När man lider av bitestikelinflammation (epididymit) har man fått en inflammation i bitestikeln. De som får bitestikelinflammation kan även drabbas av prostatit, inflammation i prostatakörteln.
Bitestiklarna och deras syfte
Bitestikeln är ungefär sex centimeter lång och är kopplingen mellan testiklarna och sädesledarna. Bitestiklarna är placerade i pungen, ovanpå testiklarna. De är ihopringlade och känns ungefär som förtjockningar utanpå testiklarna.
De spermier som produceras i testiklarna mognar i bitestiklarna. Mognaden i bitestiklarna behövs bland annat för att spermierna ska få sin simförmåga. Spermierna är i bitestikeln i ungefär tre veckor innan de försvinner med utlösningen. Om man inte får utlösning rensas gamla spermier bort med kroppens egna renhållningssystem.
Orsaker till bitestikelinflammation
Det vanligaste sättet att bli drabbad av bitestikelinflammation är att bakterier från urinvägarna sprider sig till bitestiklarna. De två vanligaste orsakerna till att man får en inflammation i bitestikeln är klamydia och urinvägsinfektion. Det finns även mer ovanliga anledningar som t ex svampinfektioner, virus, gonorré och TBC.
Om du misstänker att du lider av klamydia kan du beställa ett klamydiatest på nätet eller gå till en vårdcentral och lämna prov.
Bitestikelinflammation hos äldre
Sannolikheten att en bitestikelinflammation är orsakad av en urinvägsinfektion ökar med åldern. När man blir äldre förstoras prostatan, vilket leder till att urinblåsan inte helt töms när man kissar. Detta leder i sin tur till att bakterier lättare bildas i den kvarvarande urinen.
Bitestikelinflammation hos yngre
Ju yngre man är, desto större är chansen att bitestikelinflammationen har uppkommit till följd av en könssjukdom som t ex klamydia. Klamydia kan spridas från urinröret till bitestikeln och orsaka inflammation. Att använda kondom för att undvika könssjukdomar är det bästa sättet att skydda sig mot att få en inflammerad bitestikel.
Symtom på bitestikelinflammation
Några vanliga symtom på bitestikelinflammation är:
- tilltagande smärta och tyngdkänsla i pungen. Smärtan brukar ofta också stråla upp i magen
- rodnad av ena halvan av pungen
- snabbt ökande svullnad och ömhet i bitestikeln
- feber (39 till 40 grader) och feberfrossa
- att det gör ont eller svider när man kissar
- att man behöver kissa oftare
- ömhet mellan penis och ändtarm
- flytningar (i vissa fall)
Hur behandlas inflammation i bitestikeln?
Om man behandlar sin bitestikelinflammation i tid är det ovanligt att den leder till några komplikationer. Obehandlad inflammation i bitestikeln kan leda till testikelinflammation som kan göra att man blir steril. Behandlingen av en bitestikelinflammation beror på den underliggande orsaken.
Den absolut vanligaste orsaken till bitestikelinflammation är bakterier. Dessa brukar behandlas med antibiotika, ibland i kombination med smärtstillande läkemedel. Antibiotikakuren brukar pågå i två till fyra veckor. De flesta brukar må bättre efter några dagar, men det är viktigt att fortsätta med sin antibiotika enligt läkarens ordination även om symtomen försvinner.
Om inflammationen orsakats av ett virus måste man vänta på den läker ut på egen hand. En suspensoar kan hjälpa till att lindra värk och tyngdkänsla under läkningstiden. Man kan också lindra värken med receptfria läkemedel mot smärta.
Om bitestikelinflammationen börjat med en urinvägsinfektion kan man i vissa fall uppleva kraftiga symtom och behöva vård på sjukhus i några dagar för att få antibiotika direkt i blodet.
När bör man söka vård?
Sök vård på vårdcentral om en gradvis ömhet eller svullnad i pungen eller andra symtom på bitestikelinflammation börjar komma. Om du plötsligt får ont och det inte går över inom några minuter kan det vara tecken på en testikelvridning. Du bör då söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.
När man sökt vård brukar läkaren brukar undersöka misstänkt bitestikelinflammation genom att känna på pungen för att hitta svullnaden. I de flesta fall brukar man lämna prov för att titta om man har klamydia, gonorré eller urinvägsinfektion. Ibland lämnas ett blodprov för att mäta CRP-värdet (snabbsänka), ett prov som avslöjar om man har en inflammation.
Efter ett par veckor brukar man bli kallad på ett återbesök där läkaren kontrollerar om inflammationen läkt på rätt sätt. I de flesta fall har svullnaden gått ned. Man brukar då inte behöva komma tillbaka för fler undersökningar. Viss svullenhet och ömhet kan kvarstå över tid. Denna kan lindras med receptfria läkemedel från apoteket.
