Antalet fall av njurcancer har minskat i Sverige de senaste tjugo åren. Numera är det cirka 1000 personer varje år som får diagnosen njurcancer. Män drabbas i större utsträckning än kvinnor och vanligast är att insjukna i njurcancer kring 70-årsåldern.
Av de som drabbas är det omkring hälften som botas. Bland de som inte botas finns idag flera nya läkemedel att tillgå som möjliggör för patienten att leva flera år med sin sjukdom. De nya cancerläkemedlen har andra och i många fall lindrigare biverkningar än gamla läkemedel.
Orsaker till njurcancer
Likt övriga cancersjukdomar börjar njurcancer med att celler sprider sig utan kontroll. Vid njurcancer handlar det oftast om en körtelcell i en njurkanal som har börjat dela sig ohämmat. Efter en tid – kanske flera år – har en tumör bildats. Njurcancer uppstår oftast i ena njuren, även om man vid sällsynta fall även kan få det i båda njurarna.
Än så länge är det inte kartlagt varför cancer uppstår i njurarna, ärftliga former finns men de är sällsynta. Däremot finns det flera undersökningar som har visat att rökning, övervikt och fetma ökar risken för njurcancer.
De flesta som drabbas av njurcancer är över 60 år och det är 1,5 till 2 gånger så vanligt att män drabbas än kvinnor. Vanligast är att insjukna kring 70 år men spridningen i ålder är relativt stor. Om en ung människa i 20-30-årsåldern insjuknar i njurcancer bör tumörcellernas arvsmassa undersökas för att upptäcka eventuella mutationer som ibland kan kräva särskild behandling.
Symtom vid njurcancer
Det är vanligt att njurcancer diagnostiseras först när tumören har blivit relativt stor eller då det föreligger en spridning med metastaser, dottertumörer. I många fall saknas symtom vid njurcancer och sjukdomen upptäcks därför när en röntgenundersökning görs av andra skäl. Några sjukdomstecken kan vara:
- Blod i urinen. Detta är det vanligast symtomet och bör alltid föranledas ett läkarbesök, även om det bara syns vid något enstaka tillfälle. Andra sjukdomar som kan ge blod i urinen är cancer i urinblåsan och kraftiga urinvägsinfektioner.
- Värk på sidan av kroppen där den sjuka njuren sitter. Symtomet brukar finns när njurtumören är större och upptäcks ofta i samband med utredning av oklara bukbesvär. Ibland kan tumören kännas från utsidan.
- Kraftigt förhöjd sänka. Ofta är sänkan kraftigt förhöjd som ett tecken på njurcancer.
- Feber, högt blodtryck, viktnedgång och matleda är andra symtom som kan förekomma.
Ibland kommer tecken på sjukdomen från andra delar av kroppen, exempelvis lungorna, lymfkörtlarna, levern, skelettet eller hjärnan. Om så är fallet har cancern spridit sig och bildat metastaser.
Så ställs diagnosen
Innan läkaren kan ställa diagnosen njurcancer måste patenten undersökas.
Ultraljudsundersökning används ofta vid utredning av blod i urinen och är en enkel metod för patienten. Med hjälp av ekot från ofarliga ljudvågor kan läkaren framställa en bild på en bildskärm och se om det finns tecken på något onormalt. Ljudvågorna sänds in mot njuren från en sond som läkaren för över patientens buk. Vid blod i urinen brukar man även använda ett så kallat cystoskop för att kunna titta in i urinblåsan.
Datortomografi är en skiktröntgen som görs över buken vid misstanke om njurcancer. Patienten ligger på en brits inne i en cirkelformad öppning i en apparat under tiden som detaljerade bilder tas. Datortomografi ger information om njurens utseende och den eventuella tumörens omfattning. Om njurcancer upptäcks bör man också röntga lungorna för att se om cancern har bildat metastaser.
Magnetkamera har på senare år börjat användas som ett alternativ till datortomografi och fungerar på samma sätt för patienten. Skillnaden är att magnetkameran använder radiovågor och magnetfält istället för röntgenstrålning.
Olika former och stadier av njurcancer
Njurcancer finns i olika former och de skiljer sig åt gällande prognos och behandling. Klarcellig njurcancer är den vanligaste formen och står för ca 80 procent. Andra former är papillär njurcancer, cirka 10 procent, kromofob njurcancer, cirka 5 procent, och övriga typer, cirka 5 procent.
Det finns också en speciell form av njurcancer som främst drabbar barn. Den heter Wilms tumör och det rapporteras ungefär 10-15 fall varje år.
För att fastställa hur pass utbredd cancern är delas den in i olika stadier. För njurcancer finns fyra indelningar.
Stadium I – cancern är högst sju centimeter stor och inte spridd utanför njuren.
Stadium II – cancern är större än sju centimeter men inte spridd utanför njuren.
Stadium III – cancern har vuxit igenom njuren till dess utsida, vuxit över på binjuren, in i ven eller till enstaka lymfkörtlar.
Stadium IV – cancern har spridit sig till avlägsna strukturer, fler lymfkörtlar eller andra organ.
Behandling av njurcancer
Kirurgi är den behandling som oftast används vid begränsad sjukdom utan spridning. Antingen opererar man bort hela njuren, eller endast en del av njuren där tumören sitter. Tumörens storlek och placering är det som avgör valet av operation. Den friska njuren brukar i regel vara tillräcklig för att klara kroppens behov. Om cancern är begränsad till njuren och man får den bortopererad blir man oftast botad, även om det finns risk för återfall.
Sedan 2022 rekommenderas att man också efter operation behandlar med en form av immunterapi (se nedan) som kallas kontrollpunktshämmare. Syftet med tilläggsbehandlingen är att minska risken att cancern återkommer. Behandlingen rekommenderas oavsett om man tagit bort hela eller bara en del av njuren.
