Under 2023 skrevs det ut 1,2 miljoner recept på antidepressiva läkemedel i Sverige enligt Socialstyrelsen, vilket är en betydande ökning från 700 000 recept år 2005. Detta motsvarar en ökning med cirka 70 procent, en trend som även observeras i resten av västvärlden.
-Anledningarna till ökningen är flera säger Behroz Dehdari, specialistläkare i psykiatri. Främsta anledningen är att fler fortsätter att använda medicinerna år efter år i stället för en begränsad tid som det var tänkt från början. Det verkar även ha blivit fler som får preparaten utskrivna för nedstämdhet och ångest, och inte för en psykiatrisk diagnos Vi ser även en ökning hos äldre samt hos barn och ungdomar.
Enligt Läkemedelsverket är det dock viktigt att vara medveten om att en aktiv uppföljning är centralt under hela behandlingen.
-För barn och unga är det alltid extra viktigt att noggrant överväga om medicin överhuvudtaget behövs, menar Behroz Dehdari. Det finns en risk att förväntningar från föräldrar och skola påverkar beslutet att använda medicin. Bestämmer man sig ändå för medicinsk behandling bör denna i regel alltid kompletteras med terapi och stöd, för att hantera känslor och beteenden på ett hälsosamt sätt. Ofta behövs inte mediciner, mer än sömntabletter under en kortare period.
Antidepressiva läkemedel & beroende
-Antidepressiva läkemedel är inte beroendeframkallande i den traditionella meningen, säger Behroz Dehdari. De skapar inte ett beroende där man känner ett sug efter läkemedlet, såsom vid exempelvis amfetamin, där man får en ”kickeffekt”. Kroppen vänjer sig dock vid substansen, motverkar effekten och när man trappar ner, får man utsättningssymtom, på samma sätt som när man slutar med kaffe eller magsårsmediciner.
Ju längre tid man har använt medicinen, desto svårare kan det vara att sluta.
-Vid ett abrupt avslut eller för stor minskning uppkommer ofta utsättningssymtom, såsom ångest, rastlöshet, emotionell instabilitet och i värsta fall självmordstankar, fortsätter Behroz Dehdari. Dessa symtom kan ibland misstas för en återkomst av depressionen, men de särskiljer sig genom att de uppträder snabbt efter att medicinen har minskats. En annan skillnad är att det inte sällan handlar om symtom som patienten inte tidigare upplevt, som yrsel, diarré och blixtar i nacken. Dessa försvinner i regel snabbt om man sätter in medicinen igen eller höjer dosen.
Utsättningssymtom & nedtrappning
Behroz Dehdari betonar vikten av en långsam nedtrappning för att minska risken för utsättningssymtom.
-Tidigare föreslogs det att man kunde trappa ner ganska fort, men ny forskning talar för att chansen att lyckas trappa ned ökar om man minskar dosen enligt den hyperbola metoden. Denna innebär att man minskar i allt mindre och mindre steg, i stället för att minska lika mycket varje gång.
En patient som har tagit 100 mg i tio år och minskar till 50 mg i ett första steg kanske inte upplever några tydliga utsättningssymtom.
-Vissa patienter beskriver det som att medicinen har växt ihop med personligheten och påverkar hur man ser på sig själv, säger Behroz Dehdari. Effekten av antidepressiva har då påverkat ens identitet och vardag. Mång patienter frågar sig ”vem är jag utan medicin”. Man kan då behöva stöd av en terapeut.
Långvarig användning & dess konsekvenser
För vissa personer kan det vara nödvändigt att stå på antidepressiva läkemedel livet ut, särskilt om de blir hjälpta, inte upplever några biverkningar och mår bra på medicinen. Men är det farligt?
