Enkla livsstilsförändringar kan dramatiskt förbättra blodtryck, blodfetter och andra riskfaktorer. Men ibland kan hjälpen från läkemedel behövas.
Kolesterol är nödvändigt för att din kropp ska fungera. Kolesterol kan även i vissa fall påverka vår kropp negativt. Därför är det bra att ha koll på ditt målvärde och vad du kan göra när du inte når det.
Omkring 370 000 svenskar lider av förmaksflimmer och sjukdomen räknas till en av våra folksjukdomar. Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt eller att pulsen är snabb och oregelbunden kan det vara tecken på förmaksflimmer. Vid förmaksflimmer är det viktigt att vara medveten om den ökade risken för stroke och vilka behandlingar som finns att få.
Sicklecellanemi (SCD) är en ärftlig sjukdom som bland annat leder till låga blodvärden (anemi) och en ökad risk för att drabbas av blodproppar. Den kroniska smärta och trötthet som vissa personer med SCD känner, kan påverka det dagliga livet och livskvalitén negativt.
Thalassemi är en grupp ärftliga sjukdomar som påverkar generna som kodar för hemoglobin. Det kan leda till blodbrist, anemi, i olika grader. Att leva med sjukdomen kan vara en daglig kamp med många medicinska, ekonomiska och sociala utmaningar.
Vanliga orsaker till svullna ben och fötter är ett långvarigt stående eller sittande, en lång flygresa, graviditet och övervikt. Svullna fötter och ben kan också bero på vissa sjukdomar. Man kan dock förebygga och behandla problemen genom att regelbundet röra på sig mer och använda kompressionsstrumpor.
Om vätska samlas i till exempel ben eller fötter, en svullnad som inte ger med sig, kallas det för ödem. Ödem är relativt vanligt och något som kan drabba både kvinnor och män. Det finns olika typer av ödem som har varierande symtom och som påverkar kroppen på olika sätt. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma och söka hjälp om man har en svullnad som inte vill ge med sig, för att inte få ytterligare besvär.
Lär dig mer om blodtrycket, orsaker till högt blodtryck och vikten av att inte gå med obehandlad hypertoni.
Spasticitet är en komplikation efter stroke som innebär kraftiga muskelsammandragningar. Det kan leda till smärta, kramper och försämrad förmåga att styra sina muskler samt kroppsdelar som då hamnar i felställning. Fysioterapi i kombination med injektion av muskelavslappnande läkemedel har visat sig ha god effekt på spasticitet. Dock är det endast cirka 15 procent av de som skulle ha nytta av den kombinerade behandlingen som får den.
Venös tromboembolism (VTE) orsakar varje år mer än 1 000 dödsfall och 11 000 inläggningar på sjukhus i Sverige. Därför är det oerhört viktigt att arbeta förebyggande likväl som att snabbt sätta in behandling vid ventrombos eller lungemboli – blodpropp i ben eller lungor.
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Denna obalans i cellen hos hjärtsviktspatienter behöver korrigeras. Hjärtsvikt är en folksjukdom som blir vanligare med stigande ålder.
Varje år drabbas omkring 30 000 personer av stroke och det förekommer lika ofta hos både män och kvinnor. De flesta som får stroke är äldre personer. Har man förmaksflimmer ökar risken för stroke, men det finns ett enkelt sätt att upptäcka förmaksflimmer och därmed förebygga risken för stroke. Vanliga symtom är bland annat domningar och förlamningar i ansiktet, armar och ben.
Det krävs bara några sekunder för att tänka en positiv tanke om dig själv eller någon annan och endast ett fåtal minuter för att djupandas eller använda tandtråd. Om du vill ha många enkla men viktiga tips och knep för att få till en ny, hållbar och hälsosam vana, ska du läsa boken ”Explosiva Mikrovanor – boosta din hälsa på några minuter” av Bertil Marklund och Linn Asterby (Bonnier Fakta).
Hjärt-Lungfonden tar itu med myter om levnadsvanor baserat på den senaste vetenskapen om hur våra vanor kan förbättra vår hälsa. Men vad säger egentligen forskningen? Kan man bli beroende av socker? Är gluten dåligt för alla? Är färsk mat alltid bättre än fryst? Genom att förändra våra levnadsvanor kan vi förebygga en betydande del av kranskärlssjukdomar och stroke.
Fler diagnosticeras med ADHD och därmed har förskrivningen av läkemedel ökat kraftigt på senare år. Det finns dock en osäkerhet kring om långvarig medicinering kan öka risken för vissa sjukdomar.
Ghrelin, även kallat hungerhormon, har visats kunna öka hjärtats förmåga att pumpa ut mer blod till kroppen, visar en ny studie.
Ny studie pekar på att genom att byta blodtryckssänkande läkemedel kan vissa få stora positiva behandlingseffekter.
Svullna ben och fötter är ett väldigt vanligt bekymmer. Våra artiklar om bekymret tillhör de mest besökta på vår webbsida, och i en enkät har 86 procent av de svarande angett besvär med svullnad i ben och fötter.
I anslutning till vår mycket välbesökta artikel om förmaksflimmer frågade vi er läsare om den blodförtunnande behandlingen och hur den upplevs. Enkäten visar att målet med förebyggande behandling mot blodpropp vid förmaksflimmer hos våra läsare nästan når upp till rådande nationella riktlinjer.
