En tredjedel av Sveriges befolkning har någon form av allergi eller överkänslighet.
-Forskare menar att det framöver kan vara 50 procent av befolkningen som har allergi, berättar Maritha Sedvallson, ordförande för Astma- och allergiförbundet. Det är med andra ord en folksjukdom man behöver sätta stort fokus på. Därför är det svårt att förstå att det inte finns någon nationell behandlingsplan vad gäller allergi, som det gör vid astma. Inom kort ska vi genomföra en stor konferens med fokus på allergifrågorna, tillsammans med experter och beslutsfattare. Jag är övertygad om att det kommer leda till konstruktiva förbättringar för allergivården och patienterna.
Vårdsverige ser ojämlik ut där det på vissa vårdcentraler finns stor kompetens medan man på andra ställen har mindre kunskap om allergi, menar Maritha Sedvallson.
-Vi behöver helt enkelt arbeta på att uppdatera hela Sverige kring astma och allergi. Det handlar både om kunskap hos beslutsfattare och inom vården, men vi behöver även en ökad kunskap på samhällsnivå. Breda insatser har potential att både minska allergiutvecklingen, bättre behandla allergisymtom och få till ett bättre bemötande av människor med allergisjukdom.
Olika former av allergi
Vanligast är pollenallergi och omkring 10 till 20 procent av den vuxna befolkningen beräknas ha någon form av födoämnesallergi. Allergisjukdomar såsom astma, eksem, pollenallergi, samt allergi mot mat, husdjur, läkemedel och insektsbett utgör tillsammans den vanligaste gruppen av kroniska sjukdomar i Europa. Över 60 miljoner människor är drabbade.
-På senare år har alltfler i Sverige utvecklat köttallergi, vilket har en koppling till fler fästingbett, säger Maritha Sedvallson.
Det kan vara svårt att sätta fingret på exakt vad vi är allergiska mot och i vilken grad, berättar Magnus Borres, docent i pediatrik, överläkare och allergolog med speciellt intresse för allergi mot mat och pälsdjur.
-Problemet är att det finns mycket runtomkring oss som vi kan reagera på och som läkare måste man vara lite av en detektiv i början, för att så småningom kunna ställa korrekt diagnos.
Det finns ett fåtal födoämnen, exempelvis olika nötter, ägg och mjölk, som kan ge kraftiga reaktioner och anafylaxi, som lite slarvigt kallas allergichock. Dessa kan i värsta fall utlösa svår astma och vara livshotande. Om man till exempel har en primär jordnötsallergi behöver man ha adrenalinspruta med sig.
-Många gånger har man dock en korsreaktion där man exempelvis är pollenallergisk och korsreagerar mot någon krydda eller äpple, säger Magnus Borres. Då kallas ämnet man korsreagerar mot för sekundär allergi, vilken sällan är lika allvarlig. Det är oerhört viktigt att patienten får reda på vad som är den primära allergin och vad som är korsallergi, för att inte behöva oroa sig i onödan.
Ju fler allergengrupper du är allergisk mot (födoämnen, pollen, pälsdjur, bi/geting, kvalster) och ju kraftigare reaktion, desto allvarligare sjukdom, berättar Magnus Borres. Dessutom ökar risken att man har eller kommer att utveckla astma.
-Trots att ett barn i två-årsåldern inte har några besvär från luftvägarna vid umgänge med pälsdjur, kan barnet utveckla en pälsdjursallergi så småningom. Om blodtestet visar att barnet har antikroppar även om man inte har symtom, kan det vara tecken på att barnet riskerar att utveckla allergi senare i livet. Det har visat sig att kroppen börjar producera antikroppar exempelvis mot gräs, fem år före en gräsallergi bryter ut.
Dagens föräldrar är många gånger pålästa, men ibland undviker man mycket helt i onödan och därför är en ordentlig allergiutredning viktig, poängterar Magnus Borres.
Vad är allergi?
