Panikångest. Panikattack

Definition

Minst 3 panikattacker under en period av 3 veckor krävs för diagnosen panikångest. Attackerna skall ej komma i anslutning till fysisk utmattning eller livshotande situation.Tillståndet kan i viss mån benämnas som en “trendsjukdom” vilket innebär en glidning i språkbruk bland yngre patienter. Att man har en känsla av panik innebär därför inte alls att man har paniksyndrom.

Orsak(-er)

Nedsatt produktion av signalämnen i hjärnan, framförallt serotonin.

Symtom

Väl avgränsade episoder (attacker) av stark oro eller fruktan som inte beror på någon kroppslig sjukdom eller på drogmissbruk. Ofta en känsla av förestående undergång. Perioderna kommer utan förvarning, i vilken situation som helst. Även om natten och klingar av även utan behandling.
Minst 4 av följande symtom uppträder under en panikattack:

• Hjärtklappning.
• Svettning.
• Darrningar eller skakningar.
• Muntorrhet.
• Lufthunger.
• Kvävningskänslor.
• Smärta eller obehag i bröstet.
• Illamående eller magbesvär.
• Känslor av yrsel, ostadighet, virrighet, svimfärdighet.
• Upplevelse av overklighet som rör den egna personen eller verkligheten.
• Rädsla att förlora kontrollen eller sitt förstånd.
• Ångest för att dö.
• Känsla av att plötsligt bli alldeles kall eller varm.
• Stickningar, domningar eller klåda i händer och fötter.
• Panikångestsjukdomen resulterar ofta i torgskräck. Det kan räcka med enstaka panikattack för detta.

Diagnos

Minst fyra av ovanstående symtom skall ingå. Ett av de fyra symtomen skall vara av de som benämns som 1–4 ovan. Symtomerna skall ha kommit plötsligt, snabbt ha nå sitt maximum och hålla på minst några minuter.

Alternativa överväganden

Begynnande psykos. Humörsvängningar vid borderlinestörning där humörsvängningarna ofta är utlösta av påtagligt mycket måttliga skador. Depression. Torgskräck som uppträder i specifika situationer, utvecklas ofta sekundärt till panikånges. Social fobi.
Agorafobi och social fobi som båda uppträder i specifika situationer.
Diabetes, överfunktion i sköldkörteln, hjärtrytmrubbningar ffa WPW-syndrom, binjuremärgstumör (feokromocytom), blodpropp i en lungpulsåder (lungemboli), hjärtsjukdom, drogmissbruk och drogabstinens.

Utredning

Diagnosen bygger på patientens egen berättelse och de symtom som nämnts ovan. Man frågar aktivt om patienten använt amfetamin, cannabis, alkohol eller haft abstinenssymtom efter att ha avbrutit medicinering med lugnande medel tex bensodiazepiner.
I labutredningen ingår blodvärde (Hb), sänka (SR), blodsocker, serumkalium, serumcalcium, serumkreatinin, leverfunktionsfunktionsprover (ALP, ALAT, gamma-GT, S-CDT), ämnesomsättningsprover (fritt T-4, TSH), serumhomocystein. Eventuellt tas feokromocytomproverna U-VMA och tU-5-HIAA.
EKG.

Behandling

Kognitiv terapi ges i lättare fall och f ö som kompletterande behandling till medikamentell behandling..
Välfungerande behandling är SSRI-preparat. SNRI- preparat är ett alternativ.
I andra hand ges klomipramin. Bensodiazepiner ffa alprazolam, användes till en början i behandlingen innan SSRI-preparaten fått full effekt vilket brukar ta 1-2 månader. Behandling med SSRI eller klomipramin är ofta flerårig.
Kontinuerlig behandling med bensodiazepiner innebär dock risk för beroendeutveckling. Många patienter som är drabbade av panikångest upplever ändå en trygghet i att ha ett lugnande medel i fickan i beredskap vid en eventuell panikattack. Bara detta att man har medicinen till hands gör att panikattacken kan gå över utan att man ens behövt använda tabletten.
Egenvård:
En bra behandling vid begynnande panikångest är den s k “rut-metoden”:
Se på ett fyrkantigt föremål i omgivningen (ett fönster, en dörr, ett hus etc). Följ ena kanten på föremålet med blicken och andas långsamt in under det att du långsamt räknar ett, två, tre. Följ sedan med blicken nästa kant under en långsam utandning och likaså långsam räkning ett, två, tre. Följ därefter fyrkanten runt några varv under långsamma ut- och inandningar och långsam räkning till tre.