I blodet finns det flera olika blodfetter, exempelvis kolesterol som behövs i kroppens alla celler. När man talar om höga blodfetter menar man vanligtvis att det finns för mycket kolesterol. Det kan lagras i kärlen och leda till åderförkalkning. Att hålla koll på kolesterolvärdet är särskilt viktigt för dig som ingår en riskgrupp, till exempel du som redan har hjärt- kärlsjukdom eller diabetes. Nya lägre målvärden för riskgrupperna börjar nu användas i allt fler landsting. Om man inte når målvärdet med sedvanlig läkemedelsbehandling kan man behöva höja dosen av statiner eller lägga till en kolsterolupptagshämmare.
Nödvändigt för din kropp
Kolesterolet i din kropp kommer dels från det du äter och dels bildas det i kroppen, främst i levern. Alla celler i kroppen behöver kolesterol, som är ett fettämne (en lipid). Framförallt behöver din hjärna kolesterol för att fungera. Kolesterolet är också en råvara för produktion av kvinnliga och manliga könshormoner samt nödvändigt för att din kropp ska kunna producera D-vitamin.
Det mesta av kolesterolet i kroppen produceras i levern, därifrån forslas det ut i kroppen via blodet. Det är också levern som tar hand om det överskott som blir och omvandlar det till gallsyror. Även om kolesterolet är nödvändigt kan det samtidigt vara skadligt för oss.
“Onda” och “goda” kolesterolet
För att kolesterolet ska kunna transporteras ut i din kropp behöver det någon form av förpackning då det inte är vattenlösligt. Dessa förpackningar kallas för lipoproteiner och finns i flera olika sorter.
- VLDL (very low density lipoprotein) är de största lipoproteinerna och tar även med sig fett i kroppen. När VLDL kommer ut i din blodcirkulation omvandlas det efter en tid till LDL (low density lipoprotein). Det lipoproteinet har låg täthet och är det som ibland kallas ”onda” kolesterolet. Det är överskott från LDL som kan fastna i kärlväggarna och på sikt kan orsaka hjärt- och kärlsjukdom.
- HDL (high density lipoprotein) är det ”goda kolesterolet”. HDL fungerar som ”städare” och tar med sig kolesterol tillbaka till levern. För att du ska må bra bör du ha en balans mellan dessa två, det är lika ohälsosamt att ha för lite nyttigt kolesterol som för mycket onyttigt.
Kolesterolvärdet
Förhöjda kolesterolvärden beror hos de flesta på arv och livsstil. Det kan även för ett fåtal uppstå på grund av den ärftliga sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH). Personer med just den sjukdomen löper stor rist att utveckla hjärt- och kärlsjukdom. Vanligast är alltså arv och livsstil. Rökning, övervikt och stress är alla riskfaktorer för att drabbas av förhöjda blodfetter (hyperlipidemi). Förhöjda nivåer av dina blodfetter, särskilt av LDL-kolesterol, kan orsaka åderförkalkning med igenproppade blodkärl som följd.
Höga kolesterolvärden påverkar långsamt dina blodkärl och gör dem stelare och trängre – ofta finns inga tidiga symtom och därför kan det vara bra att själv ha koll på sitt kolesterolvärde. Kolesterolvärdet mäts i mmol per liter blod.
- LDL bör vara under 3,0 mmol/l
- HDL bör vara över 1,0 mmol/l (män)
- HDL bör vara över 1,2 mmol/l (kvinnor)
- Totalkolesterol (HDL + LDL) bör vara under 5,0 mmol/l
Kolesterolvärdet mäts med ett blodprov och kan göras på en vårdcentral. Läkaren bildar sig samtidigt en helhetsbild av din hälsosituation eftersom man även bör ta hänsyn till exempelvis andra sjukdomar när man bedömer kolesterolvärdet. Läkaren gör en skattning av den totala risken där man väger samman flera olika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
Diskutera ditt kolesterolvärde med din läkare för att få veta hur ditt värde ser ut och vilka åtgärder som eventuellt kan behövas.
Riskgrupper för högt kolesterol
Personer som har diabetes eller redan lider av hjärt- kärlsjukdom bör vara extra uppmärksamma på kolesterolvärdet (målvärde). Du som har åderförkalkning och/eller diabetes riskerar att ha för höga kolesterolnivåer och det i sin tur ökar risken att drabbas av exempelvis hjärtinfarkt. LDL-värdet för dig som ingår i en riskgrupp skiljer sig därför och ska vara lägre än för normalgruppen.
- LDL bör vara under 2,5 mmol/l (vissa landsting har redan börjat använda målvärdet 1,8 mmol/l som rekommenderas i Europa)
Är du osäker på om du tillhör en riskgrupp prata med din läkare.
Läkemedelsbehandling vid högt kolesterol
Det är viktigt att kroppens kolesterolvärden är i balans, därför arbetar man såväl med att höja som sänka kolesterolvärdet beroende på vad du behöver. Om det är en sjukdomsbild som ligger bakom behandlar man i första hand själva sjukdomen.
Beroende på vilken typ av blodfettsrubbning du drabbas av varierar läkemedelsbehandlingen.
Vilka läkemedel används vid höga blodfetter?
Det finns flera olika grupper av läkemedel som används för att reglera blodfetterna:
- statiner
- resiner
- fibrater
- kolesterolupptagshämmare
Dessa används för att de kan ge en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom. Förutom dessa används ibland även naturläkemedel som innehåller blodfettssänkande omega 3-fettsyror.
