Ökad behåring (Hirsutism)
Anders Halvarsson
, Allmänläkare
Definition
Abnorm hårväxt på för kvinnan onormala ställen som haka, överläpp, armar och ben, nedre delen av buken.
Pga hormonpåverkan (androgen) omvandlas de korta, tunna, oftast opigmenterade fjunen (vellushår) till sk terminalhår som är långa (1 cm-flera meter), pigmenterade och som ofta har ett märgrum.
Orsak(-er)
Ökad behåring förekommer som ett familjärt eller medfött drag hos stora befolkningsgrupper. Kvinnorna har en medfödd ökad känslighet för androgener. Hos dessa kvinnor finns inga eller bara marginella förändringar i blodets testosteronkoncentration. Kvinnor från sydeuropeiska länder, Mellanöstern och Indien har oftare ökad behåring än sk “vita” kvinnor.
Små cystor i äggstockarna (PCO) är en vanlig orsak. Hos dessa patienter är tillståndet kopplat till akne och glesa menstruationer.
Binjurebarksförstoring, binjuretumörer, prolaktinproducerande hypofystumör av godartat slag och ökad mängd manligt könshormon kan också framkalla ökad behåring.
Läkemedel som fenytoin, cyclosporin, PUVA, penicillamin, tamoxifen, interferon, prednisolon, androgener kan också som biverkan ge ökad behåring.
Likaså kan den sällsynta sjukdomen Porfyria cutanea tarda ge dessa besvär.
Symtom
Ökad behåring av oklar anledning startar ofta efter puberteten eller i samband med graviditet. Vanligt med behåring av överläpp. Inga tecken till ökad påverkan av manligt könshormon (virilisering).
Utredning
Patientens sjukhistoria är viktig: Finns en ökad behåring i patientens familj? Etniskt ursprung? Debut och förlopp? Andra tecken till hormonella avvikelser? Menstruationsrubbning? Fruktsamhet?
Alla patienter med ökad behåring behöver inte utredas av hudspecialist.
Patienter med menstruationsrubbningar skall remitteras till gynekolog.
Kvinnor hos vilka den ökade behåringen debuterat senare i livet bör utredas av en hormonsjukdomsspecialist (endokrinolog). Detta gäller även för kvinnor med svårare, tilltagande förändringar.
Vid förhöjda koncentrationer av androgenhormoner i blodet uutreds patienten med misstanke om sjukdomar i äggstockar eller binjurar.
Labprover: S-Testosteron, SHBG. (Sex Hormon Bindning Globulin).
Behandling
Hormonell behandling bör ske via gynekolog. Standardbehandlingen blir ofta p-piller med estradiol och cyproteronacetat. Andra antiandrogena behandlingar som kan övervägas är t ex spironolakton.
Kosmetisk behandling, förekommer som t ex blekning, rakning, vaxning, bortplockning av strån med pincett (epilering) eller destruktion av hårrötterna med laser.
Laser lämpar sig dock enbart för mörka hårstrån på ljus hud.
