TWAR
Anders Halvarsson
, Allmänläkare
Orsak(-er)
Infektion i lungorna orsakad av bakterien Chlamydia pneumoniae eller Chlamydophila pneumoniae som bakterien också kallas.
Smittan sker via dropp- eller kontaktsmitta, oftast inom familjen.
Bakterierna finns inuti cellerna.
Det är vanligt att patienten får infektionen redan under småbarnsåldern.
Symtom
Ses vanligen i de övre luftvägarna framför allt hos barn.
Inkubationstid cirka 3 veckor.
Symtomen varierar allt ifrån inga symtom alls, vilket är vanligt, till en svår infektion i alla nivåer i luftvägarna. Till en början virosliknande symtom.
Typiskt är att en ungdom eller yngre vuxen söker för “förkylning” som inte går över eller som ständigt återkommer. Varierande bild: ont i halsen, slem i övre luftvägar med ideliga harklingar, långvarig hosta med slem, lockkänsla i öron, tryck över bröstet som är mycket typiskt för åkomman, lättare lunginflammation, huvudvärk, yrsel, muskel- ledvärk, hög puls vid ansträngning, trötthet med åtföljande depression eller irritation.
Sjukdomen kan utlösa både astma- samt KOL-anfall men det är ovisst om bakterien orsakar kronisk astma.
Sjukdomen har vanligen ett milt förlopp med spontanläkning. Dock kan sjukdomen pågå under månader och t o m år.
Sjukdomen kan misstolkas som “Tonåringsbeteende” (sover gärna och mycket, försämrad prestation i skolan, håglösa, irriterade), Kroniskt trötthetssyndrom eller utbrändhet.
Status
Kliniskt knappast avvikande från virusinfektion mer än att förloppet kan vara mycket långdraget. Ibland lättare förträngning i luftrören.
Vid sjukdomen kan man se att hårda gommen är rodnad och att många lymfkörtlar är aktiverade. Dessutom kan man på den bakre svalgväggen se flera 1 – 3 mm stora svullnader, kraftigt svullna slemhinnor i näsan och ibland en gråvit beläggning baktill på tungan.
Alternativa överväganden
Lunginflammation orsakad av Mycoplasma, den kliniska bilden är likartad. Papegojsjuka (Ornitos). Kroniskt trötthetssyndrom. Utbrändhet.
Utredning
Patientens sjukdomsberättelse i kombination med den kliniska undersökningen ligger ofta till grund för diagnosen.
Eventuellt påvisas Chlamydia pneumoniae bakterien via PCR-teknik då man gör ett direkt cellavskrap från svalg- eller nässlemhinna eller via undersökning av blodserum där man vid positivt svar ser antingen en höjning av IgM eller en fyrfaldig höjning av IgG. Dock brukar antikroppssvaret komma först efter 4-8 veckor. För en korrekt bedömning krävs 2 blodprov tagna med 4-8 veckors mellanrum.
I praktiken fungerar dock proverna ofta dåligt där samtliga kan vara falskt negativa. Det är t ex mycket vanligt att barn under 5 år inte utvecklar antikroppar mot bakterien. Odling fungerar ännu sämre.
Sänka (SR), snabbsänka (CRP), eller vita blodkroppar (LPK) är ofta inte påverkade alls eller med endast måttlig stegring där sänkan höjs mer än snabbsänkan.
Behandling
Flertalet akuta infektioner kräver ej behandling.
Långdragna förlopp dvs över 6 veckor, kan efter klinisk diagnos behandlas under 14 dagar. Till barn ges erytromycin, till vuxna doxycyklin, azitromycin eller klaritromycin.
Sjukdomen kan kräva flera behandlingsomgångar.