Statiner
Statiner hjälper till att hämma bildningen av kolesterol i levern och leder framförallt till att halten LDL-kolesterol minskar. Statiner är förvisso förstahandsvalet för behandling av förhöjda blodfetter idag men kan även leda till biverkningar från mag- tarmkanalen och i vissa fall även muskelbiverkningar. Ömhet, värk eller svaghet i musklerna är därför något som man bör vara uppmärksam på. Biverkningarna kommer i högre grad när man använder höga doser.
Resiner
Resiner binder gallsyror i tarmen. Genom att förhindra att de återupptas i blodet kan de hjälpa till att öka nedbrytningen av kolesterolet i levern. Även här minskar det i sin tur mängden LDL-kolesterol. Generellt används resiner i kombination med annat läkemedel. Man har i studier även sett att resiner påverkar åderförkalkning på ett gynnsamt sätt. Resiner kan orsaka besvär som förstoppning och illamående.
Fibrater
Fibrater kan bidra till att din totala kolesterolnivå sänks och mängden nyttig HDL-kolesterol höjs. Det kan ske genom att fibrater har gynnsamma effekter på omsättningen av blodfetter. Även här finns det en risk för biverkningar i form av till exempel illamående och diarré. Det är i kombination med fibrater som statiner i vissa fall orsakar muskelvärk.
Kolesterolupptagshämmare
Kolesterolupptagshämmare verkar genom att blockera tarmens kolesterolupptagning. Det används ibland ensamt, ibland i kombination med statiner. Som med övriga läkemedel som ska motverka förhöjda blodfetter kan också kolesterolupptagshämmare orsaka magbesvär.
Kombinera behandling med livsstilsförändring
Det är individuellt vilka läkemedel som sätts in vid förhöjda blodfetter. Man vet att vissa läkemedel som statiner och fibrater kan orsaka muskelvärk och då kan det vara aktuellt att välja ett annat läkemedel. Hur behandlingen ser ut baseras på hur höga blodfetterna är men även på din helhetssituation samt vilka riskfaktorer som föreligger för att eventuellt utveckla hjärt- kärlsjukdom.
Det är viktigt att kombinera läkemedelsbehandlingen med livsstilsförändringar.
När du inte når målvärdet
Ibland kan det vara svårt att nå sitt kolesterolvärde trots ändrad livsstil och läkemedel. När man som riskpatient märker att man inte når ner till 2,5 mmol/l (eller 1,8 mmol/l i vissa landsting) bör man diskutera med sin läkare ytterligare åtgärder. Det finns olika alternativ:
- Höja dosen av statiner vilket ger ytterligare cirka 10% sänkning av LDL-kolesterol. Dock ökar risken för muskelbiverkningar.
- Lägga till en kolesterolupptagshämmare till den tidigare statinbehandlingen. Det ger en sänkning av LDL-kolesterol på cirka 25 %. Biverkningarna av kolesterolupptagshämmare är oftast milda.
Ditt liv, dina möjligheter
Förutom arv är livsstilsfaktorer den vanligaste orsaken till förhöjda blodfetter. Alkoholkonsumtion, stress och rökning inte bara påverkar kolesterolvärdet utan ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Du har möjlighet att såväl förebygga som påverka ditt kolesterolvärde genom att dels ha koll på värdet i sig men också att öppna möjligheten för livsstilsförändring. Till exempel leder en överdriven alkoholkonsumtion ofta till övervikt och man har sett att bland de som har för höga blodfetter är alkoholkonsumtionen hög.
Rökning påverkar ditt kolesterolvärde direkt och indirekt och inte bara ökar risken för att LDL-kolesterolet ska ta sig in i kärlväggarna utan sänker även det goda kolesterolet, HDL. Rökstopp är en av de viktigaste åtgärderna i samband med förhöjda blodfetter.
Ge dig själv möjligheter!
Överhuvudtaget är livsstilsförändringar grunden i att du ska må bra och därför det första steget i kombination med eventuell läkemedelsbehandling.
- Ät godare och bättre mat – välj grönsaker, bönor, rotfrukter, frukt, bär och fiberrik mat tillsammans med fisk och magert kött. En bättre ”meny” i kombination med motion kan bidra till viktminskning vilket sänker riskerna för höga blodfetter ytterligare.
- Fimpa – låt din kropp må riktigt bra, fimpa! Det finns hjälp att få och räds inte att fråga dig fram på din vårdmottagning eller sök via internet.
- Motion – motion hjälper till att öka det goda kolesterolet och att motionera regelbundet förebygger inte bara hjärt- kärlsjukdom utan förbättrar även allmänhälsan.
Så håller du koll på ditt kolesterolvärde
En svensk studie visar att nästan 40 procent av den minskade dödligheten i hjärt- kärlsjukdomar är tack vare sänkta kolesterolvärden. Det är därför värt att hålla koll på ditt värde, inte minst om du tillhör någon av riskgrupperna. Prata med din läkare om ditt målvärde och vad du kan göra för att påverka det. Se även över din livssituation, kan du minska alkoholintaget, sluta röka, motionera mer, förbättra din sömn eller påverka det du äter så är det en början till en hälsosammare livssituation.
Med hjälp av livsstilsförändringar och i kombination med eventuell läkemedelsbehandling kan du skapa balans i ditt kolesterolvärde och må bättre. En sak är säker, kolesterol är livsviktigt!