-Om man inte har några biverkningar och mår bra på medicinen behöver man i regel inte oroa sig, säger Behroz Dehdari. Man ska inte vara rädd att ta antidepressiva läkemedel om läkaren har gjort en ordentlig utredning, om man inte fått tillräcklig hjälp av terapi eller om livsstilsförändringar varit otillräckliga. Det är dock viktigt med regelbunden uppföljning och att man inte tror att man måste stå på behandlingen år efter år. Det finns dock en del studier där man har sett att risken för blödningar i magtarmkanalen kan öka om man står på dessa preparat under en längre tid.
Skillnader mellan olika typer av antidepressiva
Det finns olika typer av antidepressiva och dessa kan ha olika utsättningsbesvär.
-Läkemedel med kort halveringstid, som exempelvis Venlafaxin och Paroxetin, kan vara särskilt svåra att sluta med, medan Fluoxetin, som har en lång halveringstid, ofta är lättare att trappa ner, berättar Behroz Dehdari.
Rekommendationer för patienter vid nedtrappning
För att underlätta nedtrappningen rekommenderar Behroz Dehdari fysisk aktivitet, terapi och att man har ett gott stöd från anhöriga.
-Det är viktigt att informera sina närstående om att man kan bli extra labil under denna period. Fysisk aktivitet kan även mildra utsättningssymtom.
För vissa personer kan dock antidepressiva vara det enda som fungerar, och dessa individer kan behöva fortsätta med medicinen under lång tid.
Behov av ökad medvetenhet
-Jag anser att det är viktigt med ökad medvetenhet kring att antidepressiva läkemedel hos vissa kan ge betydande utsättningssvårigheter, fortsätter Behroz Dehdari. Idag förskrivs dessa preparat slentrianmässigt. Inom vården behövs större kunskap om hur man på bästa sätt hjälper patienter som vill trappa ned och man behöver tydligare informera om eventuella biverkningar. Vi behöver även informera om möjliga utsättningssvårigheter så att patienterna på riktigt kan göra ett informerat val. I de flesta fall är terapi eller livsstilsförändringar att föredra framför antidepressiva läkemedel.
Sammanfattningsvis är det viktigt att förstå att även om antidepressiva läkemedel inte är beroendeframkallande, kan de orsaka utsättningssymtom. En långsam och noggrann genomförd nedtrappning, gärna i kombination med terapi och stöd från omgivningen, är avgörande för att hantera dessa symtom på bästa sätt.
Kort om antidepressiva läkemedel
Behandling av depression med läkemedel är en individuell process där patienters reaktioner kan variera avsevärt. Det är inte ovanligt att dosjusteringar eller byten av preparat krävs för att uppnå optimal effekt. Antidepressiva mediciner har effekt genom att påverka hjärnans signalsubstanser. Dessa kemiska budbärare, som inkluderar serotonin, noradrenalin och dopamin, spelar en avgörande roll i kommunikationen mellan hjärnans nervceller. Vid till exempel en depression anses det här samspelet vara i obalans. Antidepressiva läkemedel är tänkta att fungera genom att återställa balansen. Förutom SSRI, selektiva serotoninåterupptagshämmare, finns även SNRI, selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare.
En viktig aspekt att beakta vid användning av antidepressiva läkemedel är att deras verkan utvecklas gradvis över tid:
- Initiala förbättringar: Kan observeras efter några dagar till 1-2 veckor.
- Full effekt: Uppnås vanligtvis efter flera veckor.
Denna gradvisa process kräver tålamod och kontinuerlig uppföljning för att säkerställa bästa möjliga behandlingsresultat.
Förskrivningen av antidepressiva läkemedel är högre hos äldre personer än yngre och förskrivs till fler kvinnor än män, enligt Läkemedelsverket. Däremot ser man att förskrivningen ökade mest bland barn och tonåringar. Trenden är att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren och att år 2023 hämtade drygt 11 procent av befolkningen ut dessa mediciner (1,2 miljoner patienter). Högst användning hade åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av medicin. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023.
Här finns en översikt över de generella principerna som gäller för utsättning av vanliga läkemedel där försiktig nedtrappning är motiverad.
