Dålig munhälsa kan öka risk för demens och depression

I boken “Din hälsa sitter i munnen” presenterar författarna Björn Klinge och Pamela Andersson omfattande forskning och bevis på sambandet mellan munhälsa och kroppens övergripande hälsa. De visar hur inflammationer och bakterier i munnen kan påverka andra organsystem och bidra till utvecklingen av olika sjukdomar, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, demens och reumatiska sjukdomar.

Betydelsen av en god munhälsa

 För att bibehålla en god munhälsa behövs:

• Regelbunden tandborstning och användning av tandtråd, för att hålla tandköttet friskt och förhindra tandlossning.
• Regelbundna besök hos tandläkaren för att upptäcka eventuella problem i ett tidigt skede och kunna få professionell hjälp och rådgivning om munvård.
• Näringsrik kost med tillräckligt med mineraler och vitaminer kan stärka tänderna och stödja en god munhälsa.
• Att man undviker kost rik på socker och syra som kan orsaka karies genom att bryta ner emaljen på tänderna.

Dålig munhälsa kan påverka hela kroppen negativt, inklusive vår mentala hälsa och immunförsvar.  Studier visar att dålig munhälsa kan öka risken för demens och depression, troligtvis på grund av de inflammatoriska processer som sker i kroppen vid tandköttssjukdomar. En god munhälsa är med andra ord avgörande för att främja vår övergripande hälsa och välmående.

Vad har saliven för betydelse för munhälsan?

Enligt boken “Din hälsa sitter i munnen” har saliven en avgörande betydelse för munhälsan. Saliven fungerar som kroppens naturliga försvarssystem i munnen och spelar flera viktiga roller för att upprätthålla en hälsosam miljö i munnen.

• För det första har saliven en buffrande effekt som hjälper till att neutralisera syra och skydda tänderna mot karies. När vi äter eller dricker något surt, som exempelvis citrusfrukter eller läsk, kan syrorna skada tandens emalj. Saliven fungerar som en buffert som hjälper till att återställa den naturliga pH-balansen i munnen och skydda tänderna från skador.
• För det andra innehåller saliven enzymer som hjälper till att bryta ner maten och underlätta matsmältningen. En god salivproduktion är viktig för att kunna tugga och svälja maten på ett effektivt sätt.
• Saliven har också antibakteriella egenskaper som hjälper till att bekämpa skadliga bakterier i munnen. Bakterier är en av huvudorsakerna till tandköttssjukdomar och karies, och saliven bidrar till att hålla dem i schack och förebygga infektioner.
• En annan viktig funktion hos saliven är att den hjälper till att hålla slemhinnorna i munnen fuktiga och skydda dem mot uttorkning och irritation.

Sammanfattningsvis spelar saliven en central roll för att upprätthålla en god munhälsa. Dess buffrande effekt, matsmältningsenzymer, antibakteriella egenskaper och fuktgivande funktioner är alla viktiga för att förebygga tandproblem och hålla munnen frisk. Genom att ha en hälsosam salivproduktion och genom att ta hand om vår munhälsa i stort kan vi främja vår övergripande hälsa och välmående.

Om tandvårdsskräck

Tandvårdsskräck är ett relativt vanligt problem som drabbar många människor, och det kan vara ett betydande hinder för att söka tandvård och upprätthålla god munhälsa. Orsaker till tandvårdsskräck kan vara erfarenheter från tidigare tandläkarbesök, rädsla för smärta eller obehag, eller rädsla för att inte ha kontroll över situationen. Det kan också finnas en koppling till allmänna ångest- eller fobiska störningar.

Det är viktigt att söka hjälp för tandvårdsskräck och inte skjuta upp tandläkarbesök, eftersom det kan leda till allvarliga konsekvenser för munhälsan på lång sikt. Det finns olika metoder för att hantera tandvårdsskräck, och tandvårdspersonal kan anpassa sin behandling för att skapa en trygg och avslappnad miljö för patienter med tandvårdsskräck.

Ett första steg kan vara att kommunicera med tandvårdspersonalen om sin rädsla och oro, så att de kan anpassa sin behandling och ge extra stöd och omtanke för personer som lider av tandvårdsskräck. Genom att få rätt stöd och anpassad vård kan personer med tandvårdsskräck övervinna sina rädslor och ta hand om sin munhälsa på ett hälsosamt sätt.

Om rotfyllning

Rotfyllning är en av de vanligaste behandlingarna inom tandvården. En rotfyllning utförs när tandnerven har blivit skadad eller infekterad på grund av exempelvis djup karies, tandfraktur eller tandköttsproblem. Målet med en rotfyllning är att ta bort den skadade nerven och rengöra och försegla rotkanalerna för att förhindra ytterligare infektioner och bevara tanden.

