Demens: förekomst & orsaker
I Sverige beräknas cirka 130 000-150 000 personer leva med en demenssjukdom. Varje år insjuknar mellan 20 000-25 000 nya personer. Förekomsten ökar kraftigt med stigande ålder – omkring 8% av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. De vanligaste orsakerna till demens är:
- Neurodegenerativa sjukdomar (t.ex. Alzheimers sjukdom)
- Vaskulära skador i hjärnan
- Fysiska skador på hjärnan
- Tumörer
- Infektioner/inflammationer
- Långvarigt alkoholmissbruk
Alzheimers sjukdom är den klart vanligaste formen och står för 60-70% av alla demensfall.
Symtom vid demens
Demenssjukdomar yttrar sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. Vanliga symtom inkluderar:
- Försämrat minne, särskilt närminnet
- Svårigheter att planera och genomföra vardagliga sysslor
- Språkstörningar
- Försämrad tidsuppfattning och orienteringsförmåga
- Personlighetsförändringar
- Ångest, oro och nedstämdhet
Vid Alzheimers sjukdom är de tidiga minnesproblemen ofta det mest framträdande symtomet. Sjukdomen har ett smygande förlopp med gradvis försämring över tid.
Utredning & diagnostik
En demensutredning syftar till att fastställa om personen har en demenssjukdom och i så fall vilken typ. Utredningen omfattar vanligtvis:
- Intervju med patient och anhöriga
- Kognitiva tester (t.ex. Mini Mental Test)
- Blodprover
- Hjärnavbildning (datortomografi eller magnetkamera)
Nya metoder som blodprov för att mäta biomarkörer för Alzheimers sjukdom är under utveckling och kan i framtiden göra det möjligt att ställa diagnos i ett tidigare skede.
Behandling vid demens
Det finns idag ingen botande behandling mot demenssjukdomar, men symtomlindrande läkemedel och andra insatser kan förbättra livskvaliteten för de drabbade.
Läkemedelsbehandling
De vanligaste läkemedlen vid Alzheimers sjukdom är:
- Kolinesterashämmare (donepezil, rivastigmin, galantamin)
- NMDA-receptorantagonister (memantin)
Dessa läkemedel kan i viss mån förbättra kognitiva funktioner och bromsa sjukdomsförloppet, men effekten är begränsad.
Icke-farmakologisk behandling
Andra viktiga insatser inkluderar:
- Anpassning av hem- och boendemiljö
- Hjälpmedel och tekniska lösningar
- Kognitiv stimulering och aktiviteter
- Stöd till anhöriga
Genom kognitivt stöd kan personer med demenssjukdom leva ett mer självständigt liv under en längre tid. Det handlar både om anpassningar av bostaden och kognitivt teknikstöd. Det är viktigt att ha en nära kontakt med sin kommun för att få olika hjälpmedel, larm och hemhjälp.
Demens påverkar hela familjen
Demens har en djupgående påverkan på familjelivet och relationerna inom familjen. Här är några av de viktigaste sätten som demens påverkar familjedynamiken:
Förändrade roller & relationer
- Rollerna inom familjen förändras ofta när en familjemedlem får demens. En make/maka kan gå från att vara partner till att bli vårdgivare. Vuxna barn kan behöva ta på sig en föräldraroll gentemot sin förälder med demens.
- Relationen mellan personen med demens och andra familjemedlemmar förändras gradvis. Kommunikationen blir svårare och den emotionella närheten kan påverkas negativt.
- Syskonrelationer kan bli ansträngda om vårdansvaret upplevs som ojämnt fördelat mellan syskonen.
Emotionell påverkan
- Familjemedlemmar upplever ofta en rad svåra känslor som sorg, frustration, oro och skuld. 97,2% av anhörigvårdare rapporterar att de känner sig ledsna och 96,9% känner oro.
- Många anhörigvårdare upplever stress och utmattning. 94,2% rapporterar svårigheter med att ge vård.
- Barn och unga i familjen kan ha svårt att hantera förändringarna och känna sig förvirrade eller oroliga.
Praktiska utmaningar
- Vardagslivet påverkas när en familjemedlem behöver allt mer hjälp och tillsyn. 88,1% av anhörigvårdare rapporterar påverkan på familjeaktiviteter.
