Bältros (herpes zoster): orsak, symtom & behandling

Bältros är en vanlig virussjukdom som kan drabba människor i alla åldrar, men det är vanligast hos personer över 50 år. Risken för bältros ökar med åldern eftersom immunförsvarets förmåga att skydda sig mot infektioner avtar med stigande ålder. I Sverige insjuknar minst 30 000 personer varje år.

Man kan insjukna i bältros om man tidigare har haft vattkoppor. Det är vanligt med utslag och blåsor som gör ont. Effektiv behandling med antivirala medel finns, men de måste sättas in inom 72 timmar efter insjuknandet för att ge effekt. Numera finns även effektivt vaccin för alla, från 50 år.

Bältros, en virussjukdom

Bältros, eller herpes zoster, är en vanligt förekommande virussjukdom som orsakas av ett herpesvirus som heter Varicella Zoster. Det orsakas av samma virus som vattkoppor. Man kan bara få bältros om man tidigare har haft vattkoppor. När man har haft vattkoppor stannar viruset kvar i kroppen för resten av livet. En svensk studie visade att cirka 98 procent av alla barn i åldern 9-12 år har antikroppar mot herpes zoster. Med andra ord löper praktiskt taget alla i Sverige risk att utveckla bältros under sitt vuxna liv.

Det är ovanligt att yngre människor får bältros, men ju högre upp i åldrarna man kommer, desto vanligare är sjukdomen.  Med stigande ålder försvagas immunförsvaret, vilket kan göra att vattkoppsviruset ”vaknar till liv” och orsakar bältros. De allra flesta som får bältros är dock fullt friska i övrigt. Bältros med dess blåsor brukar läka av sig själv inom några veckor. Det är vanligt att huden där blåsorna sitter smärtar, men det brukar gå över inom några månader. Risken för att man har ont längre är högre ju äldre man är.

Bältros & smittorisk

Det är ovanligt att man drabbas av bältros mer än en gång, men det förekommer för omkring fem procent av de drabbade. Man räknar med att en av fyra personer kommer att drabbas av bältros under sin livstid. I åldersgruppen över 85 år är livstidsrisken 50 procent. Observera att ett litet barn med vattkoppor inte kan smitta sin farmor så att hon får bältros. Däremot kan en farmor med bältros mycket väl smitta sitt barnbarn, så att hen får vattkoppor (om barnet inte redan har haft sjukdomen).

Det är blåsorna som innehåller virus som smittar genom kontakt. Varken bältros eller vattkoppor kan dock orsaka bältros hos en annan person. Barn kan också få bältros, även om det är ovanligt. Om man har bältros kan man leva som vanligt, men undvik att träffa personer med kraftigt nedsatt immunförsvar eller gravida som inte har haft vattkoppor.

Symtom vid bältros

Bältros förknippas ofta med hudutslag och det är ett av symtomen, men långt ifrån det enda. Det kan göra brännande ont eller pirra på ett hudområde och det är vanligt att huden blir känslig för beröring. Inledningsvis kan du till exempel uppleva smärta på ena sidan av kroppen.

Vanliga symtom vid bältros:

• Smärta på ena sidan av kroppen
• Huvudvärk
• Illamående
• Kräkningar
• Feber
• Rodnad i huden
• Tätt sittande röda knottror
• Vätskefyllda blåsor

Det vanligaste är att bältros sitter på överkroppen eller längs ett ben, men utslagen kan förekomma var som helst på kroppen. Dubbelsidig bältros kan förekomma, men det är ovanligt.

Utslagen påminner om vattkoppor, men vid bältros sprider de sig inte utan håller sig inom ett begränsat område. Efter en till tre dagar blir det ofta rött där man har haft ont. Därefter får man blåsor som mörknar med tiden. Dessa brukar klia. Efter två till tre veckor bildas sårskorpor som faller av efterhand som huden läks. Det tar ungefär fem veckor från det att man insjuknat till dess att huden läkt helt. Hos en del personer kan smärtan sitta kvar under mycket lång tid efter att utslagen försvunnit.

Om bältros sätter sig i ansiktet och framförallt i ögat är det viktigt att söka hjälp så snabbt som möjligt, då det finns viss risk för att ögat och synen kan skadas av infektionen. Ögat kan bli rött och kännas torrt. Ögonlocket kan svullna, man får ont och kan bli känslig för ljus eller se suddigt.

Behandling vid bältros

Om man är yngre än 50 år och har milda symtom behöver man inte söka vård. Då går det vanligtvis över av sig själv. Det finns effektiva läkemedel mot dessa infektioner, så kallade antivirala läkemedel. Man tar läkemedlet tre gånger per dag i sju dagar. Dessa läkemedel förhindrar att virus förökar sig. Sjukdomsförloppet mildras och risken för komplikationer minskar. Helst ska behandling startas inom tre dygn från dess att första blåsan uppstått. Det finns även vaccin mot bältros som ges  till personer från 50 år och uppåt.

