Astma: orsak, symtom & behandling

Astma beror på att luftrören är kroniskt inflammerade och därför blir de extra känsliga. Astma uppstår genom en komplex interaktion mellan genetiska och miljömässiga faktorer. Den underliggande mekanismen involverar en överdriven immunologisk respons i luftvägarna som leder till kronisk inflammation. Denna inflammation orsakar:

• Ökad slemproduktion.
• Svullnad av luftvägarnas slemhinna.
• Sammandragning av glatt muskulatur runt luftrören.

Dessa förändringar resulterar i förträngning av luftvägarna och de karakteristiska astmasymtomen. Trots att astma är en folksjukdom och vanlig hos såväl barn som vuxna, förbises den ibland. Omkring var tionde person i Sverige har astma. Det finns även olika sorters astma, något som man måste man ta hänsyn till vid behandlingen. Om du misstänker att du har astma är det viktigt att du får en ordentlig utredning och diagnos. Först därefter kan du få en optimerad behandling och även lära dig att hantera din astma bättre för att bli besvärsfri.

Hur vanligt är astma?

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna globalt och i Sverige. Enligt aktuella uppskattningar har cirka 10% av Sveriges befolkning astma. Detta innebär att ungefär 1 miljon svenskar är drabbade av sjukdomen.

Förekomsten av astma i Sverige varierar mellan olika åldersgrupper och kön:

• Bland barn i skolåldern har cirka 8–10% astma.
• Bland vuxna är astma vanligare hos kvinnor jämfört med män. I en studie från västra Sverige (WSAS) rapporterades en prevalens på 10,9% hos kvinnor och 8,9% hos män år 2016.

Förekomst av astma i Sverige och globalt har ökat markant de senaste decennierna, särskilt bland barn och ungdomar. Denna ökning kan delvis förklaras av förbättrad diagnostik, men även miljöfaktorer tros spela en roll.

Geografiska skillnader har observerats inom landet:

• Astma är vanligare i norra Sverige jämfört med de södra delarna.
• I storstadsregioner som Stockholm rapporteras en astmaprevalens på cirka 7% hos vuxna.

Trots att fler får diagnosen astma, har antalet sjukhusinläggningar på grund av astma minskat med två tredjedelar sedan 1987. Detta tyder på förbättrad behandling och hantering av sjukdomen. Det är värt att notera att astma ofta förekommer tillsammans med andra allergiska tillstånd. Omkring 40% av Sveriges befolkning har någon form av allergisk sjukdom, där astma ingår som en betydande del.

Symtom vid astma

Vanliga symtom vid astma är exempelvis att du:

• drabbas av attackvis andnöd.
• hostar upp slem.
• andas pipigt och väsande, som om du andas genom ett sugrör.
• drabbas av långvarig hosta vid förkylning.
• drabbas av hosta när du anstränger dig fysiskt eller på nätterna.
• känner tryck över bröstet.
• genomgår frekventa antibiotikabehandlingar på grund av återkommande luftvägssymtom.

Symtomen varierar i intensitet och frekvens mellan individer och över tid. Det vanligaste är att du drabbas av återkommande andnöd och känner du igen dig i detta behöver du ta kontakt med en läkare för att utreda om du eventuellt har astma. Obehandlad astma kan leda till att dina luftvägar permanent blir trängre. Många patienter upplever periodvis försämring, så kallade exacerbationer eller astmaattacker, som kan vara livshotande om de inte behandlas korrekt.

Diagnostik vid astma

För bästa möjliga behandling behöver man göra en utredning för att identifiera att du har astma, vilken typ av astma det rör sig om och underliggande orsaker. Detta underlättar för läkaren att ge korrekt behandling och innebär ökad sjukdomskontroll för dig som patient. Genom att beskriv dina besvär och hur de påverkar din livssituation negativt, kan det underlätta diagnostiseringen. Obehandlad astma kan skapa försämrad livskvalité och för barn till exempel innebära att barnen måste avstå vissa aktiviteter.

Diagnosen astma ställs vanligtvis baserat på:

1. Typiska symtom
2. Lungfunktionstester, främst spirometri
3. Reversibilitetstest med bronkdilaterande läkemedel
4. Provokationstest vid behov

Spirometri mäter lungfunktionen, särskilt FEV1 (forcerad exspiratorisk volym under första sekunden) och PEF (peak expiratory flow). En signifikant förbättring av dessa värden efter inhalation av bronkdilaterande läkemedel stödjer astmadiagnosen. Mätningen görs genom att du blåser i ett munstycke som är kopplat till en maskin som mäter din lungkapacitet.

Astma & allergi

En viktig del av astmabehandlingen är att identifiera och eliminera de faktorer som kan utlösa astmabesvär och/eller öka risken att få astma, såsom allergen och tobak. De nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen framhåller att det finns ett värde i att göra en riktad allergiutredning för astma. Allergiutredning bör med andra ord göras i samband med misstanke om astma eller då man utreder astmatiska besvär. Man vill se om orsaken kan vara en allergen såsom kvalster, pälsdjur eller pollen (pollenallergi). Detta görs enkelt genom ett blodprov där man kan mäta många olika allergiframkallande ämnen, så kallade allergener. Bra att veta är också att ett enda blodprov räcker för att ge svar om flera allergier, så du behöver inte göra flera blodprov. En person med allergisymtom reagerar ofta mot mer än ett allergen.

För personer med allvarlig eller svårdiagnostiserad astma kan det vara avgörande att få träffa en specialistläkare, en så kallad allergolog, som behandlar astma och allergi. Att känna till eventuella allergier är viktigt för att undvika konsekvenser som övermedicinering och överansträngning.