- Ekonomin kan påverkas negativt om någon behöver gå ner i arbetstid för att vårda. 69,2% rapporterar ökade utgifter för familjen.
- Sömnproblem är vanliga – 81,4% av anhörigvårdare rapporterar påverkan på sömnen.
Sociala konsekvenser
- Familjen kan bli mer socialt isolerad när mycket tid går åt till vård och omsorg.
- Relationer till vänner och det bredare sociala nätverket kan påverkas negativt.
Hantering av förändringarna
- Öppen kommunikation inom familjen är viktig för att hantera utmaningarna.
- Att söka stöd och avlastning utifrån kan vara avgörande för att orka.
- Planering inför framtiden, t.ex. kring juridiska och ekonomiska frågor, kan förebygga konflikter.
Sammanfattningsvis påverkar demens familjelivet på djupgående sätt. Med rätt stöd och strategier kan dock familjer anpassa sig till den nya situationen och bibehålla positiva relationer trots utmaningarna.
Framtidsutsikter vad gäller demens
Forskningen kring demenssjukdomar är intensiv. Nya läkemedel som angriper de bakomliggande sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom, som amyloid-inlagringar i hjärnan, har nyligen godkänts i USA och är under utvärdering i Europa. Dessa kan potentiellt bromsa sjukdomsförloppet mer effektivt än dagens behandlingar. Över 20 nya behandlingar befinner sig i sena stadier av kliniska prövningar, vilket inger hopp om fler behandlingsalternativ i framtiden. Forskningen fokuserar alltmer på tidiga interventioner och förebyggande åtgärder, särskilt under prekliniska stadier och mild kognitiv svikt (MCI).
Förebyggande åtgärder som hälsosam livsstil, fysisk och mental aktivitet samt god behandling av riskfaktorer som högt blodtryck kan sannolikt minska risken att drabbas av demens.
Baserat på de senaste forskningsresultaten från 2024 och framåt finns det flera spännande framsteg inom demensforskningen:
Nya läkemedel & behandlingar
- Donanemab och lecanemab, två nya läkemedel som riktar in sig på amyloid-beta-proteinet i hjärnan, har godkänts för privat användning i Storbritannien. Dessa läkemedel har visat potential att bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom.
- GLP-1-läkemedel som liraglutid, som tidigare använts mot diabetes, verkar kunna skydda hjärnan från krympning och bromsa kognitiv nedgång enligt en fas 2b-studie.
Diagnostik & biomarkörer
- Blodtester för att diagnostisera Alzheimers sjukdom närmar sig klinisk användning. Tester som mäter fosforylerat tau-protein (p-tau) i blodet visar särskilt lovande resultat.
- En studie visade att blodtestet PrecivityAD2 var cirka 90% korrekt i att identifiera Alzheimers, jämfört med 73% för specialister och 63% för primärvårdsläkare.
Riskfaktorer & prevention
- Forskare har identifierat två nya riskfaktorer för demens: obehandlad synnedsättning och högt kolesterol. Detta utökar listan till totalt 14 kända modifierbara riskfaktorer.
- Uppskattningsvis 45% av alla demensfall globalt kan potentiellt förebyggas eller fördröjas genom att adressera dessa 14 hälso- och livsstilsfaktorer.
Nya forskningsmetoder
- Innovativa metoder för läkemedelsutveckling undersöks, inklusive selektiva hämmare, dubbelmålsinhibitorer, allosteriska modulatorer och proteolys-riktade chimärer (PROTACs).
Sammanfattningsvis visar den senaste forskningen lovande framsteg inom diagnostik, behandling och förståelse av demenssjukdomar, med ett ökat fokus på tidig intervention och förebyggande åtgärder.
Samhällsutmaningar
Demenssjukdomar innebär stora utmaningar för samhället, både mänskligt och ekonomiskt. De totala samhällskostnaderna för demenssjukdom i Sverige har uppskattats till över 80 miljarder kronor per år. Med en åldrande befolkning förväntas antalet personer med demens öka kraftigt de kommande decennierna, vilket ställer stora krav på vård och omsorg. Att stödja forskning, utveckla nya behandlingsmetoder och förbättra omhändertagandet av personer med demens och deras anhöriga är därför en viktig framtidsutmaning för hela samhället.
Digital dagbok – ett hjälpmedel i vardagen för personer med behov av kognitivt stöd, läs mer här
Mer läsning:
