Varje år börjar tiotusentals ungdomar att röka och de allra flesta börjar just i unga år. Idag är rökningens risker väl kända och ändå röker omkring sju procent av den vuxna befolkningen i Sverige dagligen. Den främsta orsaken är att nikotinet i tobaken är en starkt beroendeframkallande drog. När man väl har blivit beroende är det svårt att sluta. En annan anledning är att man skapar rutiner och vanor kring rökningen vilket försvårar ett rökstopp. Men det är aldrig för sent att sluta röka och din kropp har en fantastisk förmåga att återhämta sig från rökningens skadeverkningar.
Längst ner i artikeln kan du göra ett självtest för rökare som visar hur nikotinberoende du är. Efter genomfört test får du svar på hur mycket hjälp du behöver för att sluta.
Varför ska du sluta röka?
Rökning är den enskilt största påverkbara orsaken till cancer. Mer än varannan rökare dör av sin rökning. Att inte röka är därför det bästa sättet att minska sin risk att få cancer och dö i förtid. Det är aldrig för sent att sluta, cancerrisken minskar allt eftersom tiden går efter rökstoppet.
Om rökning
- 6000 personer i Sverige drabbas varje år av cancer till följd av rökning.
- Rökning beräknas orsaka 90 procent av all lungcancer.
- Socialstyrelsen uppskattar att cirka 12 000 personer avlider på grund av rökning varje år.
- Man räknar med att rökning kostar samhället 31,5 miljarder kronor årligen.
Positiva effekter av rökstopp
Rökning är den vanligaste orsaken till ohälsa. Om du lyckas sluta kan du räkna med en mängd positiva effekter och vissa märks relativt snabbt efter ett rökstopp.
- Efter 20 minuter har ditt blodtryck och puls gått ner till en normal nivå och temperaturen i händer och fötter börjar bli normala.
- Efter åtta minuter börjar kolmonoxidhalten i ditt blod att minska och närma sig det normala.
- Efter 24 timmar minskar riskerna för hjärtinfarkt.
- Inom tre månader har din blodcirkulation och lungkapacitet blivit bättre vilket gör att du orkar mer och blir piggare.
- Du får minskad risk för ryggproblem.
- Mindre risk för komplikationer vid eventuell operation.
- Bättre lukt-och smaksinne.
- Finare hud, minskad risk för rynkor.
- Pengar över till annat än cigaretter.
- Ökad erektionsförmåga.
- Bättre immunförsvar.
- Minskad risk för lungcancer, lungsjukdomen KOL, hjärt- och kärlsjukdom och en rad andra sjukdomar.
Det lönar sig att sluta röka även långt upp i åren. Rökstopp har mycket positiva effekter för hälsan. Du mår bättre, orkar mer och du förlänger troligtvis ditt liv. Efter fem år är risken för hjärtinfarkt lika med icke-rökarens. Risken halveras för lungcancer efter tio år och för cancer i matstrupe och munhåla efter fem år. Efter 60 års åldern kan man inte räkna med en total återhämtning hos hjärta, blodkärl och lungor, men man reducerar ändå risken att behöva dö, eller leva handikappad, i sviterna av rökningen.
Ett beslut blir till
Att bestämma sig för att sluta röka är första steget på din nya resa. Att vara målmedveten och ärlig mot dig själv betyder mycket för ditt rökstopp. För de flesta är det svårt att sluta röka tvärt, hur motiverad man än är. Det är också många som får återfall, även om de inte vill. Då gäller det att inte ge upp utan försöka att återigen hitta tillbaka till vägen mot ett rökfritt liv. För varje person som slutar röka är resan individuell vilket återspeglas i hur just du hanterar ditt rökstopp.
Skriv ner anledningen till att du bestämt dig för att sluta röka och behåll detta någonstans lättillgängligt. Det kan du använda som inspiration, men även som motivation när det känns motigt.
Rökning är en (o)vana
Kunskap är en nyckel till att lyckas sluta röka och därför är det bra att ta reda på varför du röker. Rökning är ett drogberoende. När nikotinhalten sjunker i kroppen vill man fylla på med mer nikotin, ungefär som när man är törstig. Men rökningen är också starkt kopplad till en vana att sysselsätta händerna med en cigarett. För många är rökningen förknippat med någonting trevligt; en stunds avkoppling eller paus, en social aktivitet eller något som stillar oro.
Trots att det är allt färre som röker, är tobaken fortfarande den enskilt största orsaken till ohälsa och för tidig död. Det finns klara samband mellan rökning och runt 40 olika sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdom, cancer och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Varje brinnande cigarett producerar över 7000 olika ämnen, varav många har kända skadeeffekter på människokroppen. Fler än 70 av dessa ämnen är cancerframkallande. Rökaren får i sig cirka en fjärdedel av röken och resten sprids i omgivningen till eventuella passiva rökare.
Vad kan hända i kroppen vid rökstopp?
Abstinensen är oftast mest intensiv i början av resan. Att röra på sig och motionera är ett bra sätt att hantera abstinensen. Ett annat är att sysselsätta dig med något när abstinensen uppstår.
