Neuropsykiatriska funktionsstörningar hos vuxna
Anders Halvarsson
, Allmänläkare
Definition
Neuropsykiatriskt kroniskt funktionshinder. ”Medfödd personlighetsstörning” som
ADHD(Attenton Deficit and Hyperactivity Disorder),
ADD (Attention Deficit Disorder),
DAMP (Deficits in Attention, Motor control and Perception).
ADHD, DAMP.
Autismspektrumstörning, inkl. Aspergers Syndrom m fl.
Definition eller symtom enligt DSM IV är anpassad för barn- och ungdomar och stämmer ej för vuxna.
För vuxna gäller:
Nedsatt funktion i hjärnan med konstaterade av ett flertal förändringar i hjärnsubstansen ffa i den främre delen av hjärnan (frontalloben). Obalans i koncentrationen av dopamin och noradrenalin i hjärnans nervbanesystem. Dessa förändringar har ofta ärftlig orsak men kan också vara en följd av skada i nyföddhetsperioden. Födelsevikt under 1000 g ökar risken.
Orsak(-er)
Se Definition ovan.
Symtom
ADHD:
Vanlig bild är ”slarvighet” med glömska, distraherbarhet, bristande planering och svårighet att hålla reda på saker. I botten finns en bristande impulskontroll och överaktivitet.
Med åren alltmer övergång i rastlöshet. Humörsvängningar som häftigt temprament, kortvariga utbrott. Vanligt är också sömnproblem samt nedsatt koncentrationsförmåga, nedsatt uppmärksamhet. Individen störs lätt av minimala yttre stimuli, disträ, tar ej till sig information, upplevs som glömsk och oengagerad. Nedsatt motivation för icke-stimulerande uppgifter t ex vardagens rutinuppgifter, ”slarvig” med tiderna. Orkar ej med uppgifter som kräver mental uthållighet. Ingen ”vardagsmotor”. Nedsatt stresstolerans (snabbt uttröttbar, irritabel, blir ej färdig, kan ej hantera komplicerade situationer, ej hålla ”många bollar i luften”, risk för Utmattningssyndrom/Utmattningsdepression!. Nedsatt planeringsförmåga pga brister i hjärnans ”arbetsminne”. Tänker efter dåligt innan handling, svårt att styra sig själv med reflektion och ett ”inre språk”, bristande tidsuppfattning, lär sig ej av tidigare misstag, har svårt att handla utifrån egna minnesbilder, kroniskt oorganiserad. Sköter ej ekonomin, tappar bort saker, har ej med sig arbetsmaterial till skola/arbete etc. Nedsatt social förmåga, avbryter andra och låter andra inte prata till punkt. Kriminalitet och missbruk är överrepresenterat när ADHD är kombinerat med autismspektrumstörning. Ren ADHD är ej överrepresenterad i dessa sammanhang. Svårigheter att ta till sig kritik, impulser vinner över långsiktig planeringsförmåga. Relationsproblem, de flesta lever utan fast partner, täta partnerbyten. Smärtproblematik. Ofta olycksdrabbade.
ADHD har även koppling till ätstörning och hetsätning.
ADHD ”växer ej bort” men som vuxen och med hjälp, kan man lära sig kompensera för kognitiva svårigheterna och välja en yrkesbana där de specifika svårigheterna ej blir så kännbara och där i stället personens specifika förmågor lyfts fram.
ADD:
Många personer vilka som barn haft diagnosen ADHD övergår i vuxen ålder till ADD där endast koncentrations- och planeringsförmågan är nedsatt. Barn med ADD sitter stilla i skolsalen; hörs och märks ej. Har inte fattat vad läraren säger- dagarna går. Långsam i göromålen.
DAMP:
Som ovan med även motorisk klumpighet/fumlighet och nedsatt koordination.
AUTISMSPEKTRUMSTÖRNING:
T ex Autism, Aspergers syndrom. Atypisk autism.Vid Aspergers syndrom har patienten en välfungerande autism. Tillstånden innebär en nedsatt social förmåga, nedsatt intuitiv förståelse för andra, svårigheter att ”läsa mellan raderna” i socialt samspel, svårigheter att se saken ur den andres perspektiv, bristande ”sunt förnuft”. Kastar ur sig svar innan frågeställaren pratat färdigt, pratar överdrivet mycket och känner ej om lyssnaren är intresserad. Pratar snarare till än med andra. Svårigheter att ta till sig kritik. Handikappet i social förmåga brukar långsamt bli bättre med åren.
Avvikelser i verbal kommunikation, kroppsspråk, ansiktsuttryck och beteende. Kan bl a ha svårt för kroppskontakter. Avvikelser i sensorik tex upplevelse av ljud, lukt, ljus, temperatur. Ofta rutinbundna med stereotypa mönster i aktiviteter. Kan ibland fungera bra i lagbundna yrken t ex naturvetenskap eller juridik eller i rutinbundna yrken.
Begåvningsnivå varierar från mycket högbegåvade till utvecklingsstörning. Ofta specialintressen. Kan vara samlare eller ha förmåga till utantillkunskaper.
Nedsatt stresstolerans med lätt uttröttbarhet, irritabilitet. Kriminalitet och missbruk är överrepresenterat. Impulser vinner över långsiktig planeringsförmåga.
Det föreligger betydande överlappning mellan ADHD/ADD/autismspektrumstörning såväl inom barn- som vuxenpsykiatrin.
De flesta personer med neuropsykiatriskt handikapp uppfyller även kännetecknen för andra psykiatriska diagnoser som depression, ångestsyndrom, bipolär sjukdom, personlighetsstörning (ffa antisocial resp borderline), missbruksbroblem. Funktionsstörningarna är etablerade under personens livstid om än med olika manifestationer under olika faser i livet.
Status
Det är vanligt med andra psykiatrisk sjukdomar samtidigt. Ofta dominerar successivt utvecklade symtom som depression (inkl. stressutlöst utmattningsdepression, posttraumatisk stress), ätstörning, ångest(ff.a. generaliserad ångest, tvångssyndrom) och missbruk.
Patienten ”passar ej in i ramarna” och blir inte förstådd av sin omgivning. Frekventa sociala konflikter. Svikt i funktionen i arbetslivet. Misstänk neuropsykiatrisk utvecklingsstörning beträffande patienter man inte får riktigt grepp om!
Alternativa överväganden
Den viktigaste alternativa diagnosen till autismspektrumstörning är social fobi. Autismspektrumstörning debuterar tidigt. Den nedsatta sociala förmågan blir dock med åren allt mindre uttalad. Detta till skillnad från social fobi som oftast debuterar i tonåren och som blir, om obehandlad, allt sämre med åren.
Borderlinestörning visar ofta en betydande överlappning med autismspektrumstörning. Borderlinepatienterna har dock inga koncentrationssvårigheter eller överaktivitet. De har i stället självskadande beteende, identitetsstörning, klarar ej av att bli övergivna.
Behandling
Avgörande är: Tidig upptäckt, Acceptans och Anpassning!
Ta tid att lyssna på patienten och anhöriga. Bekräfta det annorlunda som patienten har känt. Denne har ofta känt sig avvikande hela livet. Patienten måste ha meningsfull sysselsättning. En tillhörighet i en arbetsgrupp är mycket viktig. Arrangera livets krav och förutsättningar på arbete, bostad, utbildning, hobby etc på för patienten anpassad nivå och på sätt så att denne trivs och fungerar. Ta vara på de individuella resurserna och motivationen. patienten kan fungera bra i struktur och med rutiner. På flera orter finns arbetsförmedlingar för patienter med autismspektrumproblematik.
Observans på stress. Undvik stora grupper med för mycket stimuli. Överväg remiss för neuropsykiatrisk utredning och behandling. Diagnosen kan i sig bli vändpunkten för patienten: att bli bekräftad i det annorlunda han/hon känt.
Patienter med ADHD (alltså ej patienter med autismspektrumstörning) kan via psykiater ha stor nytta av farmakologisk behandling med centralstimulerande mediciner som amfetamin eller metylfenidat.. Även behandling med atomoxetin kan vara aktuell.
Ev aktivering av FK, vuxenpsyk, AMS, socialbyrå etc. Ev behövs en God man för att sköta ekonomin. Det är utmärkt om patienten har en kontaktperson för hjälp med vardagens rutiner.
Personer med Autism, inklusive de med Aspergers syndrom, har rätt till insatser enligt Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatserna kan bestå av personlig assistent, kontaktperson, speciell bostad, daglig aktivering, avlastning under helger för vistelse hos stödfamilj mm
Personer med ADHD omfattas i normalfallet inte av dessa insatser utan de får ske inom ramen för Socialtjänstlagen.
Viktigt i omhändertagandet av en person med autismspektrumsyndrom är att individen i princip skall få ha det ”som han/hon vill”. Kanske bo ensam, arbeta ensam, utöva sin specifika hobby etc. Många med högfungerande autism är extra lämpliga för vissa arbeten på arbetsmarknaden.
