Sjukdomen orsakas oftast av en infektion av virus eller bakterier, som t ex pneumokocker. En lunginflammation kan också komma som en komplikation till en vanlig förkylning eller influensa och utvecklas till ett allvarligt tillstånd.
Symtom vid lunginflammation
Lunginflammation (pneumoni) börjar vanligtvis med att man får en vanlig förkylning med hosta, feber och ont i halsen som förvärras efter några dagar. Tecken på pneumoni kan vara smärta när man andas in, smärta i bröstet, eller del av bröstet, ofta i kombination med hosta och att man blir andfådd. Symtomen kan dock variera från person till person. När det gått några dagar kan man få upphostningar som i regel är färgade om inflammationen beror på bakterier. Om det är virus får man kanske enbart värk, feber och eventuellt frossa. Efter en förkylning eller influensa är kroppens barriär mot infektioner i lungorna nedsatt och en bakterieinfektion kan komma sekundärt, när man precis har börjat känna sig bättre igen.
När ska du söka vård?
Om du misstänker att du har lunginflammation bör du kontakta vården.
Orsak till lunginflammation
Lunginflammation kan orsakas av bakterier, virus, parasiter, svamp och andra irriterande ämnen som andats in. Vanligtvis orsakas lunginflammation av bakterier, Streptococcus pneumoniae.
Hos små barn och vuxna över 50 år som drabbas är det oftast denna pneumokockbakterie som ligger bakom. Det är framför allt små barn som är smittokällan. Ungefär 50 procent av alla barn under två år bär på pneumokockbakterier i näsa och svalg och de kan smitta även om de själva inte är sjuka.
Hos unga vuxna orsakas lunginflammation ofta av mykoplasma. Även olika virus, som exempelvis influensavirus och RS-virus, kan orsaka lunginflammation.
Lunginflammation smittar genom droppsmitta. När den som är sjuk hostar, nyser eller andas ut sprids små droppar som innehåller virus. Du kan bli smittad om du får i dig dropparna via mun, näsa eller ögon.
Ibland kan man få lunginflammation som en komplikation till att man varit sjuk i en förkylning eller influensa. Det beror på att slemhinnan i luftvägarna skadats av virusinfektionen och inte klarar av att bekämpa bakterier.
Alla kan drabbas
Lunginflammation kan drabba personer i alla åldrar men är särskilt vanligt hos personer som har ett svagt immunförsvar. Det gäller framför allt små barn under två år där immunförsvaret inte är fullt utvecklat samt äldre vars immunförsvar börjar försvagas. Risken att bli smittad ökar redan i 50-årsåldern, med en markant ökning efter 65 år.
Risken att drabbas ökar också om man har andra underliggande sjukdomar som försämrad hjärt- eller lungfunktion som exempelvis KOL eller astma, eller om man är rökare. Det finns också en ökad risk att få lunginflammation om man har haft sjukdomen tidigare.
Behandling vid lunginflammation
Lunginflammation ska behandlas av läkare och den vanligaste behandlingen är antibiotika. Oftast påbörjas behandling med antibiotika mot pneumokocker om inflammationen beror på denna bakterie och man kan bli sjukskriven för att vila. Man bör undvika fysisk ansträngning när man har feber och mår dåligt. Så snart man mår lite bättre bör man undvika stillaliggande, då det försämrar lungornas möjlighet att arbeta och kan förlänga läkningstiden. När du mår bättre är korta promenader bra för läkningen.
Hur lång tid det tar att tillfriskna beror på hälsotillståndet innan insjuknandet. Det vanligaste är att lunginflammation som behandlas med antibiotika läker helt på någon månad även om man kan känna av hosta och trötthet ytterligare någon tid. Om infektionen blir så kraftig att man behöver sjukhusvård tar det oftast längre tid eftersom kroppen har påverkats mer. Barn brukar bli bättre på kort tid men kan känna sig trötta och ha hosta upp till en månad efter tillfrisknandet.
Om det är virus som är orsaken finns idag ingen specifik behandling. Samtidigt är prognosen god då en virusinfektion är mindre allvarlig än en bakteriell infektion.
Om man inte blir av med lunginflammationen behöver läkaren utreda om det kan finnas andra orsaker till lunginflammationen för att på så vis ta reda på varför behandlingen inte fungerat och sätta in ytterligare behandling.
Förebygga lunginflammation
Att leva ett aktivt liv med lagom mängd motion, goda mat- och sömnvanor förbättrar kroppens försvar mot infektioner i allmänhet. Att inte röka är också viktigt då rökning generellt sett sänker infektionsskyddet. Även långvarig stress kan försämra immunförsvaret.
Andra åtgärder för att minska risken för infektioner är att tvätta och sprita händerna ofta och att undvika folksamlingar. Men vaccination mot pneumokocker är det bästa skyddet om du dagligen rör dig i miljöer med många människor eller träffar små barn.
Pneumokockvaccin för bäst skydd
Eftersom influensa kan utvecklas till lunginflammation är det bra att vaccinera sig mot både influensa och pneumokocker, som är den vanligaste orsaken till lunginflammation. Speciellt om du tillhör en så kallad riskgrupp – är äldre än 65 år, har en hjärt- eller lungsjukdom, diabetes eller av annan orsak har nedsatt immunförsvar.En influensavaccinering räcker vanligtvis en säsong och därför kan det vara bra att regelbundet kontrollera sitt vaccinskydd.