Viktökning kan ske hos vissa personer. I samband med rökstopp är det bra att se över matvanor och livsstil i allmänhet. Ett rökstopp innebär till exempel bättre förutsättningar för motion vilket i sin tur bidrar till minskad vikt.
Oro och stress kan öka så ta vara på de resurser som finns. Prata med vårdcentralen, använd digitala plattformar som appar i mobilen eller professionella sidor på nätet som kan ge dig svar på de frågor som just du har. Du ska inte behöva vara orolig eller stressad över ett rökstopp.
Motivation krävs vid rökstopp
Två tredjedelar av alla aktiva rökare vill sluta och för att lyckas måste man vara villig att förändra sitt beteende och bryta ditt nikotinberoende, dina vanor och dina associationer. Man måste verkligen vilja och inse att man kan samt vara beredd att göra jobbet. Det krävs alltid motivation och beslutsamhet för att sluta röka. Rökstopp är den absolut bästa hälsoinvestering du kan göra för dig själv.
Det är bara fem procent som lyckas sluta röka på egen hand utan professionell hjälp men det beror inte på bristande vilja eller på svag karaktär hos den som försöker. Chanserna att lyckas kan öka rejält med stöd och hjälpmedel av olika slag. Vården kan vägleda dig till en behandling som passar just dig och ökar sannolikheten att bli rökfri för gott.
Stöd från apotek eller vård
Många rökare vet inte att rökning är en beroendesjukdom och att det finns hjälp att få hos apoteken eller i vården. Flera undersökningar visar att rådgivning från apoteks- eller sjukvårdspersonal ökar chanserna att lyckas. Apoteks- eller vårdpersonal kan ge tips på vilka hjälpmedel som skulle passa just dig. Det finns exempelvis nikotinläkemedel i form av exempelvis tuggummi, plåster, sugtablett, munspray, men även receptbelagda läkemedel när inte nikotinläkemedel hjälper. Även om det inte är medicinen som gör hela jobbet kan det vara skönt att få lite avlastning för att fokusera den egna energin på att bryta rökvanorna.
Idag finns det flera olika motivationsprogram som kan hjälpa dig när du väl bestämt dig för att sluta röka. Möjligheten att själv välja vilken kombination av behandling som passar bäst bidrar till att du kan bli rökfri i din egen takt. Att sluta röka handlar om mycket mer än att bara bli fri från ett nikotinberoende. En rökares handlingar ligger djupt rotade och att förändra dem är nyckeln till framgång.
Tips på egenhjälp vid rökstopp
Försök att hitta något som fungerar för dig – alla är vi olika. Vad som ger största motivationen eller bästa stödet vet bara du, men här kommer några tips på vägen.
- Gå med i något ”sluta röka” forum eller ta hjälp av något digitalt stödprogram.
- Fundera kring varför eventuella tidigare försök att sluta röka inte har fungerat – vad kan du göra annorlunda?
- Skaffa en ”sluta röka” partner så att ni kan sporra och stötta varandra.
- Ring en vän när det känns tufft.
- Öppna ett sparkonto för alla pengar du sparar på att inte köpa cigaretter – kanske planera vad du ska göra med pengarna.
- Gör dig av med allt som påminner om rökning.
- Skriv en lista på vad som triggar dig att vilja röka.
- Prova avslappningsövningar eller yoga.
- Bestäm dig för att fira efter din första rökfria vecka och månad – kanske unna dig något du inte brukar eller gör något kul med en vän.
- Det kan underlätta att byta ut en vana mot en annan – kanske dags att börja promenera, lösa korsord eller lägga pussel.
- Passa på att skaffa sunda matvanor – köp hem exempelvis morötter att knapra på när du behöver något för rastlösa händer.
Tobak största boven till ohälsa
De flesta som röker vet att det inte är bra för hälsan, men många blundar för fakta. Myterna, eller ska vi kalla det bortförklaringar, kring rökning är många.
Myt: Jag röker bara när det är fest!
Fakta: Många tror sig ha kontrollen, ända tills de upptäcker att de har blivit beroende av cigaretterna och nikotinet. Då är det svårt att sluta.
Myt: Cancer kan man få av så mycket!
Fakta: Cigarettrök medför högre cancerrisk än alkohol, asbest, radon och alla andra kända miljöfaktorer tillsammans!
Myt: Rökare vet redan att de borde sluta.
Fakta: Studier visar att det finns stora kunskapsbrister hos svenska rökare om hur rökningen skadar och vilka samband som finns med olika sjukdomar.
Myt: Lite rök har man ju ingen dött av
Fakta: Rökning orsakar fler dödsfall före 70-årsåldern än bröstcancer, AIDS, trafikolyckor och drogmissbruk tillsammans. Och i motsats till olyckor är det sällan över på ett ögonblick. De flesta av de sjukdomar som rökningen orsakar leder till ett långvarigt sjukdomsförlopp.
Myt: Samhället tjänar på rökarna eftersom de betalar så mycket tobaksskatt.
Fakta: En rökare kostar i genomsnitt 1,2 miljoner kronor mer under sin livstid än den som inte röker om man ser till sjukvård, sjukpenning, förtidspensioneringar och äldreomsorg.
Är du rökare över 40 år och hostar? Läs då denna artikel >>
Se film om rökstopp här nedan.
