Här finner du artiklar och filmer om benskörhet, PMS, p-piller, klimakteriet, inkontinens och annat som berör kvinnor.
Bakteriell vaginos (BV) är den vanligaste orsaken till illaluktande flytningar hos kvinnor. Det är vanligt att ha besvär med BV, och i de flesta fall ofarligt, men kan kännas väldigt jobbigt. Här kan du läsa mer om orsaker, symtom och behandling.
De allra flesta kvinnor har någon gång upplevt torrhet och sköra slemhinnor. Förutom att ge besvär som irritation och klåda kan det även öka risken för urinvägsinfektioner och slidkatarr och påverka samlivet.
Sveda, klåda och irritation i underlivet är nog så besvärande. Inte sällan är orsaken en svampinfektion men lika ofta beror obehaget på en rubbning i slidans normala bakterieflora – så kallad bakteriell obalans.
Du är inte ensam om att drabbas av mensvärk, det vill säga värk och obehag före och under din mens. Symtomen kan vara smärta i mage och rygg, men även yrsel och illamående. Du kan på egen hand, på olika sätt, lindra mensvärken.
Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet och inleds oftast med att mensen förändras, vilket vanligtvis inträffar när du har passerat 45-års åldern. Nästan 75 procent av alla kvinnor som går igenom klimakteriet upplever besvär, såsom exempelvis torra slemhinnor och svettningar. Man behöver dock inte ha besvär resten av livet, för det finns hjälp att få.
Urinvägsinfektion eller blåskatarr beror på en infektion i urinblåsan som oftast orsakats av tarmbakterier. Urinvägsinfektion drabbar oftare kvinnor än män och kan både behandlas och förebyggas.
Hjärndimma, trötthet, konstant irritation, sömnsvårigheter och torra slemhinnor. Listan på symtom som du kan uppleva i samband med klimakteriet är lång. Många kvinnor förstår inte att deras besvär beror på hormonella förändringar förrän svettningarna och värmevallningarna dyker upp, och då kan de ha haft sina andra symtom under flera år.
I vissa delar av landet är hormonläkemedel betydligt vanligare än i andra och över antalet kvinnor som besökt en gynekolog för sina klimakteriebesvär varierar.
Att alltid ha ont begränsar Kent Revedals liv långt mer än rullstolen gör. I en tuff situation har Kent valt att, även om det funnits mörka stunder, inte bli ett offer för den ständiga smärtan. Istället har han hittat sätt att öka sin livsglädje och även hjälpa andra i samma situation. Samtidigt är han kritisk mot svårigheterna att komma till en smärtmottagning.
Sedan millennieskiftet har antalet personer som fått diagnosen könsdysfori ökat i Sverige. Personer med könsdysfori, som transsexualism, identifierar sig inte med det kön de registrerats med vid födseln.
Skillnaderna i hälsa ökar mellan olika grupper och mest ökar hälsoskillnader som hänger samman med inkomst. Högutbildade personer med hög inkomst har bättre hälsa än andra och hälsoklyftorna fortsätter ökar.
Svenskarna lever längre än invånarna i de flesta EU-länder. Samtidigt kvarstår de socioekonomiska skillnaderna i hälsa och problemet med långa väntetider inom vården.
Allt fler svenskar har en privat sjukförsäkring eller sjukvårdsförsäkring, vanligtvis något som bekostas av arbetsgivare eller fack. Försäkringsformen ska ge tillgång till allt från sjukvårdsrådgivning till rehabilitering men har även varit föremål för debatt då det visat sig att den med privata sjukvårdsförsäkringar kan få förtur inom vården. Nu ska frågan utredas av regeringen.
Äta hälsosammare, träna mer och stressa mindre. Så brukar svenskarnas vanligaste nyårslöften låta. Trots det slarvade varannan svensk med kosten under fjolåret.
