Öroninflammation kan orsakas både av bakterier och av virus. Det finns två typer av öroninflammation som ofta drabbar barn – återkommande akut öroninflammation respektive vätska i mellanörat. Det är vanligt att en influensa kan leda till öroninflammation. Barn som är känsliga och ofta får öroninflammation kan ha nytta av influensavaccin då vanlig influensa som orsakas av virus gör att slemhinnor blir känsliga och bakterier kan lättare få fäste.
Vanliga symtom vid öroninflammation
Båda typerna av inflammation uppstår på liknande sätt men symtomen är olika. För att kunna avgöra om barnet har öroninflammation krävs ett besök på vårdcentralen.
• Akut öroninflammation – kommer plötsligt, ofta i samband med feber och smärta. Det kan göra mycket ont i örat och hörseln kan försämras. Barnet kan sova oroligt eller vakna på natten med öronvärk. Den akuta inflammationen går oftast över av sig själv på några dagar. Ibland spricker trumhinnan och varet rinner ut i hörselgången, då slutar värken eftersom trycket mot trumhinnan släpper. Trycket i mellanörat ökar när barnet ligger ner. Därför kan besvären kännas mer på natten än på dagen.
• Vätska i mellanörat – Ger en känsla av lock för örat och hörseln blir sämre än den brukar vara. Det brukar inte göra ont och barnet får inte feber. Hos två av tre barn läker inflammation med vätska i mellanörat ut inom en månad.
Behandling vid öroninflammation
Vid akut öroninflammation – om barnet har mycket ont räcker det i regel att ge smärtlindrande medicin hemma och vänta med läkarbesöket tills det blir morgon. Många akuta öroninflammationer läker av sig själva. Barn under två år får ändå antibiotika. Om barnet är över två år, och orkar leka som vanligt, brukar det går bra att avvakta två till tre dagar. Om besvären inte gett med sig då får barnet antibiotikabehandling.
Barn som haft fler än tre akuta inflammationer i mellanörat inom sex månader brukar få remiss till en öron-, näs- och halsläkare. Detsamma gäller barn med vätska i mellanörat som hållit i sig mer än tre månader.
Goda råd
- Näsdroppar kan minska nästäppan.
- Höj huvudändan på sängen rejält, det minskar svullnaden i näsa och öra.
- Receptfria värktabletter hjälper mot smärta.
- Undvik att få vatten i örat om det gått hål på trumhinnan.
Tips för att ge barn antibiotika
Eftersom barnet behöver ta hela sin antibiotikakur är det betydelsefullt att man vet att barnet får i sig all antibiotika. Försök att avdramatisera situationen när barnet ska ta sin antibiotika. Små barn som inte kan svälja tabletter kan ibland inte gilla smaken av antibiotika, man kan då blanda medicinen med något som barnet tycker om. Glass fungerar ofta ganska bra. Det är inte lämpligt att ge medicinen i nappflaskan, eftersom vällingens smak förändras och barnet kan sluta tycka om välling.
Barn som ännu inte fyllt ett år ges flytande antibiotika halvliggande i knäet. En doseringsspruta minskar risken för att barnet ska få medicinen i luftstrupen. Medicinen sprutas långsamt in vid mungipan mot insidan av kinden. När medicinen ges med sked bör du ge den långt in i munnen där smaken känns mindre. Om barnet kräks upp medicinen bör du vänta en stund innan man försöker på nytt. Om du vet att ditt barn brukar spotta ut mycket kan du tala med din läkare så ni får större mängd antibiotika så den inte tar slut innan kuren är klar.
Kan öroninflammation skada hörseln?
Även om öroninflammation kan göra mycket ont eller försämra hörseln under en kortare eller längre period är det mycket ovanligt att hörseln tar skada på lång sikt.
Mer läsning:
