Epilepsi är ett samlingsnamn för flera typer av anfall med olika orsaker. Diagnosen epilepsi betyder att man har haft återkommande epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan. Vissa anfall påverkar större delar av hjärnan medan andra bara rör en liten del. Det är som störst risk att drabbas det första levnadsåret eller efter 70 års ålder.
Orsaker till epilepsi
Epilepsi kan orsakas av skador och sjukdomar som påverkar hjärnan. Det kan exempelvis vara medfödda orsaker, skallskador och hjärntumörer. Stroke kan också rubba balansen i hjärnan och ge upphov till epilepsi.
Olika typer av epileptiska anfall
Epileptiska anfall börjar alltid plötsligt. De kan pågå från någon sekund till några minuter och slutar i regel av sig själv. Ofta är medvetandet mer eller mindre påverkat.
- Stora epileptiska anfall (grand mal) – personen blir plötsligt medvetslös, faller omkull, blir först stel och får sen kramper och ryckningar i hela kroppen. Anfallet varar i ett par minuter och går oftast över utan att man skadar sig. Själva fallet är det som innebär störst risk för skador.
- Frånvaroattacker (petit mal) – Vanligast hos barn och innebär några sekunders frånvaro. Man faller inte omkull. Attackerna kan komma flera gånger dagligen.
- Myoklonala anfall – Kortvariga ryckningar i olika delar av kroppen.
- Fokala anfall – personen får anfall där medvetandet ibland är påverkat. Kan te sig på olika sätt. Man kan t.ex. ha konstiga luktupplevelser, tugga med munnen eller svara obegripligt.
Ofta är man trött och lite förvirrad efter ett anfall. Hos vissa triggas anfall igång av t.ex. sömnbrist, stress, avslappning efter stress eller blinkande ljus. Därför är det viktigt att försöka undvika dessa situationer för de personerna. För att få köra bil när man har diagnosen måste det ha gått minst ett år från det senaste anfallet.
Behandling vid epilepsi
Diagnosen epilepsi ställs på den beskrivning som patienten och vittnen ger. En noggrann neurologisk undersökning utförs med laboratorieundersökningar och EEG som registrerar hjärnans elektriska aktivitet. Även MR eller datortomografi av hjärnan utförs.
De flesta personer med epilepsi behandlas med läkemedel som kallas antiepileptika för att minska risken för nya anfall.
Så hjälper du till vid epileptiska anfall
- Lägg något mjukt under huvudet.
- Ta bort saker som finns runt omkring.
- Stoppa inte något i personens mun.
- Ta bort glasögon, knyt upp skärp och slips.
- Stanna kvar till personen klarar sig själv eller skaffa hjälp om det behövs.
- Ha koll på hur länge anfallet varar.
Vid olycksfall, om personen har skadat sig, eller om du är osäker på vad du ska göra, kontakta alltid 112 för vidare råd och instruktioner.
Om ett anfall inte går över på fem minuter kan det vara skadligt varför man behöver bryta det akut med hjälp av läkemedel. Många med epilepsi behöver medicinera hela livet, medan det går över hos andra. Vid svår epilepsi kan man ibland operera hjärnan.
