Om ångest och rädsla
Ångest och rädsla är naturliga reaktioner vid hotande fara och har, liksom smärta, en viktig överlevnadsfunktion. Ångest kan utlösas av faror eller andra faktorer som inte nödvändigtvis utgör en direkt fara. Ångestsymtom kan drabba människor vid olika tillfällen i livet. Om ångesten börjar påverka och begränsa vardagen blir den sjuklig och kallas ångestsyndrom. Ångest är en kroppslig reaktion som kan beskrivas som en larmreaktion som aktiveras av det autonoma nervsystemet och inte kan kontrolleras med viljan.
Ångest kan framträda i olika former och styras av kroppens försvarsreaktioner och beredskap inför hot. Det extra energiöverskottet som genereras vid ångest och rädsla kan vara användbart vid faktisk fara, men när faran endast existerar i tankarna kan symtomen vara svåra att förstå.
När kan man få ångest?
Ångest kan utlösas i situationer som egentligen är trygga, samt av händelser eller platser som påminner om obehagliga upplevelser i det förflutna. Ångest kan också framkallas av negativa tankar, som att känna sig hotad, misslyckad eller maktlös. Ångest är en naturlig känsla som kan variera från person till person och från dag till dag. Även om ångest är obehagligt och kan vara skrämmande, utgör det inte en fysisk fara.
Ångest är övergående men kan återkomma. Att undvika ångest kan paradoxalt nog göra den starkare, och ju mer man försöker undvika den, desto svårare kan den vara att hantera. Ångest är något som man behöver lära sig hantera, och det finns hjälp att få.
Ångest respektive ångestsyndrom
Det är viktigt att skilja mellan ångest som ett symtom och ångestsyndrom som en sjukdom. Ångestsyndrom omfattar olika diagnoser som kan påverka livet och innefattar tillstånd som paniksyndrom, agorafobi, social ångest, specifika fobier och generaliserat ångestsyndrom (GAD).
Ångestsyndrom drabbar ungefär var fjärde vuxen och är vanligare hos kvinnor än hos män. Risken att utveckla ångestsyndrom påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.
Ångestsyndrom är vanligt i Sverige
Ångestsyndrom är ett av de vanligaste psykiatriska tillstånden i Sverige, och det påverkar både kvinnor och män. Många drabbade upplever överväldigande, svårkontrollerad och återkommande ångest, vilket kan leda till undvikande av utlösande situationer. Tillståndet kan påverka arbetsliv, skola och sociala relationer och orsaka betydande lidande.
Stigma och missuppfattningar om ångest
Enligt en undersökning från 2022 tror var fjärde kvinna och mer än var tredje man i Sverige att ångesten är orsakad av personen själv. Liknande resultat framkommer från internationell forskning. Dessa missuppfattningar skapar stigmatisering, vilket gör att den som har ångestsyndrom kan känna skuld och skam kring sitt tillstånd. Detta kan i sin tur hindra personen från att söka hjälp i tid.
Betydelsen av att öka kunskapen om ångestsyndrom
Den vanligaste föreställningen är att ångesten inte är på riktigt, och att den drabbade bara behöver “ta sig samman” för att komma ur problemet. Men ångestsyndrom är en verklig psykisk sjukdom som kräver behandling och hjälp. För att minska stigmatiseringen och öka möjligheten för drabbade att söka hjälp, behöver kunskapen om tillståndet öka både i samhället och inom olika yrkesgrupper, som hälso- och sjukvården och skolan.
Följder av stigmatiseringen
Då många med ångestsyndrom är unga kan följderna av stigmatisering bli stora, särskilt om det saknas kunskap och förståelse i skola och arbetsliv. Till exempel när det gäller social ångest, som uppkommer när man har andras uppmärksamhet, som vid föredrag eller möten. Stigmatisering kan leda till undvikande av dessa situationer, vilket i sin tur påverkar lärande och utveckling, både för personen själv och för omgivningen.
Betydelsen av att våga berätta och söka hjälp
För att bryta stigmat kring ångestsyndrom behöver fler våga berätta om sina erfarenheter och känslor kring tillståndet. Det är också viktigt att söka hjälp i tid för att få adekvat behandling och stöd. Ångestsyndrom kan behandlas med god effekt, till exempel genom psykoterapi eller läkemedel, och det är viktigt att drabbade känner att de inte behöver skämmas över sitt mående.
Behandling av ångestsyndrom
Behandlingen av ångestsyndrom involverar olika terapiformer som stödsamtal, psykologisk behandling såsom kognitiv beteendeterapi (KBT), samt ibland medicinering med preparat som påverkar serotoninbalansen i hjärnan.
För att hantera ångest på egen hand kan man försöka acceptera ångesten, lösa situationer som orsakar den, prata med någon, upprätthålla sunda vanor, använda andningstekniker och medveten närvaro, undvika stress samt alkohol och droger. Forskning pågår kring olika behandlingsmetoder och orsaker till ångest.
Vägen framåt – ökad kunskap och behandlingsmöjligheter
För att minska stigmatiseringen och öka kunskapen om ångestsyndrom krävs en insats från samhället och olika yrkesgrupper. Utbildning och information om tillståndet behövs för att öka förståelsen och förbättra möjligheterna för drabbade att söka hjälp. Denna ökade medvetenhet kan bidra till att fler får rätt behandling i tid och därmed kan leva ett mer fungerande liv utan att låta ångesten hindra dem. Det är också viktigt att fortsätta forska och utveckla nya behandlingsmetoder för att ständigt förbättra vården för personer med ångestsyndrom.
Fakta om ångestsyndrom
Ångestsyndrom är en övergripande term som beskriver olika mentala hälsotillstånd där ångest är den dominerande och ihållande känslan. Det finns flera olika typer av ångestsyndrom, inklusive:
- Generaliserat ångestsyndrom (GAD): Personer med GAD upplever kronisk oro och ängslan över vardagliga saker, även om det inte finns någon uppenbar anledning till oro. Symtomen inkluderar rastlöshet, muskelspänningar, koncentrationssvårigheter och sömnproblem.
- Paniksyndrom: Personer med paniksyndrom upplever återkommande och oförutsägbara panikattacker, som är intensiva episoder av rädsla och obehag. Fysiska symtom som hjärtklappning, svettningar, skakningar och andnöd är vanliga under dessa attacker.
- Social ångest (social fobi): Detta innebär en intensiv rädsla för sociala situationer och en stark känsla av obehag eller oro över att bli bedömd av andra. Personer med social ångest undviker ofta situationer där de kan bli iakttagna eller bedömda.
- Specifik fobi: Detta handlar om en överdriven och oproportionerlig rädsla för specifika föremål, situationer eller aktiviteter. Vanliga exempel inkluderar rädsla för spindlar, höjder eller flygande.
- Tvångssyndrom (OCD): Människor med OCD upplever ständiga tankar (obsessioner) som ofta är ångestdrivna, och de utför repetitiva beteenden eller mentala ritualer (tvång) för att minska ångesten. Detta kan inkludera exempel som att tvätta händerna upprepade gånger eller dubbelkolla saker om och om igen.
Det är viktigt att notera att ångestsyndrom är en verklig medicinsk sjukdom som påverkar hjärnans funktion och kemi. Det är inte en enkel känslomässig reaktion eller något som en person medvetet kan kontrollera eller “skaka av sig”. Behandlingar för ångestsyndrom kan inkludera terapi, medicinering och olika typer av stöd.
