Urininkontinens hos män. Överaktiv blåsa

Definition

Ofrivilligt urinläckage. Trängningar till vattenkastning. Kort varningstid.

Orsak(-er)

Trängningsinkontinens: Vanligaste orsaken är en överaktiv blåsa där blåsmuskulaturen drar ihop sig plötsligt och intensivt trots att blåsan inte är fylld. Den vanligaste formen hos män orsakas av en skada i nervsystemets kontroll av blåsväggen under blåsans fyllningsfas. Orsaken kan också vara en urinvägsinfektion. Det är också vanligt att patienter med dessa besvär är stressade och mitt i karriären. Det är också vanligt att personen dricker mycket pga missuppfattningen att man bör dricka ofta trots att man ej är törstig!
Orsaken till trängningsinkontinens kan även vara sitta i hjärnan (tumör, stroke, småkärlssjukdom, åldersdemens, Parkinsons sjukdom, MS) och skada i ryggmärgen (traumatisk tvärsnittslesion).

Besvären förekommer även vid blåssten, tumör i urinblåsa och vid prostataförstoring. Patienter med kronisk prostatainfektion kan besväras av lätt droppinkontinens som en följd av infektionen.
Ansträngningsinkontinens: Innebär läckande urin till följd av fysisk aktivitet, tunga lyft eller hosta som i sin tur leder till ökat tryck i bukhålan. Man känner sig ej kissnödig utan urinen komer ändå. Detta är relativt ovanligt hos män, men förekommer efter operativt borttagande av prostatakörteln och i sällsynta fall efter operationen TURP där man olyckligtvis kan ha skadat ringmuskeln vid blåsans botten (sfinkterskada).
Överrinningsinkontinens: Hos män med stora mängder kvarstående urin i blåsan (residualurin). Frekventa trängningar, kontinuerligt mer eller mindre läckage och ofta läckage under natten. Bakomliggande orsak är oftast en stor prostatakörtel eller en förträngning av urinröret t ex efter infektion.

Symtom

Urininkontinens är ofta kopplat till andra vattenkastningsbesvär. Trängningsinkontinens kan t ex ingå som ett delsymtom i diagnosen Överaktiv blåsa, där de övriga symtomen utgörs av urinträngningar (mer än 8 vattenkastningar/dygn)och täta trängningar till vattenkastning (pollakisuri). Stressorsakade besvär som ofta blir bättre under helger och semestrar.

Alternativa överväganden

Normal prostataförstoring. Prostatacancer. Urinblåscancer. Vattenskalle (Hydrocefalus).

Utredning

Patientens sjukhistoria inklusive information om de mediciner patienten tar såväl som bedömning av patientens stressnivå. Det är också av betydelse att undersöka ändtarm samt buk.
Bestämning av mängd urin som ej töms ut i samband med vattenkastning (residualvolymbestämning) görs på på alla män med hjälp av ultraljud (bladderscan) eller kateter. Om mer än 100 ml finns kvar i blåsan ger detta patienten täta trängningar.
Tiden det tar för patienten att fylla ett decilitermått brukar kallas tidsmiktion. Normal tidsåtgång för första decilitern ligger under 12 sekunder. Tecken på förträngning i urinröret vid tömning som tar längre än 16 sekunder.
Patienten får själv föra en sk miktionslista med volym och frekvensschema. Normalt är en miktionsfrekvens på 4-7 gånger per dygn, medelvolym 3-5 dl vid varje miktion och den totala mängden urin per dygn är 1-2 liter.
Skattningsskala beträffande symtom görs enligt IPSS (international prostate symptom score). Utifrån denna skala tolkar man besvären utifrån riktvärden:

• 0-7 poäng tyder på lindriga besvär
• 8-18 poäng tyder på måttliga besvär
• Mer än 18 poäng tyder på svåra besvär

Ta även hänsyn till hur livskvalitén påverkas.
Lab-undersökningar: Urinsticka, S-kreatinin, PSA och eventuellt PSA-kvot. PSA kan tas även efter en undersökning av ändtarmen (palpation per rectum). Urinvägsinfektion kan ge förhöjda PSA-värden under månader efter avslutad antibiotikabehandling.
Via urolog kan vidare utredning ske med sk transrektalt ultraljud, cystoskopi samt cystometri.

Behandling

Vid Trängningsinkontinens: Blåsträning! Gå inte på Toa vid första signalen på att tömma blåsan!
Tablettbehandling med sk antikolinergika mediciner.
Alfareceptorblockerare, kan kombineras med antikolinergika.
Desmopressin användes till personer med överaktiv blåsa inför speciella aktiviteter. Detta får ske högst 1 gång/dygn och skall ej användas om patienten har hjärtsvikt. Desmopressin minskar urinutsöndringen under 6-8 tim.
Sparsamhet med urindrivande ämnen som t ex kaffe och thé. Undvik överdrivet vätskeintag.
Vid Ansträngningsinkontinens: Bäckenbottenträning kan hjälpa. Denna träning kan ledas av uroterapeut eller sjukgymnast.
Viktminskning vid övervikt.
Regelbundna blåstömningar. Undvik att bli förstoppad. Var sparsam med urindrivande ämnen som kaffe och thé.
Tillståndet kan vara övergående efter ett operativt ingrepp i blåsa, urinvägar eller prostata.
Vid Överrinningsinkontinens: Oftast gäller operativt behandling av en förstorad prostata eller annan förträngning av urinröret. Till en början kan man sätta in en kateter. Om patienten inte klarar av ett operativt ingrepp, får katetern sitta kvar. Patienten får då instrueras hur han själv kan tappa ur blåsan..

Absorberande hjälpmedel: Det finns i dag en rad olika absorberande hjälpmedel som utvecklats och anpassats för män. Individuell utprovning är nödvändig, hänvisa till distriktssköterskor och uroterapeuter.
Remiss till urolog om patienten har uttalade problem eller ovanstående behandling ej varit effektiv. Urolog tar då ställning till behandling med följande metoder:
Neuromodulering vilket innebär inoperation av en “pacemaker för blåsan” via en elektrod som i lokalbedövning placeras vid korsbenet.
Blåsaugmentation innebär förstoring av blåsan genom att del av tunntarmen (ileum) sys in i blåsan.
Botulinumtoxin kan injiceras in i den muskel som trycker på vid tömning av blåsan (detrutormuskeln). Injektionen sker i lokalbedövning eller under kort narkos. Innebär ofta utslagen blåstömningsförmåga varför patienten innan behandling måste visa sig förmögen och villig att tillämpa självtappning.

Inkontinenshjälpmedel

(kostnadsfria via Hjälpmedelskort):
Små inkontinensskydd: Finns att köpa av patienten själv på apotek och i butiker.
Urinuppsamlingskärl: Finns för engångs- och flergångsbruk. Urinflaskor/pottor kan även köpas på apoteket (utan förskrivning ), t.ex. Pipinette liten potta med lock eller Pipinette Travel Kit inlägg med superabsorberande ämne.
Inkontinensprodukter får absolut inte spolas ner i toaletten utan kastas i hushållssoporna. Urinuppsamlingspåsar töms i toaletten efter användning. Kateterbärare använder tömningsbar urinuppsamlingspåse (byts en gång i veckan) för att minimera risken för infektion.