Om atopisk dermatit
Atopisk dermatit (AD) eller atopiskt eksem är en hudsjukdom som är vanlig hos små barn. Äldre barn och vuxna kan också få atopisk dermatit. Sjukdomen beräknas drabba uppskattningsvis 25 procent av ungdomar och 10 procent av vuxna under någon period av deras liv. Mellan 20 och 46 procent av vuxna med AD har måttlig till svår sjukdom.
För de som har atopisk dermatit kan livskvaliteten påverkas negativt. Det är både en fysisk, psykisk och ekonomisk börda. Att vara barn eller ungdom med atopisk dermatit kan påverka sömnen, göra det svårare att koncentrera sig i skolan på grund av klåda, öka risken att utsättas för mobbning eller leda till att barnet eller ungdomen undviker aktiviteter där man svettas eller visar huden. Atopisk dermatit påverkar också möjligheten att helt fritt välja fritidsaktivitet eller framtida yrke. För vuxna med sjukdomen påverkas livskvaliteten genom ökad sjukfrånvaro från arbetet, psykisk ohälsa och undvikande av sociala situationer.
Atopiskt eksem blir inte bara ett kostsamt bekymmer för den drabbade individen. Medicinska behandlingar, många sjukvårdsbesök, frånvaro från arbete och sjukskrivningar gör att atopisk dermatit som folkhälsosjukdom också påverkar samhällsekonomin. Därför är det viktigt både för individen och samhället att man individanpassar behandlingen – rätt behandling till rätt patient.
Symtom vid atopisk dermatit
Huvudsymtomet är klåda och därefter kommer torra och röda utslag som kan fjälla. Om eksemet försämras kan det vätska sig. Sårvätskan blir grumlig och sårskorporna tjocka och gulaktiga. Barn får ofta eksem i arm- och knäveck, runt ögon, baksidan av lår och sätesregionen. Vuxna får ofta handeksem, men kan även ha långdragna eksem i ansiktet, på hals, rygg och bröst. Om man har atopisk dermatit kan man även ha andra symtom som astma och pollenallergi. Det är vanligt att de atopiska symtomen växlar under olika delar av livet.
Orsaker bakom atopisk dermatit
Den viktigaste orsaken är ärftlighet med en extra känslig hud som ofta är torr, klåd- och eksembenägen. Andra orsaksfaktorer som kan försämra eller framkalla nya eksemförändringar är exempelvis stark värme eller kyla, kroppsansträngning med svettning, varm tät klädsel, ylleplagg, uttorkning på grund av för mycket bad och dusch, psykiska faktorer, stress, infektioner, allergener i föda eller i luften. Många faktorer kan samverka och eksemet har ofta ett svängande förlopp vilket kan betyda att det blir bättre under vissa perioder och sämre under andra. Många blir bättre under sommaren då vi har luftigare kläder och får mer sol och vila.
Behandling vid atopisk dermatit
Grunden för behandlingen är mjukgörande medel, och det behövs ofta hela livet ut. Det finns inget botemedel för atopisk dermatit, men det finns olika slags behandling för att få sjukdomen under kontroll.
Klådan framkallar en omedveten ovana att klia sig vilket i sin tur retar upp huden, och klådan blir värre. Det är viktigt att på alla sätt bryta denna ”klådcirkel”. Kortisonkrämer är ofta förstahandsvalet och läkaren väljer styrka och sammansättning beroende på eksemets svårighetsgrad, lokalisation och om det finns en infektionskomponent. I svåra fall kan kortisonbehandling behöva ges en till två gånger i veckan under mycket långa tidsperioder för att undvika återfall. Det är viktigt att man inte avbryter kortisonbehandlingen tvärt när huden ser frisk ut, utan att man i stället långsamt glesar ut behandlingen.
Om kortisonet inte har tillräcklig effekt eller inte tolereras finns även kortisonfria alternativ i salvform. Ibland krävs också antibiotikabehandling. Den skadade huden är mer känslig för att drabbas av infektioner.
