Att ett barn föds för tidigt kallas för att det föds prematurt, eller att det är en prematur födsel. Det innebär att barnet föds innan graviditetsvecka 37+0.
Det föds omkring 7000 barn för tidigt i Sverige varje år. Av alla födda barn i Sverige är det alltså mellan fem och sex procent som föds för tidigt.
I Sverige finns det idag finns det omkring 100 000 för tidigt födda barn i åldern 0–18 år. Eftersom även föräldrar, syskon och anhöriga påverkas när ett barn föds för tidigt är det en mycket stor grupp i befolkningen som är påverkade av tidig födsel.
Vanliga orsaker till för tidig förlossning
Vanligast är att förlossningen startar för tidigt. Det kan bero på att fostervattnet går för tidigt, eller att värkarna startar. Vid tvillinggraviditet är det vanligt att förlossningen startar för tidigt av sig självt.
Ibland kan det också vara en graviditetskomplikation eller sjukdom hos den gravida, eller någon komplikation hos barnet, som gör att man behöver sätta i gång förlossningen för tidigt.
Faktorer som ökar risken för en tidig förlossning är också ärftlighet för att föda för tidigt, infektioner, rökning, övervikt och hög eller låg ålder hos den gravida.
Bromsa förloppet vid för tidig förlossning
Om värkarna startar för tidigt och livmoderhalsen börjar öppna sig försöker man stoppa upp förloppet med hjälp av läkemedel. Före graviditetsvecka 32 försöker man åtminstone fördröja förloppet så länge att man hinner ge den gravida läkemedel som ska påskynda fostrets lungmognad. Vid för tidig vattenavgång ges också antibiotika till den gravida för att minska risken för infektioner.
Ibland går det inte att fördröja födseln, och ibland vill man heller inte bromsa förlossningen för länge för att det kan vara negativt för den gravidas eller barnets hälsa. När läkarna tagit ett medicinskt beslut om detta ser man till att de blivande föräldrarna får träffa en barnläkare från neonatalavdelningen (nyföddhetsavdelningen) för att få information om för tidigt födda barn och vad som kommer att hända med barnet efter födseln.
Behandling av det för tidigt födda barnet
När ett barn föds för tidigt är det inte redo för att möta världen utanför livmodern. Organen är inte färdigutvecklade och har inte hunnit mogna tillräckligt. Det här gäller särskilt lungor, hjärna och tarmar. Ett för tidigt fött barn har svårt att hålla kroppstemperaturen, och huden är så underutvecklad att en del vätska går förlorad för barnet genom avdunstning. Därför ligger barnet på värmemadrass, och de barn som är födda mycket för tidigt kan behöva kläs i en påse av plast för att minska vätskeförlusten via huden.
Beroende på hur tidigt barnet föds behövs olika typer och olika nivåer av vård. Om barnet bara föds lite för tidigt brukar barnet få vara på BB och ligga hud mot hud med sin nyblivna mamma. Även den andra föräldern får ha barnet hud mot hud och föräldrarna kan turas om att vara nära barnet och att få vila. Som förälder får man hjälp av barnmorska och barnsjuksköterska från neonatalavdelning att delta i omsorgen och skötseln av barnet.
Om barnet är fött mycket för tidigt, eller mår dåligt, får barnet efter födseln genast hjälp på ett så kallat barnbord. Det är ett speciellt bord där all nödvändig utrustning finns för att barnet ska få hjälp med andning och värme. När barnet behöver få hjälp med andningen får hen andas genom en mask över näsan och munnen. Masken blåser ner luft i barnets luftvägar. I ovanligare fall kan barnet behöva andas genom en slang i luftstrupen.
Vård av tidigt födda på neonatalavdelning
Många för tidigt födda barn behöver vård på neonatalavdelning. Där vårdas både för tidigt födda barn och barn som är födda i rätt tid, men som är sjuka. Barn som är födda före vecka 34 läggs ofta i en kuvös till en början. En kuvös är ett slags säng med tak och väggar, där värmen och fuktigheten kan styras och ändras utifrån barnets behov. Tanken är att miljön ska likna den i livmodern så mycket som möjligt. Det ska vara varmt, fuktigt, tyst och gärna skyddat mot ljusinsläpp.
Medicinska behandlingar på neonatalavdelningen
Barnet som vårdas på neonatalavdelning får en eller två katetrar, tunna plastslangar, in i ytliga blodkärl. Genom katetern kan barnet få läkemedel och näringsdropp, och personalen kan vid behov ta blodprover. De första dagarna efter födseln går det att ha en sådan kateter i navelsträngen.
Olika barn har olika problem när de föds för tidigt. Men något som de flesta brukar behöva hjälp med är andningen. Barnet kan få hjälp med andningen på olika sätt, genom en mask som blåser ned luft i lungorna eller genom en respirator. Man kan också ge syrgas om det behövs. De mest för tidigt födda barnen kan få behandling med ett läkemedel som hjälper de omogna lungorna att fungera bättre, så kallat surfaktant.
En del barn behöver behandling för lågt blodtryck eller blodbrist, och många nyfödda barn behöver ljusbehandlas på grund av gulsot. Barnets hjärna undersöks med hjälp av ultraljud för att upptäcka eventuella blödningar som kan ha uppstått vid födseln, och alla barn födda före vecka 30 får också regelbundna undersökningar av ögonen. Mycket tidigt födda barn kan få en sjukdom i ögats näthinna, som kan behöva behandlas med laser eller läkemedel.
Näring för de tidigt födda
Den bästa näringen för tidigt födda barn är bröstmjölk. Om inte den nyblivna mamman kan eller vill amma får barnet donerad bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. Det är vanligt att barnet får maten via en sond, en tunn slang som förs ned genom näsan och in i magsäcken. De flesta barn som föds för tidigt är för omogna för att klara av att suga och svälja bröstmjölken. Så småningom brukar det gå bra att ge maten med en liten kopp.
Hemgång från neonatalavdelningen
Barnet är oftast inskriven på neonatalavdelningen tills den dag då det egentligen var beräknat att hen skulle födas. Men många barn kan komma hem tidigare än så med stöd från sjukhuset och hemsjukvården.
Stöd när barnet fötts för tidigt
Att få barn kan vara en omtumlande upplevelse för alla föräldrar. Att få ett barn som föds för tidigt och få tillbringa dagar och veckor på neonatalavdelning kan vara ännu svårare. Det är lätt att glömma bort sina egna behov, som mat och sömn, och vara svårt att hantera praktiska saker som äldre syskon hemma.
Ta hjälp av varandra, och ta hjälp av närstående som kan avlasta med praktiska saker. Prata med vårdpersonalen på neonatalavdelningen, de har stor erfarenhet av att träffa föräldrar och familjer i samma situation. På sjukhuset kan du också få hjälp av kurator med frågor som föräldrapenning och andra bidrag. Du kan få tala med psykolog för att bearbeta de svårigheter som ni upplever.
Hur går det för barnen?
Sedan 1970-talet har utvecklingen inom neonatalvården tagit stora kliv framåt, och idag ses Sverige i mångt och mycket som ett föregångsland. Det innebär att överlevnaden hos de för tidigt födda barnen har ökat. Prognosen för de allra flesta för tidigt födda barn är idag mycket god. Majoriteten av dem växer upp med samma förutsättningar som barn som fötts från och med vecka 37.
De barn som bara är lite tidigt födda behöver vanligen ingen annan uppföljning än den som görs på BVC. För de barn som är födda mycket för tidigt finns ett särskilt program för uppföljning via neonatalavdelningen och BVC.
