Enkla livsstilsförändringar kan dramatiskt förbättra blodtryck, blodfetter och andra riskfaktorer. Men ibland kan hjälpen från läkemedel behövas.
Omkring 370 000 svenskar lider av förmaksflimmer och sjukdomen räknas till en av våra folksjukdomar. Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt eller att pulsen är snabb och oregelbunden kan det vara tecken på förmaksflimmer. Vid förmaksflimmer är det viktigt att vara medveten om den ökade risken för stroke och vilka behandlingar som finns att få.
Sicklecellanemi (SCD) är en ärftlig sjukdom som bland annat leder till låga blodvärden (anemi) och en ökad risk för att drabbas av blodproppar. Den kroniska smärta och trötthet som vissa personer med SCD känner, kan påverka det dagliga livet och livskvalitén negativt.
Thalassemi är en grupp ärftliga sjukdomar som påverkar generna som kodar för hemoglobin. Det kan leda till blodbrist, anemi, i olika grader. Att leva med sjukdomen kan vara en daglig kamp med många medicinska, ekonomiska och sociala utmaningar.
Kolesterol är nödvändigt för att din kropp ska fungera. Kolesterol kan även i vissa fall påverka vår kropp negativt. Därför är det bra att ha koll på ditt målvärde och vad du kan göra när du inte når det.
Vanliga orsaker till svullna ben och fötter är ett långvarigt stående eller sittande, en lång flygresa, graviditet och övervikt. Svullna fötter och ben kan också bero på vissa sjukdomar. Man kan dock förebygga och behandla problemen genom att regelbundet röra på sig mer och använda kompressionsstrumpor.
Om vätska samlas i till exempel ben eller fötter, en svullnad som inte ger med sig, kallas det för ödem. Ödem är relativt vanligt och något som kan drabba både kvinnor och män. Det finns olika typer av ödem som har varierande symtom och som påverkar kroppen på olika sätt. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma och söka hjälp om man har en svullnad som inte vill ge med sig, för att inte få ytterligare besvär.
Lär dig mer om blodtrycket, orsaker till högt blodtryck och vikten av att inte gå med obehandlad hypertoni.
Spasticitet är en komplikation efter stroke som innebär kraftiga muskelsammandragningar. Det kan leda till smärta, kramper och försämrad förmåga att styra sina muskler samt kroppsdelar som då hamnar i felställning. Fysioterapi i kombination med injektion av muskelavslappnande läkemedel har visat sig ha god effekt på spasticitet. Dock är det endast cirka 15 procent av de som skulle ha nytta av den kombinerade behandlingen som får den.
Venös tromboembolism (VTE) orsakar varje år mer än 1 000 dödsfall och 11 000 inläggningar på sjukhus i Sverige. Därför är det oerhört viktigt att arbeta förebyggande likväl som att snabbt sätta in behandling vid ventrombos eller lungemboli – blodpropp i ben eller lungor.
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Denna obalans i cellen hos hjärtsviktspatienter behöver korrigeras. Hjärtsvikt är en folksjukdom som blir vanligare med stigande ålder.
Varje år drabbas omkring 30 000 personer av stroke och det förekommer lika ofta hos både män och kvinnor. De flesta som får stroke är äldre personer. Har man förmaksflimmer ökar risken för stroke, men det finns ett enkelt sätt att upptäcka förmaksflimmer och därmed förebygga risken för stroke. Vanliga symtom är bland annat domningar och förlamningar i ansiktet, armar och ben.
Andnöd, outsäglig trötthet och oräkneliga sjukhusbesök. Så såg vardagen ut för Stefan Holmsten, 54 år. Sedan tonåren har han lidit av förmaksflimmer. Efter att ha testat ett flertal mediciner utan att bli hjälpt genomgick han för ett par år sedan en så kallad ablationsbehandling och är nu helt frisk.
Att personer som drabbats av stroke inte klarar styrketräning kan vara en förlegad uppfattning. Det visar sjukgymnasten Ulla-Britt Flansbjervid Universitetssjukhuset i Lund i sin avhandling.
Vad är egentligen blodfetter och varför kan de öka risken för hjärtkärlsjukdomar? Spelar det någon roll vad man äter och går ett högt kolesterol att träna bort?
Träning i varmt vatten förbättrar den fysiska funktionen både hos äldre med hjärtsvikt och äldre med hjärtsvikt och typ 2-diabetes. Vattengympa har tidigare bedömts som olämplig träning för personer med hjärtsvikt.
Åderförkalkning i benen ligger bakom kärlsjukdomen fönstertittarsjuka. För den drabbade är rökstopp och regelbunden motion absolut nödvändigt för att inte riskera amputation.
Ett litet metallnät, en så kallad stent, som är preparerad med läkemedel och används vid ballongvidgning, minskar risken för återfall i kärlkramp. Per Tornvall, överläkare på kardiologiska kliniken vid Karolinska Sjukhuset, arbetar både som kliniker och forskare med ballongvidgningar på hjärtpatienter. – Läkemedelsstenten har inneburit ett stort steg framåt i vården av patienter med hjärtinfarkt och svår kärlkramp, säger han.
I Sverige dör årligen omkring 30 000 personer i någon sjukdom relaterad till hjärt-kärlsjukdom och blodfettrubbningar. Höga blodfettsvärden behöver i sig inte vara farligt om man lever ett någorlunda sunt liv även om det inte är bra, men i kombination med exempelvis rökning, dåliga matvanor, diabetes eller övervikt har det visat sig öka risken att utveckla åderförfettning och hjärt-kärlsjukdomar.
