Enkla livsstilsförändringar kan dramatiskt förbättra blodtryck, blodfetter och andra riskfaktorer. Men ibland kan hjälpen från läkemedel behövas.
Kolesterol är nödvändigt för att din kropp ska fungera. Kolesterol kan även i vissa fall påverka vår kropp negativt. Därför är det bra att ha koll på ditt målvärde och vad du kan göra när du inte når det.
Omkring 370 000 svenskar lider av förmaksflimmer och sjukdomen räknas till en av våra folksjukdomar. Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt eller att pulsen är snabb och oregelbunden kan det vara tecken på förmaksflimmer. Vid förmaksflimmer är det viktigt att vara medveten om den ökade risken för stroke och vilka behandlingar som finns att få.
Sicklecellanemi (SCD) är en ärftlig sjukdom som bland annat leder till låga blodvärden (anemi) och en ökad risk för att drabbas av blodproppar. Den kroniska smärta och trötthet som vissa personer med SCD känner, kan påverka det dagliga livet och livskvalitén negativt.
Thalassemi är en grupp ärftliga sjukdomar som påverkar generna som kodar för hemoglobin. Det kan leda till blodbrist, anemi, i olika grader. Att leva med sjukdomen kan vara en daglig kamp med många medicinska, ekonomiska och sociala utmaningar.
Vanliga orsaker till svullna ben och fötter är ett långvarigt stående eller sittande, en lång flygresa, graviditet och övervikt. Svullna fötter och ben kan också bero på vissa sjukdomar. Man kan dock förebygga och behandla problemen genom att regelbundet röra på sig mer och använda kompressionsstrumpor.
Om vätska samlas i till exempel ben eller fötter, en svullnad som inte ger med sig, kallas det för ödem. Ödem är relativt vanligt och något som kan drabba både kvinnor och män. Det finns olika typer av ödem som har varierande symtom och som påverkar kroppen på olika sätt. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma och söka hjälp om man har en svullnad som inte vill ge med sig, för att inte få ytterligare besvär.
Lär dig mer om blodtrycket, orsaker till högt blodtryck och vikten av att inte gå med obehandlad hypertoni.
Spasticitet är en komplikation efter stroke som innebär kraftiga muskelsammandragningar. Det kan leda till smärta, kramper och försämrad förmåga att styra sina muskler samt kroppsdelar som då hamnar i felställning. Fysioterapi i kombination med injektion av muskelavslappnande läkemedel har visat sig ha god effekt på spasticitet. Dock är det endast cirka 15 procent av de som skulle ha nytta av den kombinerade behandlingen som får den.
Venös tromboembolism (VTE) orsakar varje år mer än 1 000 dödsfall och 11 000 inläggningar på sjukhus i Sverige. Därför är det oerhört viktigt att arbeta förebyggande likväl som att snabbt sätta in behandling vid ventrombos eller lungemboli – blodpropp i ben eller lungor.
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Denna obalans i cellen hos hjärtsviktspatienter behöver korrigeras. Hjärtsvikt är en folksjukdom som blir vanligare med stigande ålder.
Varje år drabbas omkring 30 000 personer av stroke och det förekommer lika ofta hos både män och kvinnor. De flesta som får stroke är äldre personer. Har man förmaksflimmer ökar risken för stroke, men det finns ett enkelt sätt att upptäcka förmaksflimmer och därmed förebygga risken för stroke. Vanliga symtom är bland annat domningar och förlamningar i ansiktet, armar och ben.
Varje år föds tusen barn med hjärtfel, något som Hjärt- Lungfonden för sjunde året i rad vill uppmärksamma under Alla barnhjärtans månad. Årets upplaga av kampanjen får dessutom kunglig glans.
Forskare vid Lunds universitet undersöker möjligheten att vanligt vatten kan förebygga övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Nationella strokekampanjen kommer att vända sig till idrottsklubbar och utövare för att på bredare sätt nå ut till Sveriges befolkning.
Om du är man och har prostatacancer så ökar risken att dö i sjukdomen om du dessutom har högt blodtryck och är överviktig.
Enligt en ny undersökning skulle fler hjärtsviktspatienter kunna behöva pacemaker än de allra sjukaste.
En ny stor Europeisk undersökning gjord av forskare från Stressforskningsinstitutetet vid Stockholms universitet visar på ett tydligt samband mellan stress i arbetslivet.
Mat och kost handlar många gånger om dieter och träning. Men för den som är sjuk kan mat och kosthållning betyda så mycket mer. Boken "Ätglädje" av dietiesten Gun-Britt Fhager (Gothia förlag) handlar om just detta.
