Spondartrit (Spondylartrit)

Definition

Samlingsnamn för inflammatoriska ledsjukdomar som drabbar kotpelaren, bröstkorgen och korsbensleder.

Orsak(-er)

Tillståndet ses i samband med Bechterews sjukdom, psoriasis, Reiters sjukdom och efter infektiösa sjukdomar som yersinia, salmonella, shigella, klamydia, campylobacter, gonorré.
Utgör också en reaktion på inflammatorisk tarmsjukdom som Ulcerös colit, Crohns sjukdom.

Symtom

Misstänk spondylartrit hos individ under 40 år som har haft lågt sittande ryggsmärta i över 3 månader.
Stelhet i ryggen, framför allt morgonstelhet. Minskad sidorörlighet i övergången mellan bröst- och ländrygg är ett tidigt tecken. Rörligheten är även minskad i ländrygg vid framåtböjning.
Nattlig värk i rygg och/eller bäcken. Vaknar ofta av värk. Ryggbesvären har tilltagit långsamt över tiden och lindras vanligen av fysisk aktivitet. Värkutstrålning med alternerande värk ut i sätesmusklerna.
Entesopatier är typiskt för spondartrit liksom daktylit, d v s ett jämt svullet finger (“korvfinger”) eller tå (“korvtå”).
Inflammation i leder runt bröstbenet.

Inflammation i korsbensleder.

Vid nedanstående tillstånd har patienten symtom som ovan och dessutom följande symtom:

• Reiters sjukdom
• Bindhinne- och urinrörsinflammation och ofta slemhinnesår i mun eller underliv. Patienten har ofta haft en infektion i magtarmkanalen eller urinvägarna några veckor innan ledsymtomen
• Psoriasisartrit
• Ledinflammation i de yttersta fingerlederna är typiskt. Dessutom sedvanliga förändringar i hud, naglar och hårbotten. En eller flera leder kan vara engagerade.
• Bechterews sjukdom
• Yngre person som haft ledinflammation, ofta i en enda led.
• Bäckenbesvär
• Inflammatorisk tarmsjukdom
• Magbesvär
• Yersiniaenterit
• Erythema nodosum

Status

Testa sidorörligheten i övergång bröst/ländrygg: Låt patienten böja sig och med handen följa lårets utsida. Skall vara en jämn båge från mitten av ländryggen upp till mitten av skulderbladen. Följ rörligheten i bröstkorgen vid inandning. Omkretsen i höjd med 4:e revbensmellanrummet ökar normalt med 4 cm. Mät rörligheten mellan taggutskotten på 7:e halskotan (C7) och första svanskotan (S1), ett sk Schobert test. Detta test görs vid stående respektive framåtböjd ställning. Avståndet ökar normalt c:a 10 cm.
Känn på korsbenslederna.
Kontrollera hud, naglar, fingrar och tår. Inflammerade senfästen? Påverkan av leder i händer och fötter?

Utredning

Laborationsprover: Är inte till någon större hjälp. Sänka och snabbsänka avspeglar dåligt den inflammatoriska aktiviteten men de tas ffa vid misstanke på inflammatorisk tarmsjukdom. HLA-B 27 tas vid misstanke om Bechterews sjukdom. Provet är positivt hos 90 % av dessa patienter men även hos friska!
Röntgen av rygg och korsbensleder visar förändringar först efter lång tid. Dessa förändringar utgörs av nedbrytning av brosk eller förkalkningar i leden mellan korsben och tarmben (SI-led) eller inflammationer i senfästen. Man kan också se benpålagringar, stelhet och förstelningar i kotpelaren. Röntgen av småleder kan visa tidiga förändringar, framför allt vid psoriasis.
Datortomografi eller magnetröntgen tas över korsbensleder för att ge möjlighet till förfinad diagnostik vid misstanke om Bechterews sjukdom.
Serologiprover tas vid misstanke om klamydia, gonorré, salmonella, shigella, yersinia, campylobacter.

Behandling

Basbehandlingen är smärt- och antiinflammatorisk behandling med NSAID och sjukgymnastik. Behandlingen är livslång beträffande regelbunden styrke- och hållningsträning. Denna träning har till syfte att hindra att lederna blir stela. Via sjukgymnast behandlas patienten med ett särskilt “Bechterewprogram”. Lokala kortisoninjektioner kan ges om patienten har inflammation i senfästen (entesiter).
Remittera till reumatolog då patienten har svåra ledbesvär som ej blir bättre trots försök med minst två olika NSAID-preparat. Dessutom remitteras patienten vid oklarhet om diagnosen.
Via reumatolog finns också möjlighet till specifikt sjukdomsdämpande medel via selektiva immunsupprimerande farmaka; de sk TNF-hämmarna.
Dessa har även effekt på närliggande sjukdomstillstånd. Behandling med dessa medel kräver noggrann uppföljning.