I första hand behandlas smärtan med smärtstillande läkemedel eller antiinflammatoriska mediciner. Du kan få recept på läkemedel om du har ont och de receptfria alternativen inte hjälper. För vissa kan läkemedel mot depression eller epilepsi fungera mot smärtan. Om bakterier har infekterat hudutslagen behövs ibland behandling med antibiotika.

Virushämmande behandling vid bältros

Om man är över 50 år får man vanligtvis behandling med läkemedel som hämmar viruset för att minska risken för långvarig smärta. För att behandlingen ska ha god effekt bör den startas inom tre dygn efter att utslagen börjar synas. Man får tabletter att ta under en veckas tid. Har man nedsatt immunförsvar är det ännu viktigare att man får behandling så snart som möjligt.

Kontakta snarast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du är över 50 år eller har ett eller flera av besvären nedan:

• Nedsatt immunförsvar.
• Svår smärta.
• Infekterade utslag.
• Svår sjukdomskänsla.
• Utslag och smärta i ansiktet.

Om man har bältros, och behandling sätts in tidigt, blir symtomen ofta lindrigare. Är du osäker kontakta sjukvårdsupplysningen för råd.

Vaccin mot bältros

Idag finns två vaccin mot bältros. Det minskar risken för att få sjukdomen och för att du ska ha ont länge om du ändå skulle få bältros. Man kan vaccineras om man är över 50 år och man kan vaccineras även om man redan har haft bältros. Vaccinering ingår dock inte i högkostnadsskyddet och du får betala själv.

Det ena vaccinet minskar risken att drabbas av bältros med ungefär hälften. Dock avtar dess effekt över tid. Vaccinet ges vid ett tillfälle. Det bör inte ges till personer med nedsatt immunförsvar.

Det andra vaccinet är ett icke-levande vaccin mot bältros som uppnår över 90 procent skyddseffekt i alla studerade åldersgrupper. Detta vaccin kan man få även om man har ett nedsatt immunförsvar. Vaccinet består av två doser, en första dos som följs av en andra dos två månader senare. Vaccinet är byggt för att skapa ett starkt och långvarigt immunförsvar anpassat för att stärka en åldersrelaterad försämring av immunitet mot bältros. Vaccinet består endast av ett virusprotein och ett hjälpmedel (adjuvans). Man har en god erfarenhet av vaccinet då det funnits på andra marknader sedan 2017.

Läs mer om hur det kan vara att drabbas av bältros.

Goda råd vid bältros

Håll det drabbade hudområdet torrt och rent, tvätta försiktigt med tvål och vatten ett par gånger per dag. Detta minskar risken för infektion. Undvik att klia och riva sönder blåsorna – täck med ett luftigt förband. Kylbalsam, alsollösning, alsolsprit eller svalt vatten kan användas mot klådan och receptfria smärtstillande läkemedel kan användas mot smärtan. Finns receptfritt på apotek.

Träffa inte nyfödda barn eller andra som kan vara särskilt mottagliga för vattkoppssmitta. Undvik kräm eller salva med hydrokortison då det kan öka risken för infekterade blåsor.

Komplikationer vid bältros

Den absolut vanligaste komplikationen är att smärtan sitter kvar längre än tre månader. Smärtan kan vara mycket intensiv och svårbehandlad. Omkring en av tio som får bältros har ont länge, vilket kan betyda smärta under många år och risken ökar med åldern. Bältros på ögat kan vara mycket smärtsamt och man kan få inflammation på hornhinnan som ger ärr. I värsta fall orsakar det en synnedsättning. Om man har nedsatt immunförsvar kan man få en besvärligare form av bältros och ibland krävs sjukhusvård. Man har bland annat sett en ökad risk för stroke de första tolv månaderna efter genomgången bältros.

Graviditet & bältros

Det är ovanligt att gravida får bältros. Man kan enbart få bältros om man har haft vattkoppor tidigare och då har barnet i magen fått antikroppar mot vattkoppor genom moderkakan. Dessa antikroppar skyddar barnet mot vattkoppor, de första sex månaderna efter förlossningen. Om man som gravid inte har haft vattkoppor tidigare bör man undvika att träffa personer med bältros. Även om det är ovanligt skulle man som gravid kunna smittas med vattkoppor. Skulle du bli sjuk är risken för fosterskador liten.

Margareta Bloom berättar om hur hon drabbades av bältros.