Gång på gång hamnar jag i sammanhang som får mig att ställa frågan: Hur kan sjukvården ha så begränsad kunskap om obesitas?
I de nationella riktlinjerna för vård vid obesitas som släpptes 2022 står det med som en prioriteringspunkt att öka kunskapen om diagnosen inom vården. Men är detta verkligen en kunskapsfråga, eller handlar det snarare om attityder och fördomar?
Socialstyrelsen konstaterar i riktlinjerna: Obesitas (även kallat fetma) är en komplex, kronisk sjukdom. Den försämrar människors livskvalitet och ökar risken för andra allvarliga sjukdomar. Också risken att dö i förtid ökar. Cirka 1,3 miljoner vuxna och 80 000 barn i Sverige har obesitas, och sjukdomen blir allt vanligare. Personer med obesitas behöver kvalificerad vård och ett gott bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen.
Korkade och lata?
Personer som lever med ett högre BMI värderas ofta utifrån hur de ser ut. Och det kanske inte är så konstigt om man ser sig omkring i samhället. I såväl nyhetsrapportering som populärkultur och reklam framställs personer med ett högre BMI som lite mindre vetande och lite mindre villiga att ta ansvar för sin egen hälsa. Eller, om vi ska tala klarspråk, de framställs ofta som korkade och lata.
Reklamen driver med sjukdomen
Finns det någon annan kronisk sjukdom där reklammakare skulle få för sig att driva med diagnosen och stigmatisera genom att visa stereotypa bilder, utan en tanke på hur det upplevs av den som har sjukdomen? Kan vi föreställa oss att detta skulle kunna ske med cancer, diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar?
Alla människor bär på fördomar, men i yrken där uppdraget är att möta och hjälpa andra människor är det en skyldighet att vara uppmärksam på och ifrågasätta sina egna fördomar.
Det gäller i synnerhet den som arbetar inom vården och ofta möter människor som befinner sig i en utsatt situation. Med diagnosen obesitas är detta extra påtagligt då vi vet att det är en sjukdom med stor självstigmatisering, där många känner skam och skuld och tar på sig ansvaret för att de blivit sjuka.
Rapport om bemötande i sjukvården
HOBS släppte 2022 en rapport om hur patienter med högre BMI upplever bemötande från vården. 67 procent hade fått oönskade kommentarer om vikt och viktnedgång och 21 procent hade fått kränkande kommentarer eller bemötande.
Så här berättar en person om bemötandet i sjukvården:
”Droppen som fick bägaren att rinna över var när jag hade klämt ett finger i ett fönster och trodde att det kunde vara brutet, läkaren började med att fråga om jag tänkt på att gå med i vikt för att må bättre…. Jag bytte vårdcentral efter det.”
”Det spelar ingen roll varför man söker, det är alltid vikten som är orsaken. Läkare tittar på en med avsmak och vill liksom bara bli av med en. Jag har slutat att söka vård för saker eftersom det ändå inte hjälper.”
Det är påtagligt att den bild vårdpersonal, medvetet eller omedvetet, har följer med i patientmötet och att motivationen att hjälpa patienten till en hållbar förändring kanske inte alltid finns där.
Till dig som är patient
- Våga ifrågasätta och kräv att bli lyssnad på och respekterad.
- Ställ följdfrågor. Har du ett BMI över 30 har du rätt till en medicinsk utredning och har du obesitas har du rätt till evidensbaserad vård.
- Får du ett dåligt bemötande, byt vårdenhet, kontakta patientnämnden eller oss på HOBS för råd och stöd.
Det här är HOBS, Hälsa oberoende av storlek
- En ideell organisation som arbetar med frågor som rör övervikt och obesitas/fetma. Vi ser på hälsa som ett helhetsbegrepp som består av fysiska, psykiska och sociala faktorer. HOBS är ett riksförbund som verkar för allas rätt att mötas med respekt i samhället.
- Vi arbetar aktivt med frågor för allas rätt till en jämlik vård och fokuserar på att utifrån var och ens individuella förutsättningar skapa en sund och positiv syn på hälsa.
- Hälsa (allas rätt till en jämlik sådan), förståelse (för det egna beteendet men även samhällets förståelse för mig) och ansvar (för den egna hälsan) är förbundets grundstenar och genomsyrar HOBS verksamhet. På flera platser runt om i landet finns länsföreningar, där erbjuds samtalsgrupper, olika aktiviteter och möjlighet att vara med och påverka till bättre vård.
