Magont hos barn

Orsak(-er)

Blindtarmsinflammation (appendicit):
Förekommer sällan hos barn under 2 års ålder. Smärtan går från naveln ned mot högra höftbensgropen. Patienten har ingen matlust, har lätt feber och ligger helst stilla med uppdragna knän. Magen är spänd och ömmar vid tryck mot höger höftbensgrop och vid undersökning via ändtarmen. Labprover: Snabbsänka, urinprov eftersom man ibland ser syror i urinen (ketonuri). Även blod i urinen kan förekomma.

Glutenintolerans (Celiaki), laktosintolerans:

Se avsnitten Diarré hos barn, Glutenintolerans och Laktosintolerans.

Crohns sjukdom:
Om tunntarmen är angripen förekommer molande värk i buken, aptiten är nedsatt och patienten har feber. Ibland hög sänka. Dålig längdtillväxt.
Förstoppning:
Värk i samband med måltider. Kan ha förstoppningsdiarré. Diagnosen fås genom att med ett finger undersöka ändtarmen. Behandlingen bygger på dietföreskrifter: i första hand messmör, katrinplommonpuré, päron, rikligt med vätska. I andra hand och endast vid behov laxering med laktulos eller med natriumcitrat/natriumlaurylsulfoacetat eller med sorbitol. Större barn (skolbarn) kan pröva lavemang bestående av en kombination av sorbitol och natriumdokusat 120 ml.
Infektion hos mindre barn:
Halsfluss, öroninflammation, lunginflammation.
Invagination:
Ett tillstånd som innebär att en tarmdel skjuts in i efterföljande tarmdel. Tarmen svullnar och på så vis hindras tarmpassagen. Förekommer hos barn i åldrarna 3 månader till 2 år. Barnet skriker till i intervaller, kräks. Ibland onormalt stillsam. Vanlig avföring upphör, det kan komma blod eller blodtillblandat slem istället. Vid undersökning av buken känns ofta en hård förändring. Patienten skickas på akut bukröntgenöversikt. Därefter kan tjocktarmen behöva röntgas. I samband med denna undersökning löser inte sällan invaginationen upp sig.
Navelkolik:
Patienten är mellan 5 och 14 år. Diffusa smärtor kring naveln kommer en eller flera gånger i veckan. Smärtorna brukar hålla på allt ifrån 30 minuter till 3 timmar. Patienten är blek och måste ibland ligga ner men är smärtfri mellan attackerna. Vid utredningen är patientens egen berättelse liksom föräldrarnas iakttagelser, av största vikt. Kontrollera om möjligt tillväxtkurvan. Buken känns igenom. Laboratorieprover tas på blodvärde (Hb), snabbsänka (CRP), urinsticka och urinodling (för att upptäcka eventuella bakterier). Kontrollera även prover för glutenöverkänslighet. Behandlingen innefattar lugnande besked till barn och föräldrar.
Tremånaderskolik:
Barn som får dessa besvär är ofta mellan 2 veckor och 4 månader gamla. De ökar normalt i vikt och längd men har buksmärtor. Skrikighet med högröd ansiktsfärg. Barnet drar ofta upp benen. Skriken startar ofta på kvällar och kan sprida sig över dygnet.
Man prövar inledningsvis genom att under 1 vecka till en ammande mor ge en diet fri från komjölk. Försvinner smärtorna hos babyn görs ett nytt försök med komjölk i kosten. Kommer problemen tillbaka skall mamman använda en strikt komjölksfri kost till dess att barnet är cirka 4 månader gammalt. Därefter ny provokation genom att barnet får testa komjölk igen. Samtidigt skall den ammande modern ha en daglig dos av kalciumkarbonattabletter 250 mg, 4 tabletter per dag.
Flaskbarn med kolik får under 1 vecka kaseinhydrolysat vilket finns att köpa på apoteket. Om barnet blir bättre, görs ett försök att återgå till modersmjölksersättning. Återkommer koliken ger man på nytt kaseinhydrolysat som dessutom kan skrivas ut på livsmedelsanvisning (innebär att man till reducerat pris kan hämta ut kaseinhydrolysat på apoteket).
Om varken komjölksfri diet eller kaseinhydrolysat har effekt, ges magdroppar innehållande lactobacillusbakterier.
Urinvägsinfektion:
Se avsnittet Urinvägsinfektioner hos barn i detta kapitel!

Utredning

Vid utredning av alla tillstånd med magont hos barn gäller, att barnets beskrivning av besvären liksom föräldrarnas iakttagelser är av största vikt. På mottagningen undersöks buken och ändtarmen. Snabbsänka (CRP), urinsticka och urinodling kontrolleras alltid.