Obesitas (fetma) är en komplex och kronisk sjukdom som kan leda till följdsjukdomar som till exempel högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes och belastningsskador i lederna. Sjukdomen leder även många gånger till försämrad livskvalitet och kan öka risken att dö i förtid. Obesitas kan ha många olika bakgrundsfaktorer. Alltifrån genetik och psykiatriska orsaker till socioekonomiska förutsättningar kan trigga en ökad risk att utveckla sjukdomen. Cirka 1,4 miljoner svenskar lever med obesitas, varav 80 000 är barn, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för obesitas.
Med hjälp från vården och stöd från familj och vänner, kan många personer som lever med obesitas genomföra livsstilsförändringar och uppnå en bättre hälsa. Små förändringar kan göra stor skillnad och ju tidigare man söker hjälp desto bättre.
Obesitas – en sjukdom
Sedan 1997 har Världshälsoorganisationen, WHO, klassat obesitas som en kronisk sjukdom. Även i Socialstyrelsens sjukdomsregister har diagnosen funnits länge. Obesitas skiljer sig från övervikt, som är en förhöjd kroppsvikt men som inte nödvändigtvis innebär sjukdom.
Ett mått som används för diagnos av obesitas är BMI, Body Mass Index, som anger relationen mellan kroppsvikt och längd. Enligt WHO har personer med ett BMI över 30 obesitas. Ett BMI mellan 25 och 30 innebär övervikt. Det är dock viktigt att poängtera att BMI enbart är en uppskattning. Med andra ord tar man inte hänsyn till ålder, etnicitet, kön eller kroppssammansättning.
Länge har synen på obesitas varit skuld- och skambelagd. Personer som drabbas möts ofta av kommentarer om att det är självförvållat. En person med obesitas har precis som personer med andra sjukdomar rätt till god vård och behandling. Det finns många orsaker till att en person drabbas av obesitas och det är oftast mycket svårt att bibehålla en viktnedgång över en längre tid.
Obesitas handlar inte enbart om kostvanor eller fysisk aktivitet. Det är en komplex sjukdom som påverkar både kroppen och hjärnan. Många som lever med obesitas kämpar ständigt med hunger och har svårt att känna sig mätta. Biologin bakom detta handlar om att hormonerna som styr hunger och mättnad är i obalans. Vanligtvis får hjärnan en signal när vi är mätta, men vid obesitas sker inte detta på samma sätt, vilket leder till en mindre mättnadskänsla.
Att då minska i vikt är komplicerat och kroppen kan reagera med överlevnadsmekanismer och förbereda sig på svält när kilona rasar – vilket i längden i stället kan leda till en ökad vikt. Därför behövs hjälp och behandling med att gå ner i vikt. Det finns stora hälsovinster med att bryta en viktuppgång och stanna på den vikt du har, eftersom risk för följdsjukdomar ökar med ökat BMI. Dessutom kan en relativt liten viktminskning ofta göra stor skillnad för livskvalitet och hälsa.
Här kan du få hjälp med obesitas
Om man lever med obesitas är det vanligtvis svårt att hantera sin vikt på egen hand. För dig som vill få hjälp med övervikt eller obesitas kan du vända dig till primärvården. Tillsammans med en läkare går ni igenom dina matvanor och din livssituation. Läkaren tar ofta blodtrycket och ett blodprov som mäter blodsocker och blodfetter. Därefter bedöms vilken behandling och vilket stöd du kan behöva. Det är viktigt att sätta upp en långsiktig plan för viktminskning som anpassas efter dig som individ. Planen ska både stötta viktnedgång och förhindra att vikten ökar igen. Förutom läkare kan du få träffa livsstilssköterska, dietist och terapeut. Du ska bli bemött med samma respekt som alla andra!
Orsaker till obesitas
Faktorer som bidrar till obesitas inkluderar genetiska, miljömässiga och livsstilsrelaterade faktorer.
- Genetiska faktorer: Vissa människor är mer benägna att utveckla obesitas på grund av sina gener. Dessa gener påverkar bland annat hur kroppen lagrar fett och reglerar hunger och mättnad.
- Miljö och livsstil: Vår moderna livsstil med stillasittande arbeten och lättillgänglig snabbmat bidrar till ökningen av obesitas. Både sömnbrist och stress påverkar olika hormoner som kan bidar till ökad vikt. Brist på fysisk aktivitet och hög konsumtion av energitäta, näringsfattiga livsmedel är betydande riskfaktorer.
- Hormonella faktorer: Obesitas kan påverka hormonerna som styr hunger och mättnad. Personer med obesitas kan ha obalans i hungerhormoner som ghrelin och leptin, vilket gör att de känner sig hungrigare och mindre mätta.
Vanligtvis är det inte en enskild orsak utan ofta en kombination av flera faktorer som ligger till grund för sjukdomen obesitas.
Diagnos vid obesitas
Obesitas är både underdiagnostiserat och underbehandlat. Mindre än 40 procent av de som har obesitas får en diagnos. Många får med andra ord inte den hjälp som behövs, vilket kan bero på att man inte vet om att det finns hjälp att få och/eller känner skuld och skam och därför inte söker hjälp. Ju tidigare du får hjälp desto bättre för din hälsa och livskvalitet.
