Hjärnan är ett fantastiskt organ som är otroligt anpassningsbar och har möjligheten att återhämta sig efter skador.
Migrän är en neurologisk folksjukdom och kännetecknas av sprängande huvudvärk i attacker, som kan pågå mellan ett och tre dygn. Ofta sitter värken vid ena ögat eller på ena sidan av huvudet. Migrän drabbar omkring 15 % av befolkningen i Sverige och man insjuknar ofta redan under puberteten. Det finns dock flera effektiva behandlingsmöjligheter.
Spasticitet är en komplikation efter stroke som innebär kraftiga muskelsammandragningar. Det kan leda till smärta, kramper och försämrad förmåga att styra sina muskler samt kroppsdelar som då hamnar i felställning. Fysioterapi i kombination med injektion av muskelavslappnande läkemedel har visat sig ha god effekt på spasticitet. Dock är det endast cirka 15 procent av de som skulle ha nytta av den kombinerade behandlingen som får den.
 – tecken på om man är drabbad-585x329.jpg){kind=small}
Duchennes muskeldystrofi (DMD) är inte bara den vanligast förekommande genetiska neuromuskulära sjukdomen hos barn, men också en av de allvarligaste. För de flesta är sjukdomen okänd, varför det är viktigt att öka kunskapen om den.
Vi vet inte i dag vad det är som orsakar multipel skleros, inte heller vad som gör att vissa, ofta unga personer, drabbas av sjukdomen. Vad vi däremot får ökad kunskap om är hur man kan lindra och behandla MS, även om sjukdomen fortfarande inte går att bota.
Drabbas du av kronisk migrän betyder det att du har minst 15 dagar med huvudvärk per månad under en period på tre månader. Minst åtta av dessa har typisk migränkaraktär, med exempelvis pulserande eller halvsidig smärta, som åtföljs av illamående eller ljuskänslighet. Idag finns det dock goda behandlingsalternativ för dig som har kronisk migrän.
En ny, medicinfri depressionsbehandling som innehåller ett hjärnstimulerande headset finns nu att köpa i Sverige. Det svenska företaget, Flow Neuroscience, som specialiserar sig på medicinska enheter har lanserat den första, och enda, medicinskt godkända behandlingen för hemmabruk i sitt slag i Europa för att hjälpa de 4 procent av befolkningen som lider av depression.
2024 var ett framgångsrikt år för medicinsk forskning med flera betydande genombrott inom olika områden. Här är en sammanfattning av några viktiga medicinska upptäckterna under året.
Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har tilldelat 2024 års Nobelpris i fysiologi eller medicin till Victor Ambros och Gary Ruvkun för deras revolutionerande upptäckt av mikroRNA och dess roll i post-transkriptionell genreglering. Denna upptäckt har visat sig ha fundamental betydelse för organismers utveckling och funktion, och öppnat upp nya möjligheter inom medicinsk forskning och behandling.
Antalet ADHD-diagnoser i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren, vilket väcker frågor om diagnostik, behandling och potentiella risker med läkemedelsbehandling. Denna artikel undersöker den aktuella situationen och belyser både fördelar och risker med ADHD-medicinering.
Lotta Borg Skoglund belyste de komplexa utmaningarna som kvinnor med ADHD och autism, särskilt de med samsjuklighet (AuDHD), står inför, under en föreläsning arrangerad av Autism Skåne. Föreläsningen, med titeln "Från duktig flicka till utmattad kvinna", lyfte fram hur sociala förväntningar och biologiska skillnader påverkar diagnostisering och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) hos kvinnor.
Öl ses ofta som ett mildare alternativ till starksprit, men alkoholens påverkan på kroppen är likvärdig, oavsett dryckens styrka. Att dricka öl dagligen kan ha allvarliga hälsoeffekter, inklusive ökad risk för typ 2-diabetes och andra kroniska sjukdomar. Detta betonar Dr. Andrzej Konieczny i en intervju med Medonet.
Om jaget, minnet och den fria viljan existerar är de sannolikt produkter av komplexa interaktioner mellan olika hjärnregioner och nätverk. Vår förståelse fortsätter att utvecklas, men många frågor kvarstår olösta och kräver fortsatt forskning. När neurokirurgen Rickard L. Sjöberg opererar brukar han föreställa sig hjärnan som en maskin utan själ, men filosofiskt och neurovetenskapligt inser han att de har ett samband.
Patologiskt undvikande beteende (PDA) och trotssyndrom (ODD) är två distinkta koncept som har varit föremål för forskning och debatt under senare år. Även om båda involverar utmanande beteenden hos barn, skiljer de sig åt i sina underliggande mekanismer och rekommenderade tillvägagångssätt. Det finns utmaningarna med att diagnosticera och bemöta trotssyndrom hos barn och unga. Att förstå bakomliggande orsaker till beteenden kan många gånger vara minst lika viktigt som nyttan av enbart diagnostiska etiketter.
