Aortastenos är den vanligaste hjärtklaffssjukdom i Europa och Nordamerika, ändå är det få som känner till den. Den drabbar upp till 7 procent av befolkningen över 65 år, och upp till 10 procent bland de över 85 år. Sjukdomens symtom kan vara otydliga – och misstas ofta för vanliga ålderstecken – men bör tas på allvar för att inte aortastenosen ska förvärras.
Det finns inga läkemedel som kan behandla aortastenos, utan problemet måste åtgärdas med någon form av hjärtklaffsoperation där den sjuka hjärtklaffen ersätts med en ny. För det finns två alternativ: öppen hjärtoperation (AVR) eller byte av hjärtklaff via ljumsken, så kallad TAVI. Med ett klaffbyte kan patienten få många fler år med högre livskvalitet.
Vad är aortastenos?
Hjärtat har fyra hjärtklaffar som alla ser till att blodet pumpas i rätt riktning genom hjärtat och når ut till kroppens vävnader och organ. När någon av klaffarna drabbas av sjukdom eller skada innebär det att hjärtat måste jobbar hårdare. På sikt kan det leda till överbelastning och att personen i fråga blir mycket sjuk. Aortaklaffen är hjärtklaffen mellan stora kroppspulsådern (aortan) och vänster hjärtkammare. Vid aortastenos sker en förträning av aortaklaffens öppning som gör att hjärtklaffen inte längre kan öppnas och stängas ordentligt.
Resultatet av en förträngd aortaklaff blir att mindre syrerikt blod strömmar från lungorna till hjärnan och ut i resten av kroppen. Symtom som kan uppträda då är exempelvis svår andfåddhet och extrem trötthet. För att symtomen inte ska förvärras är det av stor vikt att man åtgärdar aortastenos.
Kännetecken och symtom på aortastenos
Symtomen vid aortastenos liknar många av de som förekommer även vid andra former av hjärt- eller lungsjukdom. Det vanligaste är att man får svårt att andas och får ont i bröstet, vilket leder till ansträngningsbesvär och trötthet. Många tror att dessa symtom är vanliga ålderstecken och tänker kanske inte så mycket mer på det, men det är viktigt att symtomen diskuteras med läkare. Om symtomen tilltar och ju längre sjukdomen fortlöper utan behandlingsinsatser, desto värre blir aortastenosen. Uppmärksammas inte symtomen är även risken att aortastenosen lämnas odiagnostiserad och obehandlad.
Vid ett läkarbesök kan du som patient be läkaren att använda ett stetoskop för att lyssna efter blåsljud på hjärtat. Blåsljud är ofta ett tecken på att det finns en förträngning i en hjärtklaff och på så sätt kan problem med klaffarna upptäckas långt innan du själv märker att något är fel.
Tecken att vara uppmärksam på:
- Smärta i bröstet
- Yrsel och svimningar
- Andningssvårigheter
- Trötthet och utmattning
- Svårighet att genomföra fysiska aktiviteter
- Hjärtklappning
- Oregelbunden hjärtrytm
Aortastenos är precis som andra hjärtklaffsjukdomar vanligt förekommande bland äldre och orsakar ohälsa såväl som dödsfall. Därför ska du kontakta läkare i tid om symtombilden stämmer in på dig. Var uppmärksam på vad din kropp klarar av och om det sker några förändringar. Gör gärna anteckningar över när symtomen uppträdde för första gången, hur ofta det sker, svårighetshetsgrad och under vilka omständigheter. Det hjälper dig när du sedan pratar med din läkare.
Behandling vid aortastenos
Trots att aortastenos är en allvarlig sjukdom går det mycket bra att behandla den. Det gör man genom en hjärtklaffsoperation då den sjuka aortaklaffen ersätts med en ny. Det är också den enda effektiva behandlingen för att åtgärda aortastenos, eftersom läkemedel endast hjälper till att reducera symtomen. Därför är det viktigt att du blir grundligt undersökt när ett blåsljud på hjärtat diagnostiserats.
Det finns två alternativ vid hjärtklaffsbyte: öppen hjärtkirurgi eller så kallad ”TAVI”; kateterburen implantation av aortaklaffen. Som patient kan du känna dig trygg i att båda metoderna har visat sig fungera väl vid aortastenos, de lindrar symtomen och gör att du kan återgå till dina vardagliga aktiviteter.
Öppen hjärtklaffskirurgi (AVR). Vid svår aortastenos är klaffbyte med öppen hjärtkirurgi en vanlig operation och räknas som medicinsk standard. Det är en säker metod som går ut på att kirurgen öppnar upp bröstkorgen, avlägsnar den sjuka aortaklaffen och ersätter den med antingen en mekanisk klaff eller en biologisk klaff som vanligtvis kommer från djurvävnad. Ingreppet förbättrar diagnosen avsevärt. Återhämningen efter en öppen hjärtoperation är i genomsnitt sex till åtta veckor.
Kateterburen implantation av aortaklaff (TAVI). Detta är en nyare metod av hjärtklaffsoperation som är avsedd för personer som på grund av ålder eller andra komplicerande sjukdomar löper förhöjd risk att genomgå öppen hjärtkirurgi. Vid TAVI för man in en ny hjärtklaff av biologiskt material via ljumsken (lårbensartären), utan att en öppning via bröstkorgen krävs. Den nya hjärtklaffen fästs på en ballongkateter vid införandet och när klaffen når den sjuka aortaklaffen blåses ballongen upp, och den nya hjärtklaffen läggs in. En fördel med TAVI är att ingreppet är mindre omfattande. Återhämtningsperioden är också betydligt kortare, ungefär två till fyra veckor, eftersom bröstkorgen inte öppnas. Studier och erfarenheter har visat att TAVI är likvärdig med kirurgiska metoder.
Vilken metod det blir är ett beslut som tas med hänsyn till din ålder, ditt hälsotillstånd och de undersökningar som du har genomgått. Ingen operation är helt riskfri, så tillsammans med ett hjärtteam bestående av hjärtkirurg, kardiolog och narkosläkare går du igenom de olika metoderna och vilka effekterna är.
Att leva med aortastenos
Aortastenos kan ha en stark negativ påverkan på livskvalitet och livslängd. Det finns statistik som visar att obehandlad aortastenos i 50 procent av fallen leder till döden inom två år efter de första symtomen. Så ta inte bara för givet att det är åldern som ger sig uttryck, utan påtala eventuella symtom för din läkare, det möjliggör tidig diagnos och rätt behandling. För det finns sätt att åtgärda och lindra symtomen både kort- och långsiktigt och det är genom ett hjärtklaffsbyte då den sjuka hjärtklaffen ersätts av en ny. Det är den absolut mest effektiva behandlingen vid svår aortastenos och med dagens konstgjorda hjärtklaffar kan du leva aktivt igen och med en högre livskvalitet.
Om inga åtgärder görs i tid kan det däremot bli för sent för operation, så om du har aortastenos men ännu inte har fått genomgå en hjärtklaffsoperation, tala med din läkare om dina olika alternativ. Ett hjärtklaffsbyte förbättrar prognosen och tillåter dig att leva ett fortsatt aktivt liv.
Läs om Ulla Bonnevier, vars ålderstecken visade sig vara aortastenos
