Manligt könshormon, testosteron, finns i olika mängder hos både män och kvinnor. Hormonet kontrollerar t ex hur mycket hår man har kring armhålor och könsorgan. Vissa perioder i livet för naturligt med sig förändrad hårväxt. I puberteten tillkommer hår i armhålor och kring könsorgan. Kring klimakteriet kan man naturligt få tunnare hår på huvudet och kraftigare hår i ansiktet. De förändringar som sker kring dessa hormonintensiva perioder i livet är förväntade.
Begreppet hirsutism handlar om mer oväntade förändringar i kvinnors hårväxt, t ex hår som uppkommer på platser där behåring oftast inte finns hos kvinnor. Det finns också ett annat begrepp som kallas för hypertrikos, som betyder ökad behåring över hela kroppen. Hirsutism ses hos vissa som ett kosmetiskt problem, men generande hårväxt kan vara ett frustrerande besvär som kan leda till att man drar sig undan socialt. Detta kan bidra till depression och ångest inför sociala situationer.
Symtom på hirsutism
Symtomen på hirsutism är att hårets utseende och placering kan förändras. Det kan bli grövre, mörkare och mer synligt. Medicinskt kallas hårtyperna för vellushår och terminalhår. Vellushår är diskret hår som täcker majoriteten av kroppen medan terminalhår är tjockare, längre och mörkare. Vid hirsutism brukar platser med vellushår övergå till terminalhår.
Några vanliga platser där ökad hårväxt kan uppstå är:
- Benen, framförallt insidan av låren
- Hakan
- Underarmarna
- Mage
- Bröst
Vissa tillstånd som orsakar hirsutism gör även att man får andra effekter av manligt könshormon. Det kan t ex handla om att rösten blir djupare eller att man får mer muskelmassa.
Orsaker till hirsutism
Några orsaker till ökad hårväxt hos kvinnor är:
- Idiopatisk hirsutism (ökad hårväxt utan tydlig bakomliggande orsak)
- PCOS (Polycystiskt ovariesyndrom)
- Hormonella förändringar till följd av rubbningar i kroppen (ovanligt)
Idiopatisk hirsutism
Idiopatisk hirsutism innebär att den ökade hårväxten uppstår utan tydlig orsak. En vanlig tolkning av idiopatisk hirsutism är att man rent genetiskt ofta har mer och grövre hårväxt inom familjen. Detta kan ofta även märkas hos manliga släktingar. Hos de med den typen av ökad hårväxt syns sällan förhöjda nivåer av manliga könshormoner.
PCOS (polycystiskt ovariesyndrom)
Polycystiskt ovariesyndrom är ett tillstånd i äggstockarna där hormonrubbningar leder till symtom som oregelbunden mens, viktuppgång, akne och ökad hårväxt. PCOS är en sjukdom med varierande svårighet på symtomen. Den upptäcks ofta vid besvär med gles eller oregelbunden mens, eller när någon har svårt att bli gravid.
Hormonella förändringar
Några ovanliga orsaker är till hirsutism är hormonella förändringar i binjurebarken, äggstockarna eller hypofysen.
Behandling av hirsutism
Om en kvinna har en hög nivå av manligt könshormon i kroppen kan p-piller kan sättas in som behandling. Det fungerar genom att binda upp testosteronet till bärarproteiner, så att inte så mycket av hormonet cirkulerar fritt i blodet och når olika delar av kroppen. Viktnedgång (om motiverat) kan också vara något som motverkar kraftig hårväxt. Det finns även läkemedelsbehandlingar och laserbehandlingar, oftast med begränsad eller kortvarig effekt.
I många fall av hirsutism handlar det om att hitta en effektiv kosmetisk behandling snarare än läkemedelsbehandling. Tvärtemot vad många tror så stimulerar metoder som rakning och hårborttagningskräm inte hårväxten.
Några metoder mot ökad hårväxt är:
- Rakning (med moden rakhyvel med dubbla rakblad efter mjukgörande av huden)
- Vaxning
- Blekning av mörka hårstrån
- Hårborttagningskräm
- Diatermi (en metod där hårsäckar förstörs med hjälp av en svagt strömförande nål)
- IPL eller laser
För de som har konstaterad PCOS kan man i många regioner få hjälp med att bekosta laserbehandling eller diatermi för ökad behåring i ansiktet.
När bör man söka vård?
Om du har något av dessa tecken bör du söka vård på en vårdcentral, ungdomsmottagning eller gynekologisk mottagning:
- Mens färre än fyra gånger per år
- Mer hår på kroppen än tidigare
- Svårigheter att bli gravid