Olika former av astma 

Det finns olika former av astma. Främst brukar man tala om allergisk astma och icke allergisk astma.

Allergisk astma betyder att man har en allergi mot någonting och hos barn är allergi den enskilt största orsaken till att astma uppstår. Kroppens antikroppar reagerar när du kommer i kontakt med ämnen du är allergisk mot och då kan reaktionen som uppstår bli astma. Under pollensäsongen är det vanligt att de som har allergisk astma bli sämre, men med en utredning kan man ta reda på vad som orsakar astman och därmed minska besvären. Allergisk astma är bestående och debuterar ofta i barndomen, men även många vuxna har det, även om vissa är odiagnostiserade.

Det är viktigt att identifiera allergisk astma tidigt, vilket kan ge sig till känna genom besvär från näsa och ögon, hackhosta under pollensäsongen eller pip i bröstet innan läggdags. Med en tidig diagnos kan du få rätt behandling och medicinering, vilket kommer göra stor skillnad för ditt välmående.

Icke allergisk astma kan uppstå på grund av ämnen som irriterar luftvägarna. Orsaker kan vara rökning, luftvägsinfektioner, kall luft och andra irriterande ämnen. Icke allergisk astma drabbar oftast vuxna. Eosinofil astma kan beskrivas som en undertyp av svår, icke allergisk astma.

Det är även vanligt att astmatiska besvär framkallas i samband med fysisk ansträngning. Det orsakas av att man andas snabbare än normalt med munnen, vilket irriterar luftrören och gör att de drar ihop sig. Det handlar ofta om dåligt behandlad astma, vilket leder till andningssvårigheter vid just ansträngning.

Behandling av astma

Patientutbildning och egenvård är avgörande komponenter i astmahanteringen, vilket inkluderar: korrekt inhalationsteknik, användning av PEF-mätare för att övervaka lungfunktioner, skriftliga behandlingsplaner, identifiering och undvikande av triggers.

Målet med astmabehandlingen är att du ska kunna leva ett normalt liv trots din astma. Enligt svenska och internationella rekommendationer innebär det att:

• du inte har några astmasymtom.
• inte hindras av astman i din vardag.
• inte behöver ta extra luftrörsvidgande medicin.
• inte har några besvärande biverkningar av din medicin.
• du har en normal lungfunktion.

Behandlingen av astma syftar till att kontrollera symtomen och förebygga exacerbationer. Den består vanligtvis av:

1. Läkemedelsbehandling
2. Identifiering och undvikande av triggers
3. Patientutbildning och egenvård

Astmabehandling sker främst med någon form av inhalator, då inandning av inflammationshämmande medel är den vanligaste behandlingsmetoden. Det är viktigt att du lär dig att använda din inhalator korrekt. Ta hjälp av sjukvårdspersonalen så att du känner dig säker och trygg i din behandling.

Läkemedelsbehandling vid astma

De huvudsakliga läkemedelsgrupperna som används vid astmabehandling är:

1. Inhalationssteroider: Dessa utgör grunden i långtidsbehandlingen och minskar luftvägsinflammationen.
2. Kortverkande beta-2-agonister: Används vid behov för snabb symtomlindring.
3. Långverkande beta-2-agonister: Används i kombination med inhalationssteroider för långtidskontroll av symtom.
4. Leukotrienantagonister: Kan användas som tilläggsbehandling.

Vid svår astma kan biologiska läkemedel som riktar sig mot specifika inflammatoriska signalvägar användas. Biologiska läkemedel har inneburit ett betydande framsteg i behandlingen av svår astma, särskilt för patienter som inte får tillräcklig kontroll med traditionell behandling. Valet av biologiskt läkemedel baseras på astmans specifika endotyp och patientens biomarkörer. Behandlingen initieras och övervakas av specialister inom astma och allergi, och kräver noggrann utvärdering och uppföljning.

Nationella riktlinjer för vård vid astma

De senaste nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) kom år 2020. Dessa är framtagna av en expertgrupp under Socialstyrelsen. Man har sett att det råder en stor underdiagnostik bland de som har astma, vilket gör att många patienter inte får den utredning och effektiva behandling behövs. Riktlinjerna är därför rekommendationer som handlar om att ge mer och bättre vård för dig som lever med astma. Det handlar bland annat om att få korrekt diagnos i ett tidigt skede.

Viktiga rekommendationer för astma

• Personer med lindrig astma kan nu erbjudas vid-behovsmedicinering med en kombination av inhalationssteroid och snabbverkande långverkande beta-2-stimulerare.
• Både vuxna och barn kan få behandling med magnesiumsulfat vid akuta försämringar när standardbehandling inte hjälper.
• Personer med svår eosinofil astma kan erbjudas tilläggsbehandling med anti-IL5-läkemedel.
• Barn kan få tilläggsbehandling med LAMA-läkemedel efter att ha prövat andra behandlingar utan tillräcklig effekt.

Övriga viktiga punkter

• Riktlinjerna betonar vikten av att fler patienter bör få lungfunktionen undersökt med spirometri.
• Det finns ett ökat fokus på patientutbildning, uppföljning och återbesök.

Att leva med astma

Genom att förstå sin astma kan man även lära sig att hantera den bättre. Eftersom det finns olika former av astma så kan behandlingen se olika ut, men syftet är att hitta vad som passar just dig och dina förutsättningar. I dag finns goda chanser att leva ett fullgott liv med astma. Smartare inhalatorer och optimerad läkemedelsbehandling kan hjälpa dig att bli besvärsfri, samtidigt som du förebygger eventuella risker att förvärra besvären.