Man är allergisk om immunförsvaret reagerar mot ett ämne (allergen) och bildar antikroppar mot just det ämnet. Förenklat kan man säga att immunförsvaret, som finns för att skydda oss, helt enkelt blir lite övernitiskt och börjar försvara kroppen även mot sådant som inte alls är farligt, till exempel pollen eller pälsdjur.
Vid kontakt med till exempel pollen släpper kroppen ut ämnet histamin, vilket ger en allergisk reaktion. Det vanligaste är att kroppen bildar immunglobulinantikroppar (IgE) och dessa går att analysera genom ett blodprov. Konsekvensen av detta är att man får symtom som att exempelvis ögon och näsa börjar rinna och klia och att man får nysattacker.
Man kan känna sig trött och hängig och i vissa fall kan man få problem med luftvägarna, astma. Hur kraftig den allergiska reaktionen blir beror på hur mycket av allergenet man utsätts för och det kan ibland variera från dag till dag och från år till år. Även förkylning, stress eller trötthet kan göra reaktionen starkare. Vid återkommande besvär och misstanke om allergi är det bra att uppsöka läkare för en allergiutredning.
Korsallergi
Vid korsallergi reagerar man ibland på allergiämnen från en annan källa än det man primärt är allergisk mot. Det beror på att proteiner i vissa ämnen (allergener) från olika djur och växter är besläktade med varandra och därför har immunförsvaret svårt att skilja dem åt. Det är exempelvis vanligt att personer med pollenallergi blir överkänsliga mot äpplen, nötter och stenfrukter. Korsallergin förvärras vanligtvis under pollensäsongen medan man resten av året kanske kan äta äpple utan större problem. En korsallergi ger vanligtvis mildare besvär än den primära allergin.
Förkylning eller allergi?
Vanligtvis ger förkylning halsont och ett tjockt slem som sakta försvinner och blir bättre efter någon vecka. Det brukar inte heller klia i ögonen som det kan göra vid en allergisk snuva. Feber tyder på infektion och inte allergi.
Symtom vid allergi
Vid IgE-förmedlad allergi får man symtom kort efter att man har utsatts för ett allergiframkallande ämne. En mängd olika besvär kan uppstå, exempelvis:
- klåda och nässelutslag på huden
- astma
- nästäppa och nysningar
- kliande och rinnande ögon
- kräkningar och diarré från mag-tarmkanalen
- hjärtklappning, svimningskänsla, svimning
- cirkulationskollaps och hjärtstillestånd
Allergiutredning för att ställa rätt diagnos
Det är viktigt att man kontaktar vården om man har återkommande symtom eller om man misstänker allergi, för att göra en allergiutredning och vid behov kunna få hjälp med en långsiktig behandlingsplan. En korrekt diagnos är viktigt för att få rätt behandling. Som patient gäller det många gånger att själv vara ihärdig, ställa många frågor och inte ge sig förrän man har fått de svar man behöver, menar Maritha Sedvallson.
-Ibland kan en läkare ta ett blodprov eller göra en provokation som inte visar på allergi mot något specifikt ämne och då be patienten att gå hem och själv testa vad som händer om hen undviker ämnet. Jag menar att egna tester behöver ske under strukturerade former där vården har huvudansvaret. Vården behöver vara delaktig på hela resan fram till korrekt diagnos och inte lämna patienten i sticket att själv testa och utvärdera.
Det är viktigt att det vid kroniska sjukdomar som astma och allergi finns en fast vårdkontakt. Om läkare ger rådet att prova receptfria antihistamintabletter för att se om det har effekt, ska detta inte tas för en allergiutredning, menar Maritha Sedvallson.
-Läkaren behöver gå vidare för att utesluta andra former av allergier eller korsallergi, menar Maritha Sedvallson. Även om patienten visar sig ha antikroppar mot ett ämne är det viktigt att analysera djupare. Är det en primär allergi behöver man vara mer försiktig än om det är en korsreaktion. Detta är ny kunskap som inte alla läkare känner till. Om du har rinit, eller hösnuva som vi säger i vanligt tal, behöver man också ställa frågor om hur det står till med de nedre luftvägarna. En försämrad lungfunktion är något man som patient lätt vänjer sig vid – men är något man behöver behandling för.