Tandläkaren bedövar först området runt den skadade tanden för att göra ingreppet smärtfritt. Sedan avlägsnas den skadade tandnerven och rotkanalerna rengörs noggrant. Därefter fylls rotkanalerna med ett tätande material för att förhindra bakterier från att tränga in igen.

En obehandlad infekterad tandnerv kan leda till allvarliga komplikationer, såsom tandabscesser och tandlossning. Därför är det viktigt att söka hjälp i tid. Moderna tekniker och bedövning gör att rotfyllningsbehandlingar idag är mycket mindre smärtsamma än förr.

Om muntorrhet

Muntorrhet är en vanlig tandhälsofråga. Muntorrhet, även kallat xerostomi, är tillståndet när det inte produceras tillräckligt med saliv i munnen. Det kan bero på olika faktorer, såsom mediciner, medicinska tillstånd, ålder, eller andning genom munnen.

Saliv har en viktig funktion för att upprätthålla en god munhälsa. Saliven hjälper till att skölja bort matrester, neutralisera syror och skydda tänderna mot karies. När det inte finns tillräckligt med saliv kan det leda till torrhet i munnen och ökad risk för tandproblem.

Råd vid muntorrhet:

• Dricka mycket vatten för att hålla munnen fuktig.
• Undvika alkohol, koffein och tobak, eftersom dessa kan förvärra muntorrhet.
• Undvika sockerrika livsmedel och drycker som kan skada tänderna ytterligare.

För personer med kronisk muntorrhet på grund av medicinska tillstånd eller medicinering, kan det vara viktigt att rådfråga en tandläkare eller läkare för att hitta lämpliga behandlingsalternativ eller lindring.

Risker med att kyssas

Munnen är en miljö där det finns många mikroorganismer, inklusive bakterier och virus. När två personer kysser varandra, kan dessa mikroorganismer överföras mellan deras munnar.

Det är dock inte farligt att kyssas, och de allra flesta mikroorganismer som överförs vid en kyss är ofarliga. Faktum är att kroppen oftast kan hantera dessa mikroorganismer utan att det leder till sjukdom. Kyssar kan till och med vara bra för vår hälsa då det kan stärka immunförsvaret genom att vi utsätts för olika mikroorganismer och på så sätt bygger upp motståndskraft.

Däremot kan vissa mikroorganismer, som exempelvis vissa virus eller bakterier, överföras vid kyssar och orsaka sjukdomar som exempelvis munsår eller förkylning. För personer som lider av särskilda hälsoproblem eller har försvagat immunförsvar kan det vara viktigt att vara försiktig med kyssar för att undvika eventuella komplikationer.

Tungan och myter

Här är några exempel på myter om tungan:

1. Vita beläggningar på tungan – en vanlig myt är att om tungan har en vit beläggning betyder det att man har dålig hygien eller hälsa. En vit beläggning på tungan är inte nödvändigtvis är ett tecken på dålig hälsa. Tungan kan naturligt ha olika färger och beläggningar, och det beror oftast på en kombination av faktorer som matvanor, dryck, munhygien och normala processer i kroppen.
2. Tungskrapning – det finns ett påstående om att man bör skrapa tungan för att förbättra munhälsan. Det finns dock inte tillräckligt med vetenskapliga bevis för att tungskrapning ger några betydande hälsofördelar. Däremot kan det vara ett personligt val för att uppnå en fräschare känsla i munnen.
3. Reflexer på tungan – det finns en myt om att tungan kan avslöja något om kroppens inre hälsa genom reflexer eller färgförändringar. Det finns inte vetenskapligt stöd för sådana påståenden, och att tungan inte kan användas som ett diagnostiskt verktyg för att upptäcka sjukdomar.

Smak och våra smaklökar

Våra smaklökar är en viktig del av munhälsan. Om smak och våra smaklökar:

1. Smaksinnen – smak är en komplex sinnesupplevelse som uppkommer genom interaktionen mellan smaklökar på tungan och doft sinnet i näsan. Smaklökarna känner av de olika grundsmakerna – söt, salt, sur, bitter och umami (den femte smaken som upplevs i exempelvis kött och soja).
2. Smaklökarnas placering – smaklökarna är inte jämnt fördelade över tungan, trots en vanlig uppfattning om att vissa delar känner av vissa smaker. Smaklökarna finns på hela tungan, även om vissa områden kanske är något mer känsliga för vissa smaker.
3. Tandborstning och smak – intressant är hur tandborstning kan påverka smaksinnet. Vissa tandkrämer innehåller ämnen som blockerar tillfälligt smaklökarna, vilket kan ge en metallisk smak efter tandborstning. Detta kan vara viktigt att vara medveten om för personer som upplever smakförändringar efter tandborstning.
4. Åldrande och smaksinne – med åldern kan smaklökarna försämras, vilket kan påverka smakupplevelsen. Detta kan i sin tur påverka aptiten och kostvanorna hos äldre.

