Hejsan jag är en tjej på 18 år som inte alls mår så bra . Jag känner att jag är på väg in i en depression. Jag bor tillsamman med min pojkvän och vi har vart tillsammans i 2 år och vi flyttade för första gången för 1 år sen till en annan stad pga jobb osv , men sen så flyttade vi tillbaka till vår hemstad och vi blev helt överlyckliga och vi trivs verkligen i vår nya lägenhet som vi har bott i nu i 7 månader. Men sen jag blev tillsammans med min pojkvän så har jag knappt några vänner kvar, jag har väl vänner men inte som jag är med lika mycket längre som för två år sedan. Min familj ställer upp i vått och torrt. Jag har även under en längre tid fått panik ångest attacker, villket är hemskt. Men de har lugna sig lite nu, men oron är fortfarande kvar i kroppen om man säger. Men min depression börjar liksom ta över allt, jag går till exempel inte till skolan längre , för de finns ingen vits och jag trivs inte, jag är bara hemma eller är med min syster eller min familj. Jag känner mig uttråkad. Men jag vägrar att ta antidepriciva , jag menar det här ska jag klara själv. Jag älskar mitt liv och de är verkligen underbart, men jag känner mig liksom lite rädd också samtidigt. Jag har haft en depression förut också så här på höst – och vinerkanten. De suger verkligen , jag vill göra allt men glömmer bort vardagen. Och jag är också jätte lat, jag orkar knappt duscha eller gå upp ur sängen. Och jag sover ungefär 10 timmar om dygnet och har väldigt dåligt humör ibland! Jag vet inte vart jag ska vända mig riktigt , för jag vägrar att gå till en psykolog. Jag har min pojkvän som ställer upp och han kan jag prata med om allt, men ibland oroar han mig mera än nödvändigt. Snälla har ni något bra tips som man kan följa för att bli gladare och vilja se livet som underbart igen
Är på väg in i en depression
Hej,
Vad bra att du skriver till oss för att få lite råd kring hur du kan gå vidare i ditt liv. Det låter som det har varit jobbigt för dig och att en del av det som brukar vara ditt liv nu inte riktigt fungerar. Du berättar att du är på väg in i en depression, men att du också trots svårigheter älskar ditt liv och får mycket stöd av familjen och en pojkvän. Du undrar om vi har något tips på hur du kan bli lite gladare och se livet från den ljusa sidan.
Det är en bra fråga och viktig att ställa när man mår dåligt. Hur blir man glad? Ja, det varierar ju från människa till människa. Det är viktigt att du ställer den frågan till dig själv. Vad gör dig glad? I vilka sammanhang känner du att du trivs och är dig själv? Du berättar att du har haft en depression tidigare i ditt liv. Kommer du ihåg vad det var som gjorde att du kom igenom den tiden? I ditt brev verkar det som dina mer nedstämda perioder kommer under höst och vinter? Det finns människor som reagerar på att inte få tillräckligt med ljus och det finns olika typer av hjälp. Men en ofta framgångsrik metod vid depression är att tillsammans med en professionell samtalskontakt få ge uttryck för de känslor som rör sig inombords. I en sån kontakt kan man ofta berätta saker rakt från hjärtat utan att behöva ta hänsyn, som man ofta gör när man talar med en närstående.
Det du också tar upp är den oro som fortfarande finns i din kropp efter panikångestattackerna. Vet du vad det är som gör att du inte vill stiga upp ur sängen? Vilka tankar har du då? Det verkar som du inte trivs med skolan och frågan är vad exakt det är som du inte tycker om där? Det finns ju individuella program på gymnasiet, upplagda för att passa elever som exempelvis behöver en lugnare takt. Jag tror det vore bra om du ringde en kurator på skolan som är van att lyssna till ungdomar som inte vill gå till skolan. Kuratorn kan säkert ge dig stöd i hur du ska gå till väga för att lösa skolproblemet. Men allra viktigast är att du får hjälp att må bra vilket gör att du kan känna dig gladare.
Du säger att du vägrar medicin och psykologhjälp? Har dina erfarenheter varit dåliga tidigare, eller vad är det som gör att det känns så? Det är inte alltid så att doktorn skriver ut antidepressiva till yngre personer utan endast föreslår samtalsbehandling. Men känt är att antidepressiv medicin kan vara till stor hjälp vid panikångest, därmed inte sagt att man ska äta dem under en längre tid utan under en mer akut period. Du kan också be doktorn ta lite prover för att kolla att dina värden är okey.
Även om man har någon i sin närhet, som man kan tala med så kan det ”slita” på relationen. När man tycker om någon, är det lätt att ta illa vid sig när någon som står en nära mår dåligt. Så mitt tips är att du funderar över vad du själv tror kan kännas bra. Försök börja med något och ta ett litet steg i taget.
Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ringa Nationella hjälplinjens jourtelefon. Vårt telefonnummer är 020 – 22 00 60, samtalet är gratis och du kan vara anonym. Våra öppettider är mellan klockan 13.00 till 22.00 alla dagar.
Med vänlig hälsning
Nationella hjälplinjen
Den här frågan handlar om:
Liknande frågor
Får ont i magen av stress. Vad kan jag göra?
Jag har senaste tiden haft väldigt ont i min mage. Jag har precis börjar plugga och har känt mig mer stressad än vanligt. Jag äter som vanligt men får under de stressiga perioderna väldigt mycket magknip. Ibland så mycket att jag har svårt att koncentrera mig. Vad kan jag göra?
Svårt att sova. Vad ska jag göra?
Jag har under en period haft väldigt svårt att sova. Jag vill helst inte börja med receptbelagda sömntabletter då jag är rädd för att bli beroende. Finns det något annat receptfritt alternativ som jag skulle kunna testa?
Symtom på sömnapné
Hej! Min man har andningsuppehåll när han sover. Flera gånger per timme och uppehållet kan vara oroväckande länge vilket gör att jag måste putta på honom för att se så han börjar andas igen. Han snarkar mycket och det låter ansträngande för honom. Han vaknar till ibland av detta men det kommer han inte ihåg. Han är också väldigt trött på morgonen, 44 år. Undrar om detta kanske kan vara sömnapné?
