Enkla livsstilsförändringar kan dramatiskt förbättra blodtryck, blodfetter och andra riskfaktorer. Men ibland kan hjälpen från läkemedel behövas.
Kolesterol är nödvändigt för att din kropp ska fungera. Kolesterol kan även i vissa fall påverka vår kropp negativt. Därför är det bra att ha koll på ditt målvärde och vad du kan göra när du inte når det.
Omkring 370 000 svenskar lider av förmaksflimmer och sjukdomen räknas till en av våra folksjukdomar. Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt eller att pulsen är snabb och oregelbunden kan det vara tecken på förmaksflimmer. Vid förmaksflimmer är det viktigt att vara medveten om den ökade risken för stroke och vilka behandlingar som finns att få.
Sicklecellanemi (SCD) är en ärftlig sjukdom som bland annat leder till låga blodvärden (anemi) och en ökad risk för att drabbas av blodproppar. Den kroniska smärta och trötthet som vissa personer med SCD känner, kan påverka det dagliga livet och livskvalitén negativt.
Thalassemi är en grupp ärftliga sjukdomar som påverkar generna som kodar för hemoglobin. Det kan leda till blodbrist, anemi, i olika grader. Att leva med sjukdomen kan vara en daglig kamp med många medicinska, ekonomiska och sociala utmaningar.
Vanliga orsaker till svullna ben och fötter är ett långvarigt stående eller sittande, en lång flygresa, graviditet och övervikt. Svullna fötter och ben kan också bero på vissa sjukdomar. Man kan dock förebygga och behandla problemen genom att regelbundet röra på sig mer och använda kompressionsstrumpor.
Om vätska samlas i till exempel ben eller fötter, en svullnad som inte ger med sig, kallas det för ödem. Ödem är relativt vanligt och något som kan drabba både kvinnor och män. Det finns olika typer av ödem som har varierande symtom och som påverkar kroppen på olika sätt. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma och söka hjälp om man har en svullnad som inte vill ge med sig, för att inte få ytterligare besvär.
Lär dig mer om blodtrycket, orsaker till högt blodtryck och vikten av att inte gå med obehandlad hypertoni.
Spasticitet är en komplikation efter stroke som innebär kraftiga muskelsammandragningar. Det kan leda till smärta, kramper och försämrad förmåga att styra sina muskler samt kroppsdelar som då hamnar i felställning. Fysioterapi i kombination med injektion av muskelavslappnande läkemedel har visat sig ha god effekt på spasticitet. Dock är det endast cirka 15 procent av de som skulle ha nytta av den kombinerade behandlingen som får den.
Venös tromboembolism (VTE) orsakar varje år mer än 1 000 dödsfall och 11 000 inläggningar på sjukhus i Sverige. Därför är det oerhört viktigt att arbeta förebyggande likväl som att snabbt sätta in behandling vid ventrombos eller lungemboli – blodpropp i ben eller lungor.
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Denna obalans i cellen hos hjärtsviktspatienter behöver korrigeras. Hjärtsvikt är en folksjukdom som blir vanligare med stigande ålder.
Varje år drabbas omkring 30 000 personer av stroke och det förekommer lika ofta hos både män och kvinnor. De flesta som får stroke är äldre personer. Har man förmaksflimmer ökar risken för stroke, men det finns ett enkelt sätt att upptäcka förmaksflimmer och därmed förebygga risken för stroke. Vanliga symtom är bland annat domningar och förlamningar i ansiktet, armar och ben.
Bastubadande har länge varit en integrerad del av den nordiska kulturen, inte bara för avkoppling och social gemenskap, utan också för dess potentiella hälsofördelar. Genom att satsa på förebyggande hälsoaktiviteter investerar vi i ett framtida välmående.
Järnbrist är ett vanligt hälsoproblem bland unga kvinnor, särskilt under tonåren och i början av vuxenlivet. Detta beror på flera faktorer, inklusive ökat järnbehov under tillväxtspurten och menstruationen. I den här artikeln kommer vi att diskutera de bästa järnrika livsmedlen, hur järnbrist påverkar utvecklingen och hälsan, naturliga sätt att öka järnupptaget, hur skolor och föräldrar kan stödja unga kvinnor med järnbrist, och om det är möjligt att ha järnbrist trots köttkonsumtion.
Ny svensk forskning visar att män tycks utveckla ateroskleros, eller åderförkalkning, mer än ett decennium tidigare än kvinnor. Denna betydande könsskillnad kvarstår även efter justering för andra kända riskfaktorer.
Lakrits är ett populärt godis i Sverige, där vi konsumerar i genomsnitt två kilo per person och år. Detta gör oss till en av världens största lakritskonsumenter sett till antalet invånare. Men ny forskning tyder på att även små mängder lakrits kan ha negativa hälsoeffekter. Det aktiva ämnet glycyrrhizinsyra, som finns naturligt i lakritsrot, står i fokus för dessa hälsorisker.
När det gäller träning är det inte bara hur och vad du tränar som spelar roll, utan också när du tränar. Ny forskning visar att tidpunkten på dagen kan påverka träningsresultaten olika för kvinnor och män. Beroende på om du tränar på morgonen eller kvällen kan du optimera dina hälsovinster och prestationsförmågor.
Rökning, snusning och användning av nikotinprodukter har länge varit en del av svenskarnas livsstil. Men hur har dessa vanor förändrats över tid, och hur påverkar de konsumtionen av alkohol? I denna artikel utforskar vi de senaste trenderna inom nikotinanvändning och dess koppling till alkoholkonsumtion, baserat på data från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
AI har potential att förändra sjukvården genom att förbättra diagnostik, behandling och administrativa processer. Men för att maximera nyttan av AI krävs det att vi matar systemen med högkvalitativa data och implementerar dem på ett etiskt och juridiskt hållbart sätt. Genom att utnyttja AI:s kapacitet kan vi skapa en mer effektiv och säker vård, vilket i slutändan gynnar både patienter och vårdpersonal.