Depression och ångest hos barn och unga

Många barn har perioder när de känner sig ledsna eller nere. Tillfällig sorg är en normal del av uppväxten, liksom att människor i alla åldrar kan känna sig ledsna, sorgsna och nedstämda. Denna känslomässiga respons är en naturlig reaktion på svåra händelser och förändringar i livet. Perioder av sorg och krisreaktioner är vanliga och avtar ofta av sig själv. Men om barn är ledsna, irriterade eller inte längre njuter av saker, och detta pågår dag efter dag, kan det vara ett tecken på att de lider av en depression. Depression är en mer allvarlig form av nedstämdhet som inte går över av sig självt och som påverkar alla delar av livet.

Depression hos barn

Att ibland känna sig ledsen eller hopplös är en del av varje barns liv. Men vissa barn känner sig ledsna eller ointresserade av saker de brukade tycka om, eller känner sig hjälplösa eller hopplösa i situationer de skulle kunna förändra. När barn känner en ihållande sorg och hopplöshet kan de få diagnosen depression. Allvarlig depression förekommer hos omkring en till två procent av skolbarn (innan puberteten). Exempel på beteenden som ofta ses hos barn med depression inkluderar:

• Känna sig ledsna, hopplösa eller irriterade mycket av tiden.
• Inte vilja göra eller njuta av roliga saker.
• Visa förändringar i ätvanor – äta mycket mer eller mycket mindre än vanligt.
• Visa förändringar i sömnmönster – sova mycket mer eller mycket mindre än normalt.
• Visa förändringar i energinivå – vara trött och slö eller spänd och rastlös mycket av tiden.
• Ha svårt att koncentrera sig.
• Känna sig värdelös, onyttig eller skyldig.
• Tillbakagång i utvecklingen.
• Visa självskadebeteende och självdestruktivt beteende.

Ibland är man som förälder osäker på om ens barn är deprimerad. Om du misstänker att ditt barn har depression, försök att fråga dem hur de mår och om det är något som oroar dem. Tänk på att lyssna och låt barnet berätta med egna ord. Visa att du respekterar barnets upplevelser och försök att behålla lugnet även om barnet skulle bli arg. Var lyhörd och ta dig tid när barnet vill prata.

När de frågas direkt kan vissa barn säga att de är olyckliga eller ledsna, medan andra kan säga att de vill skada sig själva, vara döda eller till och med att de vill ta sitt liv. Dessa uttalanden bör tas på största allvar eftersom deprimerade barn och tonåringar har ökad risk för självskada. Ett annat sätt att identifiera depression är genom “screening” av din barnläkare, som kan ställa frågor om ditt barns sinnesstämning eller be dem fylla i en kort enkät.

Om du tror att ditt barn eller tonåring kan vara deprimerad är det viktigt att söka hjälp. En barnläkare eller skolkurator kan vara ett första steg. Förekomsten av depression är relativt ovanlig hos yngre barn och tenderar att börja debutera under tonåren. Trots detta kan många tonåringar uppleva perioder av nedstämdhet utan att nödvändigtvis uppfylla de strikta diagnoskriterierna för depression. Dessa mer “subkliniska” symtom är dock vanligare bland tjejer än killar och kan ändå ha en betydande inverkan på deras dagliga livsföring.

Depression hos ungdomar

Vissa tror att bara vuxna kan bli deprimerade. Faktum är att barn och tonåringar kan uppleva depression, och studier visar att det ökar. Omkring en femtedel av alla människor kommer någon gång under livet att drabbas av en depression. Allvarlig depression hos tonåringar förekommer hos cirka sex procent. Däremot har upp emot 15 procent av tonåringar symtom och risk att utveckla en depression och det är tre gånger vanligare hos flickor jämfört med hos pojkar.

Hos ungdomar kan depression uttrycka sig genom att de inte längre orkar gå till skolan eller engagera sig i umgänge med vänner. Det är dock viktigt att förstå att depression kan se väldigt olika ut beroende på faktorer som ålder, kön, personlighet och kulturell bakgrund. Fler exempel på beteenden som ofta ses hos unga med depression inkluderar:

• Lätt att bli ledsen, tårögd, irriterad och arg.
• Spendera mindre tid med vänner.
• Aktivera sig mindre än vanligt.
• Trötthetskänsla och mindre energi.
• Försämrad koncentration.
• Bryr sig mindre om skolan eller presterar sämre.
• Har tankar om självmord eller önskan att dö.
• Huvudvärk, magont.
• Använder alkohol eller andra droger som ett sätt att försöka må bättre.