Om du känner oro gällande allergi bör du uppsöka vården och framför allt om det gäller ett barn.
För att kunna ställa korrekt diagnos görs antingen blodprovstest eller pricktest. Pricktest kan ge en snabb första indikation på om man är allergisk mot något ämne. Risken finns dock att vårdpersonal genomför och tolkar testet olika och det kan dessutom vara jobbigt för patienten att ta flera stick i armen. Vid svåra eksem, graviditet eller mörk hud kan det vara svårt att läsa av testet och det visar inte om man har en primär eller korsallergi, det vill säga hur allvarlig allergin är. Just nu, våren 2021, görs inte pricktester på grund av covid-19.
-Blodprov är standardiserade och man slipper dessutom många stick i armen, berättar Magnus Borres. Man får även en djupare och mer korrekt analys som kan visa om det är en primär eller en sekundär allergi (korsallergi). Detta är extra viktigt vid exempelvis matallergi, så att man inte oroar patienten i onödan. När man fick en nötallergidiagnos förr, uppmanades patient att strikt undvika alla sorters nötter. Idag kan man analyser och se vilken nöt som är ”värstingen”. Om personen enbart har en korsallergi vad gäller hasselnötter behöver patienten inte ha en så kallad adrenalinpenna.
Det är viktigt att man får en korrekt diagnos för att behandla rätt och därmed slippa besvär. För pollenallergiker gäller det att tänka förebyggande och gärna börja behandla någon vecka innan pollen slår ut. Alltför många avvisas från vården och hänvisas att köpa receptfria antihistaminer vid misstanke på pollenallergi. Tyvärr är det idag många som därför medicinerar med antihistamin i onödan samtidigt som vissa medicinerar sin hösnuva med vanliga nässprayer och Alvedon, säger Magnus Borres
-I andra länder har man större fokus på att ta reda på vad som driver symtomen. Jag tycker att det är viktigt att man tar patientens oro på allvar och att de får en korrekt diagnos för att kunna hitta en optimal behandling. Dessutom vet man från studier att följsamheten för personer som inte har fått en diagnos minskar och det ökar risken att man inte behandlar alls eller behandlar fel. Detta kan i slutändan ge mycket högre samhällskostnader än om patienterna är välbehandlade.
Om man testar positivt på pälsdjur är det viktigt att man går vidare och analyserar vilket djur som är drivande. Detta betyder att om barnet skulle vara allergisk mot hund, men inte katt, behöver man inte vara orolig för att träffa katter, menar Magnus Borres.
-Många som kommer till mig vill ha en komplett kartläggning på barnets pälsdjursallergi, alltså vilka allergena proteiner individen har bildat antikroppar mot. Det är vanligt att man testar positivt mot både hund, katt och häst trots att det bara är ett djurslag som driver symtomen. Detta beror också på korsallergier mellan djurslagen. Vi inom vården, inklusive mig själv, har tidigare varit snabba på att säga att det är bäst att undvika alla tre typer av djur, även om man inte haft symptom. Numera pratar vi om primära och sekundära reaktioner även inom pollenallergi. Nya studier visar att om man enbart har antikroppar mot det femte proteinet som hanhundar utsöndrar, skulle man kunna umgås med en honhund utan att få besvär. Det finns dock inga allergihundar. En person kan reagera mot en hund i kullen, men inte mot en annan hund i samma kull. Men i framtiden kommer troligtvis fler djurälskare med pälsdjursallergi att kunna ha djur, till följd av bättre analyser och större kunskap inom området.
Metoder vid allergiutredning för korrekt diagnos
Din sjukdomshistoria, dina symtom och allergitest ska ligga till grunden för den diagnos som läkaren ställer. Det finns olika metoder när vården gör en allergiutredning, såsom:
- Blodprov: där man mäter IgE-antikroppar som hjälper till att bekräfta diagnosen. Det kan användas ensamt eller för att bekräfta resultat från pricktestet.
