Vad är bicepsseneruptur?
Bicepsseneruptur kan delas in i två huvudkategorier: proximal och distal. Vid proximal ruptur lossnar senan från dess fäste i axeln, medan vid distal ruptur lossnar senan från fästet i armbågen. Oftast inträffar skadan som ett resultat av ett trauma, alltså hög belastning/våld mot senan. Ruptur betyder att något har brustit/gått av.
Vem drabbas av bicepsseneruptur?
Bicepsseneruptur kan drabba människor i alla åldrar. Hos yngre individer, särskilt idrottare, är traumatiska skador vanligare, medan äldre personer oftare drabbas av förändringar till följd av senans åldrande, vilket kan leda till en ruptur utan något stort trauma.
Symtom på bicepsseneruptur
Symptomen på bicepsseneruptur kan variera beroende på skadans plats:
Proximal ruptur: Vid en proximal ruptur kan patienten uppleva smärta och svullnad på framsidan av axeln. Äldre patienter kan ibland vara asymtomatiska. Ibland kan det kännas som en knöl på överarmens framsida, som utgörs av den förstorade muskelbuken. Svullnad, palpationsömhet och eventuellt hematom (blodutgjutning/blåmärke) på axelns framsida kan förekomma, liksom obehag vid flexion och supination (utåtrotation) av armen.
Distal ruptur: Vid en distal ruptur är symtomen mer uttalade och inkluderar kraftig smärta och oförmåga att supinera (vrida handflatan uppåt) och flektera armbågen mot motstånd.
Diagnos av bicepsseneruptur
Diagnosen av bicepsseneruptur kan fastställas genom klinisk undersökning, MRT (magnetisk resonanstomografi) eller ultraljud, samt en noggrann sjukdomshistoria.
Behandling av bicepsseneruptur
Behandlingen av bicepsseneruptur beror på flera faktorer, inklusive patientens ålder och skadans omfattning:
Proximal ruptur: Äldre patienter kan ofta behandlas med konservativ behandling, inklusive muskelträning genom sjukgymnastik. Däremot kan yngre idrottare behöva genomgå en operativ behandling där senan sys fast för att återställa dess funktion.
Distal ruptur: De flesta distala rupturer kräver en kirurgisk åtgärd för att återställa armbågens funktion i flexion och supination.
Sjukskrivning och rehabilitering vid bicepsseneruptur
Efter en operation för bicepsseneruptur kan patienten behöva ha en ortos eller slynga (ortopediskt skydd) över armen i tre veckor. Därefter påbörjas en gradvis rehabilitering med ökad rörelseträning och mobilisering. Återhämtningstiden kan variera beroende på skadans omfattning och patientens individuella behov.
Sammanfattningsvis är bicepsseneruptur en skada som kan drabba människor i alla åldrar, med olika orsaker och symptom. Diagnos och behandling är avgörande för att återställa armens funktion och förbättra patientens livskvalitet. Vid misstanke om bicepsseneruptur bör du kontakta en medicinsk professionell för en korrekt diagnos och behandlingsplan.