Depression kan manifestera sig på olika sätt och det är inte alltid enkelt att exakt definiera vad som kännetecknar en depression eller hur den kommer till uttryck. För många människor kan depressionen vara kopplad till specifika livshändelser, men ibland är det inte lika klart samband om depressionen är återkommande. Svårighetsgraden av depressioner kan variera och möjligheterna till att återhämta sig från en depression kan skilja sig åt mellan individer. Djupa depressioner som inte lindras trots behandlingsförsök och som påverkar vardagslivet i hög grad, betraktas som allvarliga former av depression.

Depression kan leda till självmordsförsök

Allvarlig depression kan leda ett barn att tänka på självmord eller planera för självmord. För ungdomar i åldrarna 10 till 24 år är självmord en av de främsta dödsorsakerna.  Vissa barn och unga kanske inte pratar om sina hjälplösa och hopplösa tankar och kan verka glada. Depression kan också få ett barn eller ungdom att ställa till med problem eller agera omotiverat, vilket får andra att inte märka depressionen eller att felaktigt beskriva barnet eller ungdomen som bråkigt eller lat.

Vid misstanke om risk för självmord kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 och lämna inte personen ensam. Ladda ner 112-appen från SOS-alarm där flera funktioner och viktiga nummer finns. Du kan exempelvis få kontakt med ambulans, polis, räddningstjänst, giftinformationscentral eller jourhavande präst. Vid behov finns tolkhjälp.

Orsaker till depression

Vi vet inte alltid orsaken till depression. Ibland verkar det komma från ingenstans. Andra gånger händer det när barn är under stress eller som en följd av att ha upplevt traumatiska händelser. Mobbning och att spendera mycket tid på sociala medier kan vara kopplat till depression. Depression kan orsakas av genetiska faktorer. Att ha ett annat tillstånd som uppmärksamhetsproblem, inlärningssvårigheter, beteende- eller ångestsjukdomar ökar också risken för depression hos barn och unga.

Om du misstänker att ditt barn eller ungdom kan lida av depression är det viktigt att söka professionell hjälp så tidigt som möjligt. Tidig intervention ökar chansen till förbättring och hjälper ditt barn eller ungdom att snabbare återvända till skola, vänner och aktiviteter, vilket är avgörande för deras välbefinnande. Återfall är vanligt vid depression hos barn och ungdomar, så det är viktigt att behandling och förebyggande åtgärder sätts in så snart som möjligt.

Depression och annan diagnos

Det är vanligt att depression hos barn och ungdomar också förekommer tillsammans med andra besvär. Uppskattningsvis mellan 40 och 70 procent av unga med depression uppfyller även kriterierna för en annan diagnos. Ångest är ofta närvarande tillsammans med depression, och det kan vara så att en tidigare långvarig ångest eller oro som inte har behandlats kan ha bidragit till utvecklingen av depression. Ångest kan också leda till socialt tillbakadragande och en minskad känsla av kompetens och självförtroende.

Andra problem som ofta förekommer samtidigt med depression är trauma (PTSD), ADHD och autismspektrumstörning. Det är också inte ovanligt att depression uppträder tillsammans med sömnproblem eller beteendestörningar. Dessa besvär kan överlappa och förstärka varandra. Till exempel kan sömnstörningar och depression påverka varandra och leda till symtom som koncentrationssvårigheter och ökad nedstämdhet.

Ångest hos barn

Starka rädslor kan dyka upp vid olika tidpunkter under utvecklingen. Till exempel är småbarn ofta mycket oroade över att vara borta från sina föräldrar, även om de är trygga och omhändertagna. När ett barn inte växer ifrån de rädslor och den oro som är vanliga hos små barn, eller när det finns så många rädslor och oro att de stör skola, hem eller lek, kan barnet få diagnosen ångestsyndrom. Exempel på olika typer av ångestsjukdomar inkluderar:

• Att vara mycket rädd när de är borta från föräldrarna (separationsångest).
• Att ha extrem rädsla för något specifikt, som hundar, insekter eller att gå till doktorn (fobier).
• Att vara mycket rädd för skolan och andra platser där det finns människor (social ångest).
• Att vara mycket orolig för framtiden och för att dåliga saker ska hända (allmän ångest).
• Att ha upprepade episoder av plötslig, oväntad, intensiv rädsla som åtföljs av symtom som hjärtklappning, svårigheter att andas eller känsla av yrsel, skakighet eller svettningar (panikångest).