Symtom och hälsorisker vid obesitas
Obesitas kan leda till ett antal hälsoproblem och följdsjukdomar, inklusive:
- Typ 2-diabetes: En av de vanligaste följdsjukdomarna vid obesitas. Förhöjt blodsocker är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar.
- Högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom: Ökad kroppsvikt kan belasta hjärtat och blodkärlen.
- Ledsmärtor: Extra vikt kan leda till belastningsskador i lederna.
- Psykiska besvär: Personer med obesitas kan drabbas av ångest, depression och social stigmatisering. Många upplever skuld och skam vilket kan förvärra sjukdomen.
- Cancer: Enligt Cancerfonden går obesitas att koppla till minst 13 olika cancerformer och 1 300 cancerfall per år.
Obesitas är bland de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i Sverige. Att leva med obesitas innebär ofta att kämpa med både fysiska och psykiska problem. Många upplever också social stigmatisering och diskriminering, vilket ytterligare försvårar situationen. Ett stödjande nätverk av vänner, familj och vårdpersonal kan vara avgörande för att hantera sjukdomen och förbättra livskvaliteten.
Behandling och stöd vid obesitas
Behandling av obesitas kräver ofta en kombination av livsstilsförändringar, medicinsk behandling och psykologiskt stöd. Ett första steg kan vara att bromsa eventuell fortsatt viktuppgång. Det handlar till stor del om att hitta en hälsosammare livsstil som håller på lång sikt, för det finns inga genvägar. En annan aspekt av behandlingen är att få stöd kring eventuell skuld och skam, för att personer med obesitas ska kunna må bättre mentalt och inte hamna i ett skuldbeläggande.
Det finns olika typer av behandling för obesitas där livsstilsförändringar alltid ingår:
- Livsstilsförändringar: Det handlar om att få hjälp med att förändra hur du äter och hur mycket du rör dig. Det kan handla om motiverande samtal eller beteendeterapi. Via vårdcentralen kan du få träffa livsstilssköterska eller dietist. Det gäller att sätta realistiska delmål och se det som en ny livsstil och inte en kortsiktig förändring. Små förändringar kan ofta göra stor skillnad.
- Receptbelagd läkemedelsbehandling: Läkemedel kan vara ett tillägg till livsstilsförändringar när dessa inte ensamt har tillräcklig effekt. I Sverige finns det ett flertal läkemedel för behandling av obesitas. Dessa kan påverka upptaget av fett i tarmen efter måltid eller ge en förbättrad aptitkontroll. Idag finns det endast ett läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet. Vill du veta mer ska du prata med din läkare eller vårdcentral.
- Kirurgi: Det finns även kirurgisk behandling i form av magsäcksoperationer, där man tar bort en del av magsäcken för att minska aptiten. Vanligast är gastric sleeve och gastric bypass.
- Psykologiskt stöd: Terapi och stödgrupper kan vara viktiga för att hantera emotionella aspekter av obesitas. Socialt stöd från familj och vänner kan också spela en stor roll i framgången med viktminskning.
Obesitas – kost och motion
För att gå ner i vikt och bromsa viktuppgång behövs nya vanor, både när det gäller kosten och hur mycket du rör på dig. Strikta dieter och bantningskurer leder sällan i längden till en hållbar viktnedgång. Däremot kan små genomtänkta förändringar i levnadsvanor betyda mycket för hälsan. Rekommendationen är att äta tre mål mat per dag på regelbundna tider, däremellan tre mellanmål mellan huvudmålen. Detta för att hålla blodsockret på en jämn nivå vilket motverkar småätande.
All fysisk aktivitet innebär förbränning av fett, och även små förändringar räknas. Lägg till vardagsmotion där du kan. Att välja trapporna eller att kliva av en busshållplats tidigare är små omställningar som gör stor skillnad i längden. Med små förändringar i vardagen är sannolikheten större att du orkar hålla i och fortsätta din resa till ett mer hälsosamt liv.
Då det krävs så pass mycket träning för att förbränna de kalorier vi väljer att stoppa i oss, är det framför allt förändringar vad gäller din kost som kommer ge viktminskning. Däremot kan ökad rörelse göra att vi har lättare att bibehålla en viktnedgång. Om du styrketränar hjälper det till att behålla din muskelmassa under viktnedgången och att du i stället främst minskar i fettmassa. Muskler förbrukar dessutom mer energi i vila än fett, vilket är positivt då det skapar en högre grundförbränning.
Att leva med obesitas
Obesitas är en kronisk sjukdom som kan kräva livslång hantering. Det är en komplex sjukdom med många orsaker och följder. Det är viktigt att förstå att det inte bara handlar om viljestyrka utan att genetiska, miljömässiga och hormonella faktorer spelar en stor roll. Med rätt behandling och stöd kan de flesta som lever med obesitas förbättra sin hälsa och livskvalitet.
Det är viktigt att få rätt stöd och att undvika stigmatisering. Genom att förstå att obesitas är mer än bara en fråga om mat och motion, kan vi arbeta mot en mer inkluderande och stödjande vårdmiljö.