Det finns idag två typer av pneumokockvaccin för vuxna.
- Polysackaridvaccin (PPV), som skyddar mot hjärnhinneinflammation och blodförgiftning och ger ett något bredare skydd, rekommenderas till alla riskgrupper.
- Konjugatvaccin (PCV), som används inom ramen för det svenska barnvaccinationsprogrammet sedan 2009 och rekommenderas till vissa riskgrupper.
Många landsting erbjuder den som befinner sig i en grupp med hög risk för allvarlig pneumokockinfektion, och alla personer som fyllt 65 år, vaccination med PPV. Vaccinet ges vanligen i samband med influensavaccin på hösten, men man kan vaccinera sig mot pneumokocker året om. En del landsting erbjuder vaccinet gratis medan andra tar betalt. En kombination av PPV och PCV ges till de grupper som har en mycket hög risk för allvarlig pneumokockinfektion.
Pneumokocker är bakterier som förekommer normalt i näsa och svalg hos barn och vuxna, men de kan också ge upphov till olika infektioner. Ett bakterieangrepp av pneumokocker kan leda till mindre allvarliga sjukdomar som öroninflammation och bihåleinflammation. Men pneumokocker är även en vanlig orsak till svåra, i värsta fall livshotande infektioner som lunginflammation, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Vaccin skyddar mot de allvarligare formerna av pneumokockinfektioner.
Konjugatvaccin påverkar även bärarskapet av pneumokockbakterien vilket betyder att de som vaccinerats i mindre utsträckning sprider smittan vidare. Genom att vaccinera mot pneumokocker minskar man både risken för svårbehandlade infektioner och behovet av antibiotika, och på sikt även spridningen av antibiotikaresistenta pneumokocker i världen.
Nya riktlinjer från 2022
Folkhälsomyndighetens rekommendationer kring pneumokockvaccinering av högriskgrupper har uppdaterats under 2022. Detta på grund av nya vacciner, ny kunskap om vaccinens skyddseffekt och ändrad förekomst av allvarlig pneumokockinfektion.
I uppdaterade riktlinjer från 2022 rekommenderar Folkhälsomyndigheten att pneumokockvaccination erbjuds till de riskgrupper som listas nedan. Ofta krävs en individuell bedömning. Bedömningen baseras bland annat på grundsjukdom, om personen har en eller flera riskfaktorer, kunskap om vaccineffekt för den aktuella riskgruppen och tidpunkt i relation till eventuell operation eller behandling.
Riskgrupper – Vuxna och barn över två år med:
- Kronisk hjärt-, lever-, lungsjukdom (KOL, svår astma), och/eller njursvikt
- Tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft där slem ansamlas
- Diabetes mellitus
- Rökare
- Jobbat som svetsare och varit utsatt för toxisk rök i arbetet
- 65 år gammal eller äldre
Till individer som passar in i någon kategori ovan rekommenderas konjugerat pneumokockvaccin (PVC13) följt av en dos polysackarid pneumokockvaccin (PPV23). För riskgrupper nedan rekommenderas en dos konjugerat pneumokockvaccin (PCV 20)
- Bortopererad mjälte, tillstånd som medför bristande mjältfunktion, planerad operation för att ta bort mjälten
- Läckage av hjärn- och ryggmärgsvätska (läckage eller barriärskada till följd av kirurgi eller trauma mot skallen)
- Nedsatt immunförsvar (person som genomgått stamcells- eller benmärgstransplantation. Personer med cancer i blodet, sicklecellsanemi och lungcancer. Nedsatt immunförsvar pga. behandling, till exempel med biologiska läkemedel som TNF-alfa-hämmare, monoklonala antikroppar eller cellgifter)
- Inopererat hörselimplantat (så kallat cohleaimplantat)
- Sjukdomen cystisk fibros
- Organtransplantation
För personer som har genomgått stamcellstransplantation rekommenderas ett speciellt schema.
Revaccination rekommenderas rutinmässigt till individer med nedsatt mjältfunktion, men det övervägs även till andra personer med hög risk för allvarlig pneumokocksjukdom. Då bör det ha gått minst fem år sedan den förra vaccin-dosen.
Egenvård vid lunginflammation
Om du drabbas av lunginflammation ska du främst undvika fysisk ansträngning och få ordentligt med vila. Ansträngning ökar andningsfrekvensen och har du hosta blir det bara värre. Lunginflammation leder till att du blir trött och därför behöver kroppen tid att återhämta sig.
Om du är besvärad av hostan kan du använda hostmedicin. Feber förekommer inte hos alla men använd febernedsättande medel vid behov.
Fler tips vid lunginflammation
- Lungorna fungerar bättre i upprätt läge – använd flera kuddar under huvudet när du sover.
- Avstå från att röka eftersom det irriterar luftrören och förvärrar hostan.
- Tänk på hygienen eftersom bakterier sprids via kontakt – använd handsprit så skyddar du andra.
- Vid hosta kan det vara bra att dricka mycket vilket kan göra slemmet lättare att hosta upp.
Lunginflammation kan drabba dig mer än en gång och därför kan det vara bra att vaccinera sig. Är du över 65 år bör du se över ditt vaccinationsskydd och överväga vaccinering mot pneumokocker. Var särskilt noga om du tillhör någon av riskgrupperna och är du osäker, prata med din vårdmottagning eller vaccinationscentral.