Andra symtom vid ångest hos barn

Ångest kan visas som rädsla eller oro, men kan också göra barn irriterade och arga. Andra vanliga ångestsymtom är exempelvis:

• Svårigheter att sova
• Trötthet
• Huvudvärk
• Magont

Vissa ångestfyllda barn håller sina bekymmer för sig själva, och symptomen kan därför missas. Relaterade tillstånd inkluderar tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom.

Utredning av depression och ångest hos barn

Första steget i behandlingen är att prata med en vårdgivare för att genomgå en utvärdering. Man kan kontakta Barn- och ungdomspsykiatrin (BUMM) eller vårdcentralen. Vissa av tecknen och symtomen på ångest eller depression hos barn kan orsakas av andra tillstånd, som trauma. Specifika symtom som svårigheter att fokusera kan vara ett tecken på attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Det är viktigt att genomgå en noggrann utvärdering för att få en korrekt diagnos och behandling.

Behandling av depression och ångest hos barn

Behandlingen av depression varierar beroende på orsak och symtomen som uppvisas. I början kan psykopedagogisk behandling vara användbar, där barnet genom familjesamtal får hjälp att återgå till dagliga rutiner, hantera eventuell stress och bli mer aktivt delaktigt i sitt liv. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är också en vanlig behandlingsform för depression, och det kan genomföras individuellt, i grupp eller till och med digitalt.

I vissa fall kan medicinering vara nödvändig för att återställa balansen i barnets vardag och minska symtomen. Denna typ av medicinering administreras ofta i kombination med andra behandlingsformer, såsom terapi med en psykolog eller psykiatriker. Beteendeterapi inkluderar barnterapi, familjeterapi eller en kombination av båda. Skolan kan också inkluderas i behandlingsplanen. För mycket unga barn är det viktigt att involvera föräldrarna i behandlingen. Man utvecklar en terapiplan som fungerar bäst för barnet och familjen.

Kognitiv beteendeterapi är en form av terapi som används för att behandla ångest eller depression, särskilt hos äldre barn. Den hjälper barnet att ändra negativa tankar till mer positiva och effektiva sätt att tänka, vilket leder till mer effektivt beteende. Beteendeterapi för ångest kan innebära att hjälpa barnen att hantera ångestsymtom samtidigt som de gradvis utsätts för sina rädslor för att hjälpa dem att lära sig att tankarna vanligtvis inte är sanningen.

Återfall av depression

En depression självläker vanligtvis på fyra till nio månader, men lidandet kan vara stort under tiden. Omkring 35 till 75 procent av alla ungdomar med depression återinsjuknar inom ett till fem år i en ny depressiv episod. Det är därför av största vikt att fokusera på behandling och återfallsprevention. Risk för återfall ökar med varje depressionsepisod.

Förebyggande av depression och ångest

Det är inte känt exakt varför vissa barn utvecklar ångest eller depression. Många faktorer kan spela en roll, inklusive biologi och temperament. Men det är också känt att vissa barn har större benägenhet att utveckla ångest eller depression när de upplever trauma eller stress, när de utsätts för misshandel, när de mobbas eller avvisas av andra barn, eller när deras egna föräldrar har ångest eller depression. Även om dessa faktorer verkar öka risken för ångest eller depression, finns det sätt att minska risken att barn upplever dem.

Om man upplever att ens barn känner sig stressat, orolig eller nedstämd kan ett första steg vara att hjälpa barnet att känna sig mindre stressad, aktivera sig fysiskt, få tillräckligt med sömn, förutsägbara rutiner och socialt stöd.  En hälsosam livsstil är viktigt för alla och kan vara särskilt viktigt för barn med depression eller ångest. Här är några hälsosamma beteenden som kan hjälpa:

• Ha en hälsosam kostplan med fokus på frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, baljväxter (till exempel bönor, ärtor och linser), sunda proteinkällor samt nötter och frön.
• Delta i fysisk aktivitet i minst 60 minuter varje dag.
• Få rekommenderad mängd sömn varje natt baserat på ålder.
• Öva mindfulness eller avslappningstekniker.

Sist men inte minst, som förälder har du en avgörande roll när det kommer till att stötta ditt barn under svåra perioder som vid en depression. Det är viktigt att visa tålamod och förståelse för deras situation, även om det kan vara frustrerande när barnet reagerar med ilska eller ovilja mot den hjälp du försöker erbjuda. När det gäller psykisk ohälsa är det viktigt att söka hjälp i tid. Tänk på att söka hjälp INTE är ett misslyckande utan en fin omtanke för ditt barns bästa.

Vid misstanke om risk för självmord kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 och lämna inte personen ensam.

Läs om ångest hos barn.