Ont i ryggen (Lumbago / Rygginsuffciens)
Definition
De vanligaste ryggsjukdomarna: Diskbråck, ischias, ryggskott, sätesmuskelsmärta, rygginsufficiens och förträngd ryggmärgskanal behandlas i särskilda avsnitt i detta kapitel.
Orsak(-er)
Besvären kommer ofta från muskulaturen. Eventuell bakomliggande skada eller sjukdom kan ofta ej preciseras.
Psykosociala faktorer som vantrivsel på jobbet och dåliga möjligheter att påverka sin arbetssituation, har visat sig kraftigt öka risken för långvarig ryggproblematik.
I fall med kroniska ryggbesvär i upp emot 1 år och då man uteslutit annankroppslig orsak till ryggsmärtorna, har man kunnat påvisa störningar i hjärnans reglering av smärtupplevelse. Smärtan underhålls via en sänkt smärttröskel m fl mekanismer.
Arbetsmoment som återkommande tunga lyft, särskilt i böjda och vridna arbetsställningar liksom arbete på skakigt underlag som truckar och traktorer ökar risken för ryggsmärtor.
Andra riskfaktorer är fysisk inaktivitet med sparsam ryggmuskulatur, överkonsumtion av alkohol och rökning.
Symtom
Trötthetskänsla, stelhet, smärta, värk i ländryggen ned mot skinkorna (glutealregionen).
Smärtan kan även stråla ut i ena eller båda benen ned till knävecken.
80 % av ryggvärken självläker inom 2 veckor och 90 % inom 2-3 månader.
Ont i ryggen drabbar ungefär 80 % av alla vuxna någon gång under livet.
Har patienten svårigheter att urinera och att kontrollera avföringen innebär detta akut ortopedkontakt! Likaså ortopedkontakt om patienten har tappat känseln på insidan av låren och i skrevet sk sadelanestesi.
Diagnos
Speciell uppmärksamhet om patienten utöver sin onda rygg har:
Ischiassymtom med nervpåverkan.
Svår rörelseinskränkning.
Ryggsmärta hos barn under 18 år.
Sänka (SR) över 20.
Feber.
Bestående smärta under natten.
Markant morgonstelhet.
Inflammation i ögats regnbågshinna (irit), urinrör (uretrit) eller grovtarm (kolit).
Varit med om svår skada mot kroppen.
Oförklarlig viktförlust.
Ömhet vid tryck över ryggkotor.
Gradvis ökande symtom före 40 års ålder.
Tidigare cancersjukdom.
Avsevärda smärtor eller smärtdebut efter 55 år.
Cancersjukdomar i släkten.
Status
Undersökning görs med fokus på rörlighet i rygg, hållning, muskulatur (även djupa muskler i skinkorna) samt neurologisk undersökning.
Varierande fynd från att vid det akuta ryggskottet ha stora svårigheter att röra sig till de kroniska med en normal rörlighet. Efter en tids ryggproblem har patienten ofta spänd muskulatur längs kotraden. Man ser ofta svagt utvecklad rygg- och bukmuskulatur liksom stela och korta muskler på lårens baksidor (hamstrings).
Alternativa överväganden
Degenerativ disksjukdom ffa hos äldre individer. Ger bild av lokaliserad belastningsrelaterad smärta till något eller några nervsegment. Ofta utstrålande smärtor runt buken med huggande sensationer vid feltramp etc.
Spondylosis deformans. Intervertebralledsartros. Bäckensänkning. Finns benlängdsskillnad? Svår klinisk diagnos. Under 2 cm benlängdsskillnad mätt mellan mediala malleolen och spina iliaca anterior superior anses ej ge symtom. Spondartrit. Kompressionsfraktur. Spondylit/diskit. Tumör i ryggraden. Smärta från annat organ (sk referred pain) ffa från lungor, lungsäck, magsäck, galla, bukspottkörtel, tarm, urinvägar, underliv. Förträngning av ryggmärgskanalen (spinal stenos). Aortaaneurysm. Myelom. Dottertumörer från prostatacancer, lungcancer och bröstcancer. Njurcancer. Ändtarmscancer. Pyelonefrit. Alkoholmissbruk eller alkoholberoende PSC, Primär Skleroserande Kolangit, en leversjukdom där man även har rygg- och buksmärtor.
Utredning
Under de första 1-2 veckorna låg profil i utredning.
I samband med ev. sjukintygsskrivande görs en ryggundersökning samt neurologisk undersökning av benen.
Vid fortsatta besvär kontrolleras sänka (SR), blodvärde (Hb), snabbsänka (CRP), urinsticka. Röntgenundersökning av ryggraden. Dessutom gås patientens psykosociala situation igenom.
Vid ryggbesvär som överstiger 1 månad kompletteras utredningen med S-elfores, S-calcium, S-amylas, ASAT, ALAT, ALP och PSA. Dessutom görs en undersökning av prostatakörteln. Eventuellt görs en magnetröntgen eller datortomografi. Rehabutredning via arbetsgivaren.
Speciell uppmärksamhet vad gäller utredning måste ske vid:
Ischiassymtom med nervpåverkan.
Svår rörelseinskränkning.
Ryggsmärta hos barn under 18 år.
Sänka (SR) över 20.
Feber.
Bestående smärta under natten.
Markant morgonstelhet.
Påverkade leder längst ut på armar och ben.
Inflammation i ögats regnbågshinna (irit), urinrörsinflammation (uretrit), inflammation i grovtarmen (kolit).
Våldsam skada i patientens sjukhistoria.
Oförklarlig viktförlust.
Ömhet vid knackningar över ryggkotor.
Gradvis ökande symtom före 40 års ålder.
Tidigare cancersjukdom (här är normalt utfall av slätröntgen ej tillräckligt. Vid långvariga smärtor; kompettera med skelettscintigrafi eller magnetröntgen).
Avsevärda smärtor eller smärtdebut efter 55 år.
Arftlighet för cancersjukdomar.
Behandling
- Riktad behandling mot den utlösande orsaken om man känner till denna.
- Motion och fysisk aktivitet är helt nödvändiga komponenter även om det tillfälligt innebär ökade besvär. Undvik sjukskrivning. Smärtstillande tabletter vid behov.
- Vid långdragna besvär: Ryggträning, manuell behandling/manipulation (ej traktion). Akupunktur liksom TENS har påvisad effekt vid långvarig ländryggssmärta. Eventuellt kognitiv terapi. Det är ofta en fördel om patienten har kontakt med flera olika instanser t ex sjukgymnaster, företagshälsovård m fl. Psykologkontakt skall vara en av dem.
- Har patienten svårigheter att urinera och att kontrollera avföringen innebär detta akut ortopedkontakt! Likaså ortopedkontakt om patienten har tappat känseln på insidan av låren och i skrevet sk sadelanestesi.
- Amitriptylin i lågdos har påvisad effekt mot kronisk ryggsmärta.
- Fungerar inte behandlingarna ovan och om patienten fortfarande har intensiv smärta bör neurokirurg kontaktas för ryggmärgsstimulering via inopererade elektroder.
Egenbehandling: Vid akut ryggskott skall patienten ligga i sk psoasställning under en stund och ha kylande omslag under 5 minuter. Ta därefter bort det kylande omslaget 10 minuter. Upprepa tre gånger.
Andra upplever att värmedyna ger bättre lindring. Försöka gå med långa stavar i ojämn terräng!