Om att lukta illa ur munnen

Här är några punkter om att lukta illa ur munnen och möjliga orsaker:

1. Bakterier och matrester – en vanlig orsak till dålig andedräkt är ansamling av bakterier och matrester i munnen. När matrester bryts ned av bakterierna i munnen kan det frigöras illaluktande ämnen.
2. Tandköttssjukdomar – tandköttssjukdomar som gingivit och parodontit kan leda till dålig andedräkt. De bakterier som orsakar tandköttssjukdomar kan producera illaluktande ämnen som ger upphov till dålig lukt i munnen.
3. Kostvanor – vissa livsmedel, som exempelvis vitlök, lök och kryddstark mat, kan ge upphov till dålig andedräkt när de bryts ned i kroppen och utsöndras i lungorna.
4. Munhälsan – en dålig munhälsa, inklusive karies och tandlossning, kan också orsaka dålig andedräkt.
5. Torr mun – en torr mun kan ge upphov till dålig andedräkt eftersom saliven spelar en viktig roll i att skölja bort bakterier och matrester från munnen.

Om man upplever att man har dålig andedräkt trots god munhygien kan det vara klokt att rådfråga en tandläkare eller tandhygienist för att utreda möjliga orsaker och få råd om lämpliga åtgärder.

Om rökning, snusning och munhälsa

Rökning och snusning kan ha negativ påverkan på munhälsan. Här är några punkter om rökning och snusning i relation till munhälsan:

1. Rökning och tandköttssjukdomar – rökning är en betydande riskfaktor för tandköttssjukdomar. De kemiska ämnena i tobaksrök kan irritera tandköttet och minska blodflödet till tandköttet, vilket kan leda till inflammation och tandköttssjukdomar som gingivit och parodontit.
2. Tandfärg – rökning kan orsaka missfärgningar på tänderna. De ämnena i tobaksrök kan lämna gula eller bruna fläckar på tandens yta.
3. Munhälsa och immunförsvar – rökning kan försämra immunförsvaret, vilket kan påverka kroppens förmåga att bekämpa infektioner i munnen, inklusive tandköttssjukdomar och karies.
4. Mundryck – rökning kan orsaka mundryck, vilket är en förändring av cellerna i munnen som kan utvecklas till cancer. Detta gäller även för snusning, där de skadliga ämnena i snuset kan irritera vävnaden i munnen.
5. Helkroppshälsa – rökning och snusning har även negativa effekter på den allmänna hälsan, inklusive ökad risk för hjärt- och lungsjukdomar, vilket i sin tur kan påverka munhälsan negativt.

Rökning och snusning är skadliga vanor som kan ha allvarliga konsekvenser för munhälsan och den allmänna hälsan. För att bevara en god munhälsa och förebygga eventuella problem är det viktigt att undvika tobaksprodukter och ha en hälsosam livsstil. Om man redan röker eller snusar kan det vara klokt att söka stöd och hjälp för att sluta, vilket kan leda till förbättringar av både munhälsan och den allmänna hälsan.

Världens vanligaste sjukdom

Enligt boken “Din hälsa sitter i munnen” av Björn Klinge och Pamela Andersson är den vanligaste sjukdomen i världen karies, även kallad hål i tänderna. Karies är en infektionssjukdom som påverkar tänderna och orsakas av bakterier som bryter ner sockerarter i maten vi äter. Denna process leder till att syror bildas, vilket i sin tur eroderar tandens emalj och skapar hål eller karies i tanden.

Karies är en utbredd sjukdom som påverkar människor i alla åldrar över hela världen. Om den inte behandlas i tid kan karies leda till allvarliga problem, såsom tandvärk, tandförlust och infektioner.

Förebyggande åtgärder, såsom regelbunden tandborstning, användning av tandtråd och besök hos tandläkaren, är viktiga för att minimera risken för karies. Det är också viktigt med en balanserad kost med mindre mängd socker och sötsaker, eftersom detta minskar mängden syra som bildas i munnen och därmed risken för karies.

Att vara medveten om vikten av god munhygien och förebyggande åtgärder är avgörande för att bekämpa denna utbredda sjukdom och upprätthålla en god munhälsa genom livet.

