Yrsel (Vertigo)

Definition

Subjektiv känsla av störd läges- eller rumsuppfattning.
Närmare beskrivning av de olika yrselformerna kan se i avsnitten:

Psykogen yrsel.

Yrsel pgs sjukdom i öra/balansorgan.

Centralt orsakad yrsel.

Yrsel hos äldre.

Orsak(-er)

Bristande överensstämmelse i rapporteringen från kroppens olika system som t ex syn, innerörats balansorgan, proprioception från leder, senfästen, muskler dvs förmågan att utan hjälp av synen känna musklers och senors läge och rörelser. I detta system ingår även hudytans belastade organ t ex fotsulor.
Felaktig tolkning i hjärnan av inkommande information t ex efter en hjärnskada.
Ökad känslighet och övertolkning av till hjärnan inkommande impulser ofta av psykisk orsak som t ex ångest.

Symtom

Allmänna symtom vid yrsel:

• Ostadighet, gungande obehag. Nautisk yrsel. Orsak: psykogen yrsel eller yrsel från det proprioceptiva systemet, se ovan. Efter stroke.
• Rotatorisk yrsel. Orsak: sjukdom eller skada i inneröra eller vestibularisnerv.
• Yrsel efter lägesändring eller vid bakåt-/framåtböjning av huvudet. Detta kan ge sekund- till minutlånga yrselattacker. Orsak: oftast godartad lägesyrsel.
• Insjuknande under natten eller när man vänder sig i sängen. Orsak: oftast godartad lägesyrsel.
• Yrsel under 12-24 tim. Orsak: oftast migrän.
• Yrsel under mindre än 6 tim. Orsak: ofta Mb Ménière.
• Svimningskänsla. Orsak: symtomen kommer ofta från hjärt-kärlsystemet.
• Kontinuerlig kraftig yrsel under flera dagar och långsamt avtagande i intensitet. Orsak: inflammation i balansnerven eller infarkt i lillhjärnan.
• Yrsel i speciella situationer eller på vissa platser. Orsak: ofta ångestsjukdom.
• Diffust yrselupplevande. Orsak: oklar. Dock ej vid skada på centrala banor av balansnerven.
• Okaraktäristisk yrsel. Orsak: epilepsi? Hyperventilation? Psykogent utlöst yrsel?

Utredning

Undersökningen anpassas beroende på vad som framkommit från patientens sjukdomshistoria,, karaktär av besvären samt patientens ålder.
Klargör tydligt vad patienten menar med sin yrsel. Är den rotatorisk, gungande eller nära svimning? Hur länge varar yrselanfallen? Finns några provocerande faktorer? Finns samtidigt några andra symtom som t ex hörsenedsättning, tinnitus, nackproblem, huvudvärk? Svimning? Illamående-kräkning?
Vid akut insättande yrsel görs en bedömning om tillståndet kan tas om hand på platsen eller om patienten måste remitteras vidare omedelbart.
Vanligaste orsakerna är godartad lägesyrsel, inflammation på balansnerven liksom infarkt i lillhjärnan. Observera att rotarorisk yrsel+spontana ryckningar i ögonen+normalt impulstest (se nedan) uppfattas som lillhjärnsinfarkt till dess motsatsen bevisats!.
Hörnstenarna i undersökningen är att bedöma patientens medvetandegrad, blodtryck, puls och eventuella nackstelhet. Neurologstatus kontrolleras där man särskilt noterar bortfall av reflexer, koordinationsförmåga, ryckiga ögonrörelser (nystagmus). Man gör också ett impulstest samt kontrollerar trumhinnorna. Tänk på diagnoser som stroke, oregelbunden hjärtrytm, hjärnhinneinflammation, hjärninflammation, blödningar inuti skallen, förgiftning m.fl.
En metod för att skilja mellan central och perifer yrsel är det sk Impulstestet.

• Be patienten att fästa blicken på din näsa hela tiden.
• Vrid patientens huvud snabbt 5-10 grader åt sidan. Testa några gånger åt båda hållen.
• Om blicken ej kvarshålls fixerad på näsan utan patienten dröjer någon sekund att åter fästa den, betyder detta att impulstestet är onormalt. Detta talar i sin tur för en perifert utlöst yrsel, ofta inflammation på balansnerven.

Den sida som man gör den snabba huvudvridningen mot, är den sida som man testar.
Akut insättande yrsel med onormalt impulstest är vanligt vid yrsel orsakad av påverkan på balansnerven och är ingen indikation för akut magnetröntgen.
Datortomografi är ej heller användbart i akut skede av yrsel.
Akut insättande yrsel med spontana ryckiga ögonrörelser och normalt impulstest ger misstanke på hjärnskada. Dessa patienter remitteras akut till neurolog.
Om de ryckiga ögonrörelserna inte slår horisontellt utan vertikalt eller är roterande är detta en anledning till att ta direkt kontakt med neurolog.
Vid icke akut insättande yrsel görs en fortsatt utredning:
Öron-Näsa-halsundersökning, kroppslig undersökning inklusive undersökning av hjärta och blodkärl.
Undersökning av nacken.
Neurologisk undersökning inklusive undersökning av ögonen och övriga hjärnnerver. Frenzelglasögon bör finnas på mottagningen för att lättare kunna bedöma en ev. nystagmus.
Vid misstänkt yrsel orsakad av påverkan på hörselnerven görs Dix-Hallpickes test (se nedan).
Eventuellt tas ett EKG och det görs ett sk ortostatisk test där patientens blodtryck mäts i sittande och därefter i stående efter 1 resp 3 min.

Behandling

Inriktas mot orsaken till yrseln, se respektive avsnitt.