- Pricktest: där man mäter allergisk reaktion mot huden. Man gör ett litet stick i huden och droppar där det ämne läkaren tror att du är allergisk mot. Vid en allergisk reaktion svullnar huden som vid ett myggbett och man kan få klåda.
- Lapptest görs vid misstänkt kontaktallergi. En liten mängd av det ämne som misstänks framkalla allergi på läggs på huden och täcks med tejp. Man har lapptestet på huden under två dygn. Får man en hudrodnad kan det tyda på att du är allergisk mot ämnet.
- Födoämnesprovokation; där man först utesluter ett visst födoämne för att sedan prova att äta små mängder av livsmedlet, för att se om man får symtom.
Idag använder läkare blodprov eller pricktest för att se om patienten har specifika IgE-antikroppar för det ämne man misstänker att patienten är allergisk mot. Båda testerna visar förekomst och mängd av specifika IgE-antikroppar mot allergen, så kallad IgE-sensibilisering, men inte om individen har en allergisk sjukdom. Däremot vet man att ju högre halt av IgE-antikroppar desto större sannolikhet att du är allergisk. Det betyder att test är en mycket viktig pusselbit när läkare med utbildning och erfarenhet av att tolka IgE-svar, ska ställa rätt diagnos.
Att söka vård
I första hand ska du vända dig till din vårdcentral eller annan mottagning inom primärvården när du söker vård för någon allergisjukdom. För att komma till en allergispecialist, en så kallad allergolog, behöver man i vissa landsting remiss från behandlande läkare.
Inför en allergiutredning
Vanligtvis behöver man inte förbereda sig inför en allergiutredning. Det är dock alltid viktigt att berätta om eventuella läkemedel och naturläkemedel man tar. Vid blodprov behöver man inte göra uppehåll i behandlingen om du använder någon medicin mot allergi, men rådgör alltid med läkare.
-Något jag kan rekommendera inför läkarbesöket är att skriva symtomdagbok, Säger Maritha Sedvallson. Att notera när man till exempel åt det man misstänker att man kan vara allergisk mot och vilka besvär som uppstod vid olika tillfällen. Detta blir en stor hjälp för läkaren inför en allergiutredning.
Allergibehandling
Trots att målet med allergibehandling är symptomfrihet, går många omkring med otillräckligt behandlade symtom som påverkar livskvalitén negativt. Kontakta vården om du har besvär trots din behandling.
Receptfria läkemedel vid allergi
Om allergin är lindrig och tillfällig brukar man vanligtvis prova antihistamintabletter (finns även som ögondroppar och nässpray). Dessa blockerar den allergiska reaktionen i kroppen och används vid allergi mot exempelvis polen, pälsdjur, kvalster, kyla, mögel och vissa födoämnen. Man ska få effekt inom 15 minuter till en timme. Vid besvär från ögonen finns det ögondroppar. Nässpray med kortison kan hjälpa vid allergiska besvär i form av nästäppa och rinnsnuva.
Receptbelagda läkemedel vid allergi
Läkare kan skriva ut nässpray som innehåller både antihistamin och kortison. Även olika former av ögondroppar finns på recept. Vid svåra symtom kan kortison ges i tablettform under kortare perioder. Detta dämpar inflammationen i kroppen och har god effekt på nästäppa och minskar rinnsnuva och nysningar.
Om man har svåra symtom trots att man har testat tillgänglig läkemedelsbehandling kan man göra en så kallad allergivaccination. Det betyder att man under tre till fem års tid injicerar mycket små mängder av det ämne man inte tål, för att immunförsvaret sakta ska vänja sig och inte reagera så starkt mot det man är allergisk mot. För vissa allergen finns även tablettbehandling som alternativ. Behandlingen ges på en allergimottagning.
Vid astma är det viktigt att man har en regelbunden läkarkontakt för att utvärdera att man är korrekt behandlad.