I de fall då cancern har spridit sig till andra delar av kroppen är det mycket allvarligt. Sjukdomen går då inte att bota men kan bromsas med olika behandlingar. Den vanligaste behandlingsformen innebär att tumörcellernas tillväxt och blodkärlsförsörjning hämmas med hjälp av läkemedel, sjukdomen kan på så vis stabiliseras. Man brukar då tala om målstyrda läkemedel.
För den som drabbas av en enstaka metastas kan operation eller precisionsstrålbehandling av metastasen i vissa fall vara botande.
Läkemedel vid spridd njurcancer
Fram tills 2006 saknades bra behandlingsalternativ vid spridd njurcancer, då varken cellgifter eller strålbehandling har visat god effekt. Men forskningen gick framåt och runt 2006 och framåt blev flera nya effektiva läkemedel godkända. Dessa läkemedel delas in följande typer:
VEGF-hämmare. Den viktigaste måltavlan för de nya läkemedlen är signalproteinet VEGF-receptorn (även om flera signalproteiner påverkas). Medicinerna benämns ibland VEGF-hämmare eftersom de på olika sätt blockerar VEGF och motverkar blodkärlsnybildning i njurcancermetastaser. De finns både i tablettform och som dropp. Just tablettbehandling har blivit allt vanligare vid njurcancer med fördelen att behandlingen kan skötas hemifrån av patienten själv. Oftast inleds behandlingen med ett VEGF-blockerande läkemedel, för att sedan bytas ut mot en annan VEGF-hämmare då metastaserna efter en tid blir resistenta mot läkemedlet.
mTOR-hämmare. Dessa läkemedel blockerar signalproteinet mTOR som behövs för cancercellernas delning och ämnesomsättning. Läkemedel mot mTOR kan antingen prövas direkt när metastaser konstateras, alternativt längre fram i sjukdomsförloppet när metastaserna blivit resistenta mot VEGF-hämmare. mTOR-hämmare kan ges som dropp eller tablett.
De nya läkemedlen har förvisso lindrigare biverkningar än de gamla läkemedlen, men kan ändå ge symtom som ökad trötthet, munsmärtor, besvär från tarm, hud eller lungor. En mycket vanlig biverkning är högt blodtryck, som brukar förknippas med ökad chans att läkemedlet ska vara effektivt mot tumören. Om mycket högt blodtryck uppstår under njurcancerbehandlingen sätts ett blodtryckssänkande läkemedel in. Vilken påverkan de olika behandlingarna har på patienten är dock högst individuellt. Vissa upplever inga eller lindriga biverkningar medan den för andra är mycket besvärlig.
Behandling njurcancer – immunterapi
Studier har visat att patienter med njurcellscancer hade signifikant bättre resultat när de behandlades med dubbel immunterapi, det vill säga två immunterapier i kombination, eller när deras behandling kombinerades med målinriktat läkemedel. Målinriktad cancerterapi innebär att läkemedel eller andra ämnen blockerar cancertillväxten genom att störa specifika molekyler som är involverade i cancertillväxten, progression och spridning av cancern. Immunterapi är en behandlingsmetod som utnyttjar att vissa delar av kroppens eget immunförsvar riktar in sig på att attackera en sjukdom, som exempelvis cancer. Immunterapi kan också kombineras med annan behandling som operation respektive målstyrda läkemedel.
När sjukdomen inte går att bromsa
Det kan hända att sjukdomen får ett sådant förlopp att den inte längre går att bromsa. Då finns flera alternativ på läkemedel och åtgärder att sätta in för att lindra smärtan och andra besvär som kan uppkomma i samband med sjukdomen. I det läget kan strålbehandling ha god smärtlindrande effekt, särskilt mot metastaser i skelettet. Det är en fördel om understödjande behandling sätts in redan tidigt, parallellt med aktiv cancerbehandling, för att minimera sjukdomens symtom.
Alla cancerfall är olika, därför bör läkaren och övrig personal redogöra för de olika behandlingarna och tillsammans med patienten komma fram till deras för- och nackdelar utifrån de egna förutsättningarna. För en person som har drabbats av obotlig sjukdom, däribland njurcancer, är förlängd överlevnad inte det avgörande i valet av bra behandling. Störst betydelse har balansgången mellan effekt och biverkningar. Ibland krävs därför en avvägning om det kan vara läge att ta en längre paus, byta läkemedel eller kanske rent av att avbryta läkemedelsbehandlingen. Det gäller särskilt när flera läkemedel har prövats utan att uppnå önskvärd effekt på vare sig symtomlindring eller biverkningar. I en sådan situation kan övergång till enbart symtomlindrande behandling förbättra livskvaliteten och möjliggöra för den som är drabbad att fokusera sin energi på det som känns meningsfullt här och nu.
Vårdpersonalens uppgift är att se till patientens hela livssituation och att tillgodose fysiska och psykiska såväl som sociala och eventuellt andliga behov. Man ska inte heller glömma att de anhöriga också behöver stöd.
Att leva med njurcancer
Hur prognosen ser ut för en som har insjuknat i njurcancer beror till stor del på i vilket stadium som cancern upptäcktes. Annat som påverkar prognosen är vilken cancertyp som dominerar och individuella faktorer som patientens mående. Generellt kan sägas att vid små tumörer som inte vuxit igenom njurkapseln är prognosen mycket god. Man ska dock säga att njurcancer lätt sprids med blodet och bildar ganska ofta metastaser.
Bland njurcancerpatienterna är det ungefär hälften som botas, men man ska veta att det finns behandlingar som möjliggör att man kan leva flera år med sin sjukdom även om man inte botas. Man kan därför leva länge och ha ett aktivt liv även under behandling.
