Malignt lymfom (Hodgkinlymfom / Non-Hodgkinlymfom)
Anders Halvarsson
, Allmänläkare
Definition
Elakartad sjukdom i lymfvävnad.
Indelas i Hodgkinlymfom och non-Hodgkinlymfom.
Non-Hodgkinlymfom är en vanlig cancersjukdom. Denna grupp delas i sin tur grovt in i aggresiva (högmaligna) resp lindriga (lågmaligna) lymfom. Inom dessa grupper finns dessutom ett flertal undergrupper.
Orsak(-er)
Hodgkinlymfom: Oklart, möjligen rubbning i kroppens immunförsvar och en koppling till en virusinfektion.
Även orsaken till non-Hodgkinlymfom är oklar men liksom vid akut leukemi har man funnit ett antal avvikelser i arvsmassan som tycks ha betydelse för sjukdomsutvecklingen. Sjukdomen ses ofta som en följd av tidigare cellgiftsbehandling eller vid kronisk behandling med immunosuppressiva medel dvs läkemedel som nedsätter kroppens normala försvarsmekanismer.
Symtom
Till en början symtomfattig. De första symtomen misstolkas ofta som en vanlig infektion.
Så småningom noteras en hård (vindruvekonsistens), förstorad lymfkörtel som ofta sitter på halsen eller under nyckelbenet. Hodgkinlymfom ger ofta tidiga symtom.
Om patienten får feber, trötthet, nattliga svettningar, nedsatt aptit och viktnedgång tyder det i regel på spridd sjukdom (vanligare vid non-Hodgkin).
Utredning
Patientens sjukdomsberättelse och klinisk undersökning.
Prov tas från förstorad lymfkörtel (OBS! Hel körtel, EJ finspetsprov).
Datortomografi av hals, bröstkorg och buk.
Laboratorieprover: Blodvärde (Hb), sänka (SR), snabbsänka (CRP), vita blodkroppar (LPK), fördelningen på olika typer av olika vita blodkroppar (Diff), trombocyter (TPK), PK, APTT, P-glukos, S-Ca, S-Na, S-K, leverprover som ASAT, ALAT och alkaliska fostataser, LD, S-albumin, P-elfores, S-urat, njurfunktionsprovet S-kreatinin. Urinsticka.
Behandling
Vid minsta misstanke om malignt lymfom skall patienten remitteras till blodspecialist för vidare utredning, typ- och stadieindelning samt behandling.
Hodgkinlymfom: Cellgiftsbehandling under en begränsad tid. De allra flesta patienter blir botade.
Lokaliserade aggresiva non-Hodgkinlymfom kan numera också botas med hjälp av strålbehandling samt cellgiftsbehandling under kortare tid.
Lindriga non-Hodgkinlymfom har ofta ett stillsamt förlopp under en längre tid. De kan i regel ej botas men kan oftast hållas under kontroll med hjälp av cellgiftsbehandling. Blir sjukdomen mer aggressiv kan det bli aktuellt med högdos av cellgiftsbehandling samt sk autolog blodstamcellstransplantation.
Många av lymfomen behandlas idag med en kombination av cellgifter och monoklonala antikroppar.
