Struma
Anders Halvarsson
, Allmänläkare
Definition
Förstoring av sköldkörteln.
Begreppet “struma” har alltså i sig inget med sköldkörtelns funktion att göra.
Olika former av struma:
Diffus struma, som ofta utvecklas till en Multinodös struma och ibland vidare till Multinodös toxisk struma. Multinodös struma kallas även Multinodös knölstruma, Knölstruma eller Struma Adenomatosa.
Kronisk autoimmun struma (Hashimotos sjukdom)
Subakut thyreoidit (de Quervains tyreoidit)
Akut varig sköldkörtelinflammation
Riedels thyreoidit
Orsak(-er)
Ibland är orsaken en inflammation i sköldkörteln, strumaframkallande medel som litium och amiodaron (medel mot rubbningar av hjärtrytmen), jodbrist, jodidsalter i höga doser, cancer i sköldkörteln.
Till Diffus struma respektive Multinodös struma är orsaken oklar.
Symtom
Tjock över främre delen av halsen, ökat kragmått. Knölar och ömhet i sköldkörteln. Smärtor på grund av inflammation eller blödning i en körtelblåsa (follikel). Sväljningsbesvär, mer sällan väsande utandning (stridor).
Klumpkänsla i halsen (globus) är vanligen inte ett symtom på struma.
Diffus struma: Den allra vanligaste formen med debut i tonåren eller vid graviditet. Kraftig tillväxt i sköldkörtelns små cellanhopningar.
Kronisk autoimmun struma (Hashimotos sjukdom): Till en början är sköldkörteln förstorad men sjunker så småningom ihop. Se avsnittet Låg ämnesomsättning i detta kapitel.
Subakut tyreoidit (de Quervains tyreoidit). Sköldkörtelinflammation med måttligt snabbt sjukdomsförlopp. Ömhet på halsen. Hög blodsänka. I början förekommer ofta utsläpp av sköldkörtelhormonet tyroxin.
Akut varig sköldkörtelinflammation liksom Riedels thyreoidit (stenhård sköldkörtel) är sällsynta sjukdomstillstånd.
Alternativa överväganden
Cancer som orsak till sköldkörtelförstoringen måste man alltid ha i åtanke.
Utredning
Patientens sjukdomsberättelse är av största vikt. Hur länge har besvären funnits? Har strumaframkallande läkemedel använts?
Sköldkörteln undersöks liksom omgivande vävnader. Tecken på lymfkörtelsörstoring? Isolerade knölar utredes med finspetspunktion + undersökning av de uppsugna cellerna i mikroskop (cytologi). Dessutom görs ofta också ett ultraljud.
Vid oklarhet om struma föreligger: Be patienten sträcka upp händerna. Om patienten då har struma brukar det kännas som ett tryck över halsen.
Vid oklarhet om patienten har en diffus eller nodös struma: Beställ tyreoideascintigrafi, som också visar utbredningen t ex om struman trycker mot luftstrupen. Vid Multinodös struma har patienten ofta både varma och kalla områden.
Inflammation av sköldkörteln känns ofta små gryniga förändringar med fast konsistens.
Diffus struma utan knölar hanteras i öppenvård.
Laboratorieundersökningar: Sänka (SR), S-TSH, fritt-T4, blodsänka. Mätning av halsomfång. Vid låg ämnesomsättning kompletteras med TPO-antikroppar. Finns dessa talar detta för att patienten har en Hashimoto med och så småningom kommer att få en nedsatt funktion i sköldkörteln.
Scintigrafisk undersökning av sköldkörtel visar utbredningen. Finns körtelvävnad innanför bröstkorgen (intratorakalt)? Multinodös struma har ofta både varma och kalla områden vid thyroideascintigrafi. Isolerade kalla områden är klart cancermisstänkt. Specialistremiss för sk finspetspumktion och eventuellt ultraljud.
Röntgenundersökning av lungor. Undersökning av halsens mjukdelar kan göras med ultraljud eller magnetröntgen om det finns misstanke om att patienten har en struma som trycker mot luftstrupen.
Observera att svar på cellprov i termer av “follikulärt adenom” mycket väl kan vara cancer. Kan ej avgöras med ett cellprov. Kontakta kirurg!
Behandling
Obetydlig föstoring av en normalt fungerande sköldkörtel: Vanligt tillstånd som inte nödvändigtvis måste behandlas. Försöksvis kan man behandla med levotyroxin i 6 månader. Patienten följs med bl. a. halsmått.
Behandling av underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos) v.g. avsnittet Låg ämnesomsättning i detta kapitel.
Subakut thyreoidit (de Quverains thyreoidit):
Vid lätta besvär ges behandling med betablockerare, speciellt om patienten har hjärtklappning, NSAID eller acetylsalisylsyra (ASA).
Vid uttalade symtom ges patienten kortisontabletter t.ex. prednisolon 20-30 mg till en början dagligen som engångsdos. Nedtrappning av medicineringen görs med ca 5 mg varje vecka till en daglig underhållsdos på 2,5-7,5 mg. Följ hela tiden sänka och ämnesomsättningsprover S-TSH och fritt T4. Behandlingstid 3-6 månader. Därefter ges ofta tillskott av levotyroxin när sköldkörtelns egen produktion är otillräcklig.
Övriga fall av struma remitteras till sjukhus för fortsatt vård.