Medicinska bad med kaliumpermanganat kan användas om eksemet är väldigt fuktigt, och badet kan hjälpa till att torka upp eksemet något. Vuxna med svårare eksem kan också ges medicinsk ljusbehandling.
Till de med måttlig till svår atopisk dermatit används även immunhämmande läkemedel. De medicinerna påverkar de delar av immunförsvaret som är inblandade i eksemutvecklingen, och dämpar inflammationen i huden. För de med svåra besvär där ingen annan behandling haft tillräcklig effekt finns ännu mer riktade terapier, inklusive syntetiska molekyler och biologiska läkemedel.
Eksemskola och personlig behandlingsplan vid atopisk dermatit
Att ha en fungerande egenvård vid atopisk dermatit är en viktig och grundläggande del i behandlingen. Patientutbildningar, som eksemskola, ökar möjligheten till att ta hand om sig mellan vårdbesöken och gör att behandlingsresultaten blir bättre. En patientutbildning kan till exempel lära individen med atopisk dermatit hur den ska smörja sig på ett korrekt sätt. Att bara få rådet att smörja ett tunt lager av sin kortisonkräm är inte alltid så lätt – hur tunt är ett tunt lager egentligen? Hur mycket kräm är det? Man kan också behöva råd kring i vilken ordning olika behandlingar ska smörjas in, vilka utlösande faktorer man ska undvika och vad man själv kan göra i perioder av försämring.
Att ta fram en personlig behandlingsplan tillsammans med sin läkare kan vara mycket värdefullt för individen med atopisk dermatit. Här kan man anteckna olika delmål och långsiktiga mål med behandlingen, vilka behandlingar man har och i vilka doser de ska användas, vilka saker i vardagen som verkar försämra eksemet, och hur planen för uppföljning och återbesök i vården ser ut.
För att lindra eksem och klåda
- Smörj ofta och rikligt med mjukgörande kräm.
- Undvik att torka ut huden så tvätta inte eksemet med tvål och vatten i onödan. Undvik vatten med klor som kan förvärra eksemet.
- Ofta krävs behandling med kortison, som dämpar inflammation och lindrar klåda. Prova receptfri kortisonkräm eller salva i en vecka (dock ej för barn under två år utan läkares ordination). Blir det inte bättre, kontakta din vårdcentral.
- Välj oparfymerad tvål, tvättmedel och undvik sköljmedel.
- Tvätta alltid nya kläder innan användning för att eventuella kemikalier ska försvinna.
- Använd plasthandskar på händerna om du diskar och har eksem på händerna.
- Var noga med att skölja av händer och torka under armband eller ringar när du tvättat händerna.
- Tänk på att inte ha för varmt inomhus då luftfuktigheten minskar när huset värms upp.
- Torr och kallt vinterväder brukar ge större problem med eksem.
- Använd ett tunt täcke och ha gärna svalt i sovrummet.
- Eksem kan förvärras av dammiga miljöer.
- Det är bra med luftig klädsel och undvik alltför varma kläder, då svettning kan öka klådan.
- Använd gärna bomullskläder alternativt silke och bambu, då ylle och syntet kan irritera huden.
- Eksem kan bli bättre av sol, men var försiktig eftersom hud med eksem är extra känslig. Barn under ett år ska undvika solen helt och äldre barn ska skyddas för att inte bränna sig.
- Att klia ger mer klåda så det är viktigt att bryta den negativa ”klådcirkeln”.
- Försök att klappa försiktigt eller massera med hudlotion i stället för att riva med naglarna.
- Bomullsvantar kan hindra barn från att klia sönder eksem när hen somnar.
- Håll naglarna kortklippta.
- Att kyla ner eksemet kan minska klådan; ta ett svalt bad eller lägg en handduk och kylpåse på eksemet.
