vara nödvändig. Du kan få vätska och antibiotika direkt i blodet.
- Kirurgi: I sällsynta fall, om tarmfickan spricker och antibiotika inte hjälper, kan kirurgi vara nödvändig. Kirurgen kan ta bort den skadade delen av tarmen och i vissa fall behöver en temporär stomi (påse på magen) skapas. Om det uppstår komplikationer, såsom abscesser, perforation eller ihållande blödning, kan kirurgi vara nödvändig för att ta bort de inflammerade områdena eller divertiklarna.
Förebyggande av divertikelsjukdom
För att minska risken för att utveckla divertiklar och divertikelsjukdom eller för att förhindra återkommande episoder, följ dessa förebyggande åtgärder:
- Ät en fiberrik kost: Målet är att konsumera tillräckligt med kostfiber för att främja normal tarmfunktion och minska risken för förstoppning och därmed minska trycket i tjocktarmen.
- Drick tillräckligt med vatten: Att hålla sig väl hydrerad är viktigt för att underlätta matsmältningen.
- Undvik rökning: Om du röker, försök sluta, eftersom rökning är en riskfaktor för att utveckla tarmfickor.
- Motionera regelbundet: Fysisk aktivitet främjar en sund tarmfunktion och bidrar till att förhindra förstoppning.
Sammanfattningsvis är inflammerade tarmfickor små utbuktningar i tjocktarmens vägg som kan orsaka buksmärta, feber och andra obehagliga symtom. De kan behandlas med egenvård, antibiotika eller i vissa fall kirurgi, beroende på svårighetsgraden. Att följa en hälsosam livsstil med en fiberrik kost och motion kan hjälpa till att förebygga tarmfickor och eventuella komplikationer. Om du misstänker att du har inflammerade tarmfickor, sök vård hos en läkare för rådgivning och behandling.
Läs om