Viktiga saker att tänka på när man borstar tänderna 

Viktigt att tänka på vid tandborstning för att behålla en god munhälsa:

1. Borsta tänderna ordentligt – det är viktigt att borsta tänderna noggrant och regelbundet, minst två gånger om dagen. Borsta både utsidan och insidan av tänderna, samt tuggytorna och tungan för att avlägsna plack och bakterier.
2. Använd rätt teknik – använd en mjuk tandborste och borsta med små, cirkulära rörelser. Undvik att borsta för hårt eftersom det kan skada tandköttet.
3. Använd fluortandkräm – fluor hjälper till att stärka tandens emalj och förebygger karies. Använd tandkräm med fluor och undvik tandkräm som innehåller för starka slipmedel.
4. Använd tandtråd eller mellanrumsborstar – komplettera tandborstningen med att använda tandtråd eller mellanrumsborstar för att rengöra mellan tänderna där tandborsten inte når.
5. Undvik att skölja munnen efter borstning – efter att du har borstat tänderna, undvik att skölja munnen med vatten. På så sätt får tandkrämen verka längre och stärker emaljen.
6. Besök tandläkaren regelbundet – gå på regelbundna tandläkarbesök för att få professionell undersökning och rengöring av tänderna.

Genom att följa dessa råd kan man upprätthålla en god munhälsa och förebygga problem som karies och tandlossning.

Om tandvärk

Tandvärk är ett relativt vanligt problem som kan ha olika orsaker. Det viktigaste att förstå om tandvärk är att det kan vara ett tecken på underliggande tandproblem som behöver behandlas av en tandläkare. Tandvärk kan bero på karies, tandlossning, infektioner, eller att en tand är skadad.

För att lindra tillfällig tandvärk kan man använda smärtlindrande medel som finns receptfritt på apoteket. Men det är viktigt att komma ihåg att smärtlindrande medel bara behandlar symptomen och inte själva problemet. Om man upplever regelbunden eller kraftig tandvärk bör man söka upp en tandläkare för en undersökning och behandling.

Tandvärk är inte något man bör ignorera eller försöka behandla på egen hand. Det är bäst att få en professionell bedömning av en tandläkare för att identifiera och behandla orsaken till tandvärken på ett effektivt sätt. Att ta hand om sin munhälsa och regelbundet besöka tandläkaren är viktigt för att förebygga problem som kan leda till tandvärk och andra allvarliga tandproblem.

Om parodontit – tandlossning

Parodontit är en allvarlig sjukdom i tandköttet och den omgivande vävnaden som håller tänderna på plats. Parodontit är en av världens vanligaste sjukdomar och drabbar många människor världen över.

Parodontit orsakas av bakterier som ansamlas i tandplack och tandsten längs tandköttskanten. Om dessa bakterier inte tas bort genom noggrann tandhygien kan de orsaka en inflammation i tandköttet, vilket kallas gingivit. Om gingiviten inte behandlas i tid kan den utvecklas till parodontit, där inflammationen sprider sig ned under tandköttet och påverkar benet som håller tänderna på plats. Detta leder till att tänderna gradvis lossnar och kan till slut falla ut.

Symptom på parodontit kan inkludera blödande tandkött, tandlossning, dålig andedräkt och tandvärk. Om man upplever några av dessa symtom är det viktigt att söka upp en tandläkare för en noggrann undersökning och behandling.

Det är viktigt att förebygga parodontit genom regelbunden tandborstning, användning av tandtråd och besök hos tandläkaren för kontroller och rengöring. Om parodontit redan har utvecklats är tidig behandling avgörande för att stoppa sjukdomens progression och rädda tänderna. Parodontit är en allvarlig sjukdom som kan påverka ens allmänna hälsa, så det är viktigt att ta den på allvar och agera i tid.

Munnen är en del av hela kroppen

Munnen är en portal till kroppen och det som händer i munnen kan påverka hela kroppen. Till exempel kan dålig munhygien och obehandlade tandproblem leda till infektioner som sprider sig till andra delar av kroppen. Forskning har visat att det finns samband mellan dålig munhälsa och olika allmänna hälsoproblem, såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och lungsjukdomar.

För både tandhälsa och allmän hälsa är det viktigt med en hälsosam kost. Mat och dryck som är rika på socker och syra kan skada tänderna och leda till hål i tänderna (karies). Å andra sidan kan en balanserad kost med näringsämnen som stärker tänderna och stöttar immunförsvaret bidra till en god munhälsa.

Regelbundna besök hos tandläkaren är avgörande inte bara för att upptäcka och behandla tandproblem i tid, utan även för att förebygga allmänna hälsoproblem som kan kopplas till dålig munhälsa. Genom att ha ett helhetsperspektiv på munhälsa och integrera den i den övergripande hälsovården kan man uppnå bättre resultat och främja en bättre livskvalitet.

Här kan du läsa mer om tandsten.

Läs mer om din tandhälsa i boken “Din hälsa sitter i munnen” av Björn Klinge och Pamela Andersson.