Metabolt syndrom

Definition

En samling av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar avseende blodtryck, blodfetter, övervikt och höjt blodsocker.
Förstadium till diabetes typ-2.
Det finns ej någon given definition men två definitioner som ofta används är:
Definition alternativ 1:

• Har personen nedsatt glukostolerans/diabetes och insulinresistens räcker det med ett ytterligare ett av nedan angivna värden för att definitionen “Metaboliskt syndrom” skall gälla.
• Har personen antingen nedsatt glukostolerans/diabetes eller insulinresistens krävs två av nedanstående värden:

• Blodtryck över 160/90
• Triglycerider över 1,7 mmol/l och/eller HDL-kolesterol under 0,9 mmol/l för män och under 1,0 mmol/l för kvinnor
• Bukfetma med midjemått över 88 cm hos kvinnor resp 102 cm hos män och/eller midja-stusskvot hos män över 0,9 och kvinnor över 0,85 och/eller BMI över 30. Midja-stusskvoten är bättre på att förutsäga hjärt-kärlsjukdom än vad BMI är.
• Mikroäggvita i urinen (mikroalbuminuri) > 20 1/µgr/minut = 30 mg/dygn. Därutöver ses ofta högt S-Urat och koagulationsstörningar som defekter upplösningen av blodkoagel (fibrinolys).

Definition alternativ 2:

Personen skall ha minst 3 av följande värden:

• Fasteblodsocker över 6,1 mmol/l
• Serumtriglycerider (fastande) över 1,7 mmol/l
• Serum-HDL-kolesterol (fastande) mindre än 1,1 mmol/l
• Midjeomfång över 100 cm för män och över 90 cm för kvinnor.
• Blodtryck över 130/80 mm Hg

Metabolt syndrom innebär en betydligt ökad risk för insjuknande i kranskärlssjukdom, stroke och blodkärlssjukdom ute i armar och ben. 7-15 % av de personer som har nedsatt glukostolerans, mätt med ett test som kallas peroral glukosbelastning (IGT), övergår i diabetes typ-2.
Insulinresistens uppträder normalt innan man ser att personen har de första symtomen på diabetes typ-2. Sannolikt utvecklas blodkärlsförändringarna långt innan patienten definitionsmässigt utvecklar diabetes typ-2.

Orsak(-er)

Ingen medfödd defekt har kunnat förklara fenomenet.
Livsstilsfaktorer som rökning och alkohol, felaktig kost, stillasittande, oförmåga att hantera stress, depression, ångestsjukdomar, (främst panikångest), sömnbrist, låg fysisk aktivitet kan vara bidragande faktorer till utveckling av det metabola syndromet.
Kost med högt energiintag främst i form av mättat fett, liksom kost med högt glykemiskt index kan bidra till utveckling av åkomman.
Det metabola syndromet uppträder även hos kvinnor med tendens till manlig hormonbild och hos män med låga testosteronhalter.
Möjligen kan kronisk inflammation vara förknippat med insulinresistens och diabetes typ-2.
De som arbetar på udda tider har flera riskfaktorer för utveckling av metabola syndrom. Dessa personer äter ofta på oregelbundna tider, ofta snabbmat och har nattätande dygnsomställningar med stress och sömnbrist mm.

Alternativa överväganden

Cushings sjukdom.

Behandling

Minskat bukomfång är det viktigaste målet, inte minskat BMI.
Grunden för viktreduktion är att energiintaget skall vara mindre än det man gör av med. De olika bantningsmetoder som finns via olika kostintag har det gemensamt att det just är energiintaget som är mindre än energiåtgången. T ex så medför GI-metoden i sig inte viktminskning, det är fortfarande den totala mängden intagen energi som avgör.
Viktreduktion med kostbehandling
: Leder i genomsnitt till 2-10 % viktminskning. Metabola fördelar även utan viktminskning har påvisats då kolhydratkällor med lågt glykemiskt index (t.ex. bröd med hela korn och surdeg) ersätter kolhydratkällor med högt glykemiskt index (t.ex. vitt bröd), samt då livsmedel med en högre andel omättade fettsyror (t.ex. flytande/mjuka margariner och vegetabiliska oljor) ersätter livsmedel med en högre andel mättat fett (t.ex. grädde, smör och crème fraiche).
En ökad andel protein (fisk, kött etc.) såväl som fiber (grönsaker, frukt, grövre spannmålsprodukter) kan bidra till bättre mättnadskänsla och därmed underlätta ett minskat energiintag.
Lägre risk för diabetesinsjuknande efter livsstilsförändringar i form av viktminskning med minskat fettintag av ffa djurfetter och sk härdade transfetter. Det är också lägre risk för diabetesinsjuknande vid ökad motion.
Mat att rekommendera: Bönor, ärtor, linser, grönsaker och rotfrukter (t.ex. broccoli, kål, kålrot, morot, rödbeta, palsternacka ), frukter och bär, pasta (helst fullkorn), bröd med helkorn/fullkorn och surdeg, matvete, hela vetekorn, havregrynsgröt , fullkornsflingor, kött, fisk (gärna lax, makrill, sill och strömming), magra mejeriprodukter, mjuka vegetabiliska matfetter, helst baserade på rapsolja.
Mat och dryck att begränsa: Energitäta livsmedel med mycket fett ffa djurfetter och sk härdade transfetter samt/eller socker (t.ex kaffebröd, godis, choklad, chips, läsk, saft och sylt) liksom större mängder alkohol.
Ökad fysisk aktivitet:
Minskad risk för diabetesinsjuknande vid ökad fysisk aktivitet oavsett om denna sker till och från arbetet (dock minst 30 min /dag), under arbetet eller på fritiden. Ingen skillnad mellan måttlig och hård fysisk aktivitet under fritid. Uppskattningsvis skulle begränsning av TV-tittandet till mindre än 10 tim/vecka samt 30 min rask promenad dagligen förebygga c:a 40 % av alla diabetesinsjuknanden.
Patientinformation: För inspiration och tips på god och nyttig mat se recept i kokboken “Mat för liv och lust” (finns bl.a. att köpa på apoteken)

Behandla förstås även högt blodtryck, diabetes och blodfetter!

Patientorganisation/patientorganisationer

Patientföreningen för PCO och